1Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
1Huan, Jesun, Johan sangin, nungjui tamjaw a bawl chih leh a baptis chih Pharisaiten a ja uh chi Toupan a theih takin,
2dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
2(Himahleh, Jesu hialin jaw a baptis kei, a nungjuiten a baptis zo jel uhi),
3Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
3Judia gam a paisan a, Galili gamah a kik nawnta hi.
4Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
4Huchiin Samari gam a kantan ding ahi a.
5Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
5Huchiin, Samari gam kho khat, Saikar a chih uah a hongtunga, Jakobin a tapa Joseph kianga mun a piakna kiang;
6Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
6Jakob tuileh leng huaiah a om hi. Huchiin, Jesu a pai gim jiakin tuileh geiah a tu a; sunannek hun khawng ahi a.
7Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: »Giv mig att dricka.»
7Huan, Samari numei khat tui tawiin a hongkuan a, Jesun a kiangah, Dawnding honpia in, a chi a.
8Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
8A nungjuite lah nek ding leiin khua ah a hohta ngal ua.
9Då sade den samaritiska kvinnan till honom: »Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?» Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
9Huchiin, Samari numeiin a kiangah, Nang Juda mi na hi a, kei Samari numei ka hi ngala, bangchidan ahia ka kianga dawn ding non nget? a chi a. Judaten Samari mite bangmahin a zang ngei ngal kei ua.
10Jesus svarade och sade till henne: »Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten.»
10Huan, Jesun a dawnga, a kiangah, Pathian thilpiak leh, Dawn ding honpia in, na kianga chipa thei le tehjaw, nang a kianga ngen zota ding china, huchia aman tui hing honpe ta ding hi a, a chi a.
11Kvinnan sade till honom: »Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?»
11Huan, numeiin a kiangah, Pu, suahna ding bangmah lah na neikeia, tuileh a thukthuk toh, koia kipanin ahia huai tui hing na muh?
12Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?»
12Ka pu uh Jakob sangin na thupijaw ahia? Aman hiai tuileh honpia a, aman leng a dawna, a tate, a ganten leng, a chi a.
13Jesus svarade och sade till henne: »Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
13Huan, Jesun a dawnga, a kiangah, Kuapeuh hiai tui dawn a dangtak nawn ding uh;
14men den som dricker av det vatten som jag giver honom, han skall aldrig någonsin törsta, utan det vatten jag giver honom skall bliva i honom en källa vars vatten springer upp med evigt liv.»
14Kuapeuh a kianga ka piak ding tui dawn bel, a dangtak ngei kei ding; ken a kiang a tui ka piak ding tuh amah ah tuinak a honghi dinga, khantawn hin phain a kikhohtou ding, a chi a.
15Kvinnan sade till honom: »Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten.»
15Huan, numeiin a kiangah, Pu, huai tui honpe ve, ka dangtak nawn louhna ding leh, hiai tantana tui tawi dinga ka hongkuan louhna din, a chi a.
16Han sade till henne: »Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka.»
16Huan, Jesun a kiangah, Na pasal va sam inla, hiaiah hongkik nawn in, a chi a.
17Kvinnan svarade och sade: »Jag har ingen man.» Jesus sade till henne: »Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man.»
17Huan, numeiin a kiangah, Pasal ka nei sama, a chi a, a dawnga, Jesun a kiangah, Pasal ka nei sama, na chih jaw, na chi dik ve;
18Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
18Pasal nga na neita a, tu a na neihpa na pasal ahi kei him ahi, hiai thu na chi dik ve, a chi a.
19Då sade kvinnan till honom: »Herre, jag ser att du är en profet.
19Numeiin a kiangah, Pu, jawlnei na hi chih ka theita.
20Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja.»
20Kou piputen hiai tangah Pathian a be jel ua; himahleh, nou bel, Mihingin Pathian a biakna mun ding uh Jerusalem khua ah a om, na chi sese ua, a chi a.
21Jesus sade till henne: »Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
21Huan, Jesun a kiangah, Numei, ka thuhilh gingta in, hiai tangah chitchiat lou leng, Jerusalem khua chitchiat ah lou leng Pa na biak hun uh a tung dekta.
22I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
22Nou na theih louhpi uh na be nak ua; kou jaw ka theih uh ka bia uhi. Hotdamna Judate kianga kipan ahi ngala.
23men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
23Himahleh a hun a tung dekta, tuin leng a tungkhin lel, huai hun chiangin Pathian be taktakten kha leh thutaka Pa be ding uh ahi, Pan huchibang mi a bemi dingin a zong hi.
24Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning.»
24Pathian jaw Kha ahi; a bemiten kha leh thutaka a biak ngeingei ding uh ahi, a chi a.
25Kvinnan sade till honom: »Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt.»
25Huan, numeiin a kiangah, Messia, (Kris a chih uh) a hongpai ding chih ka thei, amah a hongpai chiangin bangkim a honhilh ding, a chi a.
26Jesus svarade henne: »Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde.»
26Huan, Jesun a kiangah, Keimah nang honhoupihpa, huai amah ka hi, a chi a.
27I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
27Huan, huchihlaiin a nungjuite a hongpai ua, numei a houpih lamdang a sa mahmah ua; himahleh, kuamahin, Bang zong na hia? Bangdia numei houpih? leng a chi kei uh.
28Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
28Huan, numeiin a tuibel a paisana, khua ah a vapaia, mite kiangah,
29»Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?»
29Ka thil hih peuh hon hilh jelpa mi khat a oma, hong unla, en dih uh; Kris a hih theih tuak hiam? a chi a.
30Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
30Huan, amau tuh khua akipan a hongpawt ua, a kiang lam a juanta ua.
31Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: »Rabbi, tag och ät.»
31Huai kalin nungjuiten a kiangah, Sinsakpa, ne vo, a chi ua.
32Men han svarade dem: »Jag har mat att äta som I icke veten om.»
32Himahleh, aman, a kiang uah, An na theih louh uh nek ding ka nei, a chi a.
33Då sade lärjungarna till varandra: »Kan väl någon hava burit mat till honom?»
33Huan, nungjuite a kihou ua, A nek ding min a hontawi sak ua eita maw? a kichi ua.
34Jesus sade till dem: »Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.»
34Huan, Jesun a kiang uah, a gena, Honsawlpa deihlam hih leh, a na sep zoh ding ka an ahi.
35I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
35Nou, Buh lakna ding kha li a om lai, na chi uh hi lou hia? Ngai un kon hilh ahi, dak unla lou khawng en un, tu mahmahin lak dingin a min ahi.
36Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig.
36A lapain loh a mu a, khantawn hin tana om ding in gah a la, huchia a tuhpa leh a lapa a kipah tuak theihna dingun.
37Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
37Khatin a tuha, midang in a la hi, chih thu, huai ah a dik ngel hi.
38Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete.»
38Na sep gim louh uh at dia honsawl ka hi; mi dangin a sem ua, nou a sepsa uh na sunzom uh ahi, a chi a.
39Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
39Huan, numeiin, Ka thil hih peuh honhilh jel, chia, a theihsak thu jiakin, huai khuaa om Samari mi tampiin Jesu a gingta ua.
40När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
40Huchiin, Samari mite Jesu kiangah a hongpai ua, a kiang ua om dingin a khou ngutngut ua; huan, huaiah ni nih a tam hi.
41Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
41Huan, mi dang tampiin amah thu jiakin a gingta sam ta uhi.
42Och de sade till kvinnan: »Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare.»
42Huan, amau, numei kiangah, Tun tuh na thu gen jiaka gingta ka hi kei uh; koumau ngeiin a thu ka ja ua, hiai mipa khovel Hondampa ahi ngei chih ka theita uh, a chi ua.
43Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
43Huan, ni nih nungin huaia kipanin a pawta. Galili gamah a hohta a.
44Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
44Jesu ngeiin, jawlnei jaw amah kho lamah pahtawiin a om ngei kei chih a theisaka.
45När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
45Huchiin, Galili gam a hongtunin Galili gama miten a na kipahpih ua, Jerusalem khuaa ankuanglui laia a thilhih tengteng a muh tak jiakun; amau mah leng ankuangluina ah a hohsam ngal ua.
46Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
46Huan, Galili gama Kana khua, tui uain a suahsak mun a hongtung nawnta a. Huan, upa kua hiam a om a, a tapa Kapernaum khua ah a chi a na a.
47När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
47Huan, Jesu Judia gama kipan Galili gamah a hong chih a jak takin a kiangah a hoh tou a, Va hohsuka a tapa vahihdamsak dingin achialchiala, a si dekdek ngala.
48Då sade Jesus till honom: »Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.»
48Huan, Jesun a kiangah, Chiamtehnate leh thillamdangte na muh kei uh leh na gingta kei hial ding uh, a chi a.
49Mannen sade till honom: »Herre, kom ned, förrän mitt barn dör.»
49Huan, upain a kiangah, Pu, ka ta sih main hongsuk tanla, a chi a.
50Jesus svarade honom: »Gå, din son får leva.» Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
50Huan, Jesun a kiangah, Pai nawnta mai in, na tapa damta hi, a chi a. Huan, huai mipan Jesun a kianga thu a gen tuh a gingta a, a paita hi.
51Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: »Din son kommer att leva.»
51Huan, a pai suk lel laiin a sikhaten a na dawn ua, Na tapa a damta, a na chi ua.
52Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: »I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom.»
52Huan, aman a kiang uah a dam tung lai a dong a. Huan, amau, a kiangah, Janin ni kihek lelin a khosik a daita ahi, a chi ua.
53Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: »Din son får leva.» Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
53Huchiin, apan Jesun a kianga, Na tapa a damta hi, a chih lai ahi chih a theita a; huan amah leh a inkuanpihten a vek un, a gingta ta uhi.Huai tuh Jesun a thillamdang hih a nih veina ahi, Judia gam akipan Galili gama a hongin.
54Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen.
54Huai tuh Jesun a thillamdang hih a nih veina ahi, Judia gam akipan Galili gama a hongin.