1Detta är en utsaga om Babel, vad som uppenbarades för Jesaja, Amos' son.
1Babulon kho puak gik Amoz tapa Isaiin a muh thu.
2Resen upp ett baner på ett kalt berg, ropen högt till dem; viften med handen att de må draga in genom de mäktiges portar.
2Mi liante kongpitea a lut theihna ding un tang mai velvul ah chiamtehna tak khia unla, ngaih takin amau sam unla, khutin hihdingdan hilh un.
3Jag själv har bådat upp mina invigda, ja, kallat mina hjältar till mitt vredesverk, min stolta skara, som jublar.
3Kei mahmahin ka mi sehte thu ka peta, ahi, ka mi hat tak, ka mi kinuamsakte, ka hehna tangtung sak dingin ka samta hi.
4Hör, det larmar på bergen såsom av ett stort folk. Hör, det sorlar av riken med hopade hednafolk. HERREN Sebaot mönstrar sin krigarskara.
4Tua! tanga mipi husa, mipi a tamatam husa bang mahmah! Tua! nam chih gama mi om khawmte chiak vengvung husa! sepaihte TOUPAN gal sual dinga sepaihte kaikhawm eive.
5Ifrån fjärran land komma de, ifrån himmelens ända, HERREN och hans vredes redskap, för att fördärva hela jorden.
5Amaute, TOUPa leh a lungkumlouhna vanzat, gam gamlapi akipan, kawlmong tawpna mahmah akipanin gam tengteng hihse dingin a hong pai uhi.
6Jämren eder, ty nära är HERRENS dag; såsom våld från den Allsvåldige kommer den.
6Mau tuaituai un; TOUPA ni lah a naita ngala, Bangkimhihtheia kipan a siatna a hongtung bangin a hongtung sin hi.
7Därför sjunka alla händer ned, och alla människohjärtan förfäras.
7Huaijiakin khut tengteng a hat kei ding a, mihing lungtang chiteng leng a zulmang ding:
8Man förskräckes, man gripes av ångest och kval, ja, våndas såsom en barnaföderska. Häpen stirrar den ene på den andre; röda såsom eldslågor äro deras ansikten.
8Huan, a lau ding ua; damlouhna leh lungkumlouhnaten amaute a man dinga; numei nauvei bangmaiin a chi uh a na ding; lamdang kisa tuahin a om chiat ding uh; a melte uh meikuang mel bang ahi ding.
9Se, HERRENS dag kommer, gruvlig och med förgrymmelse och med vredesglöd, för att göra jorden till en ödemark och utrota syndarna som där bo.
9Ngaiin, gam hihse ding leh huailaia mikhialte a sunga kipata hihmangthang dingin TOUPA ni thupitakin, thangpaihna leh hehna thupi tak toh, a hongtung sin hi.
10Ty himmelens stjärnor och stjärnbilder sända ej mer ut sitt ljus, solen går mörk upp, och månens ljus skiner icke.
10Van aksite leh aksimunkipte un a vakna uh a suaksak kei ding ua; ni lah a suah laiin mialsakin a om dinga, khain leng a vakna a vaksak sinta kei ahi.
11Jag skall hemsöka jordens krets för dess ondska och de ogudaktiga för deras missgärning; jag skall göra slut på de fräckas övermod och slå ned våldsverkarnas högmod.
11Huan, khovel a gitlouhna jiakin ka gawt ding a, mi gilousaloute a thulimlouhna jiak un ka gawt sam ding. Huan, mi kisathei paukhauh lah ka tawpsak dinga, mi kihtakhuai kisaktheinna lah ka niamsak lai ding hi.
12Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld, en människa mer sällsynt än guld från Ofir.
12Mi tuh dangkaeng siangthou sanga leng hak jawin ka bawl dinga, mihing mahmah lah Ophir dangkaeng siangthou sanga leng hak jawin ka bawl ding.
13Därför skall jag komma himmelen att darra, och jorden skall bäva och vika från sin plats -- genom HERREN Sebaots förgrymmelse, på hans glödande vredes dag.
13Huchiin tunga van ka kisingsak dinga, sepaihte TOUPA hehna jiakin, a hehna ni thupi tak niin, lei leng a omna mun kisuan thamin linsakin a om ding.
14Och likasom jagade gaseller och en hjord som ingen samlar vända de då hem, var och en till sitt folk, och fly, var och en till sitt land.
14Huan, hichi ahi dinga, sakhi delh ek bang leh belam kuamah hawlkhawm louh dingin mi chih amau chipihte lam chiat a nga ding ua, mi chih amau gam lam chiatah a taimang ding uh.
15Men envar som upphinnes bliver genomborrad, och envar som gripes faller för svärd.
15Muha om peuhmah dawt pailetin a om dinga, huan, mata om peuhmah namsaua sat paihin a om ding.
16Deras späda barn krossas inför deras ögon, deras hus plundras, och deras kvinnor skändas.
16A naungekte uleng a mit muh un jan dimdem khopa lei satnaa zatin a om ding uh; a inte uh lohin a om dia, a jite uh leng mawksual tuakin a om ding uh.
17Ty se, jag vill uppväcka mot dem mederna, som akta silver för intet och icke fråga efter guld.
17Ngaiin, Mediate amau sual dingin ka tokthou dinga, huaiten dangka a limsak kei ding ua, dangkaeng leng a kipahpih kei ding uh.
18Deras bågar skola fälla de unga männen, med frukten i moderlivet hava de intet förbarmande, och barnen skona de icke.
18A thalpeute un tangvalte a ansak dinga; mi gila gah hehpihna himhim a neikei ding uh; a mit un naupangte a hawi kei ding uh.
19Och det skall gå med Babel, rikenas krona, kaldéernas ära och stolthet, likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.
19Huan, Babulon, gam chih thupina, Kaldaite kisaktheihpih thil hoihtak, Pathianin Sodom leh Gomorra a sukman lai bangin a om ding uh.
20Aldrig mer skall det bliva bebyggt, från släkte till släkte skall det ligga obebott; ingen arab skall där slå upp sitt tält, ingen herde lägra sig där med sin hjord.
20Chikchiang inleng huailaiah mi a om nawnta kei ding uh, suan om lai siah inleng a sunga om a om sam kei ding; Arab miten lah huailaiah a puaninte uh a kai sam kei ding ua; belam chingten lah huailaiah a belam honte uh a kualsak sam kei ding uh.
21Nej, öknens djur skola lägra sig där, och dess hus skola fyllas av uvar; strutsar skola bo där, och gastar skola hoppa där.
21Gamdaia gam sate huailaiah a om ding ua; a inte uh thil hing ngui mahmahtein a dim dinga; vasangawngsaute huailaiah a teng ding ua, sathakte huailaiah a mawl leklek a ding uh.Huan, ngaite a insangte uah a ham ding ua, sihalte leng a inpi nuam mahmahte uah a ham ding uh; huan, a gawt hun ding a tung sinta a, a nite leng a suksauin a om kei ding hi.
22Schakaler skola tjuta i dess palatser och ökenhundar i praktbyggnaderna. Snart kommer dess tid; dess dagar skola ej fördröjas.
22Huan, ngaite a insangte uah a ham ding ua, sihalte leng a inpi nuam mahmahte uah a ham ding uh; huan, a gawt hun ding a tung sinta a, a nite leng a suksauin a om kei ding hi.