¹Då nu alla amoréernas konungar på andra sidan Jordan, på västra sidan, och alla kananéernas konungar vid havet hörde huru HERREN hade låtit vattnet i Jordan torka ut framför Israels barn, medan vi gingo över den, blevo deras hjärtan förfärade, och de hade icke längre mod att stå emot Israels barn.

¹Huan, hichi ahi a, Jordan lui khen suahlama om Amorte kumpipa tengteng leh tuipi geia om kanan gam kumpipa tengtengten a galkah masiah uh TOUPAN Jordan tuite Israel suante maah a kangtatsak chih a najak un, Israel suante jiakin a lungtang uh a nazul khina, laugtang uh a nazul khina, lauthawng lou himhim a om kei uhi.

²Vid den tiden sade HERREN till Josua: »Gör dig stenknivar och omskär åter Israels barn, för andra gången.»

²Huchihlaiin TOUPAN Josua kiangah, Meisuang temta bawl inla, Israel suante Zek a nihveina sumsak nawn in, a chi a.

³Då gjorde Josua sig stenknivar och omskar Israels barn vid Förhudshöjden.

³Huan, Josuain meisuang temtate a bawla, Israel suante Gibeth-haraloth ah a zek uh a sumsak hi.

⁴Och orsaken varför Josua omskar dem var denna: allt det folk av mankön, som hade dragit ut ur Egypten, alla stridbara män, hade dött i öknen under vägen, efter uttåget ur Egypten.

⁴Josuain azek uh a sumna san hiai ahi: Aigupta gam akipana pawtte tengteng, pasal galkapmi tengteng Aigupta gam akipan a pawtkhiak nung un lamkalah gamdai ah a si khinta ua ahi.

⁵Ty väl hade bland folket alla de som voro med under uttåget blivit omskurna, men de bland folket, som voro födda i öknen under vägen, efter uttåget ur Egypten, de voro alla oomskurna.

⁵Aigupta gam akipan pawtte tengteng bel zek sumsa vek ahi ua: himahleh Aigupta gam akipan a pawt ua gamdaia lamkala piang tengteng bel zeksum ahi tei kei uhi.

⁶Ty Israels barn vandrade i öknen i fyrtio år, under vilken tid alla stridbara män i folket, som hade dragit ut ur Egypten, förgingos, eftersom de icke hörde HERRENS röst, varför ock HERREN svor att han icke skulle låta dem se det land som han med ed hade lovat deras fäder att giva oss, ett land som flyter av mjölk och honung.

⁶TOUPAaw a ngaihkhiak nop louh jiak ua mipite tengteng, Aigupta gam akipan hongpawt galkapmite tana hihmana a om vek tan un Israel suante gamdai ah kum sawmill hial a vialvak ua: TOUPAN amau pilepute kianga nawitui leh khuaijua luanna gam kichiam honpiak a nachiam ngei, huai gam mu lou dingaTOUPAN a kiang ua achiam ahi.

⁷Men deras barn, som han hade låtit uppstå i deras ställe, dem omskar nu Josua, ty de hade förhud, eftersom de icke hade blivit omskurna under vägen.

⁷Huchiin a suante uh amau sika a phuhte Josuain a zek uh a sum sak: lamkala a zek uh sum a hih louh jiakin zek sum louh ana hihim uhi.

⁸Och när allt folket hade blivit omskuret, stannade de kvar där de voro i lägret, till dess de hade blivit läkta.

⁸Huan, hichi ahi a, mipite tengteng zek a sum khit un, a dam mateng uh amau giahmun chiat uah a om uh.

⁹Och HERREN sade till Josua: »I dag har jag avvältrat från eder Egyptens smälek.» Och detta ställe fick namnet Gilgal, såsom det heter ännu i dag.

⁹Huan, TOUPAN Josua kiangah, Tuniin Aiguptaten nou a honmuhsitna uh noumau akipanin ka khuk mangta hi, a chi a. Huchiin tu tanin huai mun tuh Gilgal a chi uhi.

¹⁰Medan nu Israels barn voro lägrade i Gilgal, höllo de påskhögtid den fjortonde dagen i månaden, om aftonen, på Jerikos hedmarker.

¹⁰Huan, Israel suanten Gilgal ahommun a bawl ua; huan, Jeriko phaijang khawngah ni li ni, nitakin Paikan a kipahpih uhi.

¹¹Och dagen efter påskhögtiden åto de osyrat bröd och rostade ax av landets säd, just på den dagen.

¹¹Huan, Paikan khit a jing mahmahin huai gama tanghou silngou sohlouh leh vaimim kan a ne ua.

¹²Och mannat upphörde dagen därefter, då de nu åto av landets säd, och Israels barn fingo icke manna mer, utan de åto det året av landet Kanaans avkastning.

¹²Huan, huai gama buh a nek jing ua kipanin manna a ke ta kei a; Israel suanten manna leng a mu ngei nawnta kei uhi; huai kumin kanan gam a buh leh bal a ne zota uhi.

¹³Och medan Josua var vid Jeriko, hände sig att han, i det han lyfte upp sina ögon, fick se en man stå där framför sig med ett draget svärd i sin hand. Då gick Josua fram till honom och frågade honom: »Tillhör du oss eller våra ovänner?»

¹³Huan, hichi ahi a, Josua Jeriko kho kiang china a om lain a daka, a entou a, huan, ngaiin, a ma jawn chin ah mi khat a namsau phawisa tawiin a nadinga: huan, Josuain a vajuana, a kiangah, Ka lam ua pang na hia, ka melmate uh lama pang? a chi a.

¹⁴Han svarade: »Nej, jag är hövitsman över HERRENS här, och jag har just nu kommit hit.» Då föll Josua ned till jorden på sitt ansikte och bugade sig; sedan sade han till honom: »Vad har min herre att säga till sin tjänare?»

¹⁴Huan, aman, Hi lou e, TOUPA sepaihte heutu dia hong ka hi jaw I, a chi a. Huchiin Josua leiah a khupboha, chibai a buka, a kiangah, Ka toupan a sikha kiangah bang gen ding a nei aleh? A chi a.Huan, TOUPA sepaihte heutuin Josua kiangah, Na khepek akipan na khedap phelin; na dinna mun a siangthou ahi, achia. Huchiin Josuain a phelta hi.

¹⁵Hövitsmannen över HERRENS här sade då till Josua: »Drag dina skor av dina fötter, ty platsen där du står är helig.» Och Josua gjorde så.

¹⁵Huan, TOUPA sepaihte heutuin Josua kiangah, Na khepek akipan na khedap phelin; na dinna mun a siangthou ahi, achia. Huchiin Josuain a phelta hi.