1På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där.
1Huan, ni thum niin, Galili gama Kana khua ah kitenna a om a, huai ah Jesu nu a om hi.
2Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet.
2Jesu leh a nungjuite leng kitenna ah achial ua.
3Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: »De hava intet vin.»
3Huan, uain a beita a, Jesu nun a kiangah, Uain a tasamta u e, a chi a.
4Jesus svarade henne: »Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen.»
4Huan, Jesuin a kiangah, Numei, nang non na theisak ding bang ahia om! ka hun a tungnai kei hi, a chi a.
5Hans moder sade då till tjänarna: »Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra.»
5Huan, a nun sikhate kiangah, Na kiang ua a gen peuhmah hih jel un, a chi a.
6Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var.
6Huan, Jadate silsiang dan bangin suang tuibel guk, buk sawmli mun nih hiam, mun thum hiam ta chiat, huaiah a tung uhi.
7Jesus sade till dem: »Fyllen krukorna med vatten.» Och de fyllde dem ända till brädden.
7Huan, Jesun a kiang uah, Tuibelte tuiin dimsak un, a chi a. Huan, a gong toh kikimin a dimsak chiat ua.
8Sedan sade han till dem: »Ösen nu upp och bären till övertjänaren.» Och de gjorde så.
8Huan, a kiang uah, Tuiin dim unla, nekbawl thusa kiangah paipih un, achia. Huan, a paipih ta uhi.
9Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen.
9Huan, nekbawl thusain, tui uain a hong suakta tuh achiama, a hongkipatna lam a theikei a, (tui dim sikhaten lah a thei ua), zi nei dingpa a samta a, a kiangah,
10och sade till honom: »Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu.»
10Mi chihin a tungin uain hoih deuh a hawm jel ua, a tamdeuh a dawn nungun, a hoihlou deuh a hawm uh; nang bel tutanin uain hoih na nakem lailaia, a chi a.
11Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom.
11Jesun hiai a thillamdang hihpatna tuh Galili gam Kana khuaa a hih ahi; a thupidan a langsakta a; huan, a nungjuiten amah tuh a gingta uhi.
12Därefter begav han sig ned till Kapernaum med sin moder och sina bröder och sina lärjungar; och där stannade de några få dagar.
12Huan, huai khitin Kapernaum khua ah a hoh suka, amah leh a nu toh, a unaute toh, a nungjuite toh; huaiah ni tam lou chik a om uhi.
13Judarnas påsk var nu nära, och Jesus begav sig då upp till Jerusalem.
13Huan, Jadate paikan Ankuangluina a naita a, Jesu Jerusalem khua ah a hohtou ta a.
14Och när han fick i helgedomen se huru där sutto män som sålde fäkreatur och får och duvor, och huru växlare sutto där.
14Huan, Pathian biakina bawng khawng, belam khawng, vakhu khawng juak leh, dangka khengte tu a mu a.
15Då gjorde han sig ett gissel av tåg och drev dem alla ut ur helgedomen, med får och fäkreatur, och slog ut växlarnas penningar och stötte omkull deras bord.
15Huan, khauhualin jepna ding a bawla, belam leh bawngte a vek un Pathian biakina kipanin a delh khia a, dangka khengte dangka a sungbua a, a dohkante uh leng a sawnpuk saka;
16Och till duvomånglarna sade han: »Tagen bort detta härifrån; gören icke min Faders hus till ett marknadshus.»
16huan, vakhu juakte kiangah, Hiai thilte hiai lai akipanin pai pih un, ka Pa in sumsinna in dingin bawl kei un, a chi a.
17Hans lärjungar kommo då ihåg att det var skrivet: »Nitälskan för ditt hus skall förtära mig.»
17Huan, Na ina ka phatuamngaihnain a hon gai ding, chih gelh ahi chih, a nungjuiten a thei nawnta uhi.
18Då togo judarna till orda och sade till honom: »Vad för tecken låter du oss se, eftersom du gör på detta sätt?»
18Huchiin, Judaten a kiangah, Hiai thil na hih, chiamtehna bang ahia non lak theih? a chi ua, a dong ua.
19Jesus svarade och sade till dem: »Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen.»
19Jesun a kiang uah, Hiai in hihse le uchin, ni thum sungin ka tung ding nawn ding, a chi a, a dawng a.
20Då sade judarna: »I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skulle låta det uppstå igen inom tre dagar?»
20Huan, Judaten, Hiai in kum sawmli leh guk lam ahi, nang ni thum sungin na tung ding ding maw? a chi ua.
21Men det var om sin kropps tempel han talade.
21Himahleh a sapum in thu gen ahi zo ngala.
22Sedan, när han hade uppstått från de döda, kommo hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta; och de trodde då skriften och det ord som Jesus hade sagt.
22Huai jiakin, misi laka kipana a thoh nawnin, huai thu tuh a genta chih a nungjuiten a thei nawnta ua; huan, laisiangthou thu Jesu thugen tuh a gingta uhi.
23Medan han nu var i Jerusalem, under påsken, vid högtiden, kommo många till tro på hans namn, när de sågo de tecken som han gjorde.
23Huan, Paikan Ankuangluinaa, Jerusalem khuaa a om laiin, a thillam dang hihte a mu ua, mi tampiin a min a gingta ta uhi.
24Men själv betrodde sig Jesus icke åt dem, eftersom han kände alla
24Himahleh, Jesu tuh a lak uah a kikangkoiha, mi tengteng a theia,mihing thu kuamah hilh chet a kiphamoh louh jiakin; Amah mahin mihing sunga om peuhmah tuh a thei ngala.
25och icke behövde någon annans vittnesbörd om människorna; ty av sig själv visste han vad i människan var.
25mihing thu kuamah hilh chet a kiphamoh louh jiakin; Amah mahin mihing sunga om peuhmah tuh a thei ngala.