¹Dessa voro de folk som HERREN lät bliva kvar, för att genom dem sätta Israel på prov, alla de israeliter nämligen, som icke hade varit med om alla krigen i Kanaan

¹Hiai Namte ahi TOUPAN Kanan gama gal sual ngei nai het lou zeetna dinga a omsakte,

²-- allenast på det att dessa Israels barns efterkommande skulle få vara med om sådana, för att han så skulle lära dem att föra krig, dock allenast dem som förut icke hade varit med om sådana --:

²Huai Israel suan suante, tumaa bangmah thei naihetlou ten a hontheihna ding uh leh galsual dan sinsak ding kiaa omsak ahi uh;

³filistéernas fem hövdingar och alla kananéer och sidonier, samt de hivéer som bodde i Libanons bergsbygd, från berget Baal-Hermon ända dit där vägen går till Hamat.

³Huaite bel Philistiate kumpipa ngate, kanan mi tengtengte, Zidonte; Lebanon tanga om Hivte ahi ua, Baal-hermon tang akipana Hamath kho lutna phain.

⁴Med dessa ville HERREN sätta Israel på prov, för att förnimma om de ville hörsamma de bud som han hade givit deras fäder.

⁴TOUPAN Mosi zanga a pipute uh tuh a napiakte a pom sin uh leh sin louh uh theihna dingin huaite bel Israelte zeetna ding ahi uh.

⁵Då nu Israels barn bodde: ibland kananéerna, hetiterna, amoréerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna,

⁵Huan, Israel suante Kanante, Hitte, Amorte, Perizte, Hivte, Jebuste lakah a om ua;

⁶togo de deras döttrar till hustrur åt sig och gåvo sina döttrar åt deras söner och tjänade deras gudar.

⁶Huan, a tanute uh jiin a nei ua, huan, a tanute uh tapate uh tapate a neithuk sak ua, a pathiante uh na a sem uhi.

⁷Så gjorde Israels barn vad ont var i HERRENS ögon och glömde HERREN, sin Gud, och tjänade Baalerna och Aserorna.

⁷Huan, Israel suanten TOUPA mitmuhin thil gilou a nahih ua, TOUPA a Pathian uh a mangngilh ua, Baalte leh Astoret na a sem uh

⁸Då upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han sålde dem i Kusan-Risataims hand, konungens i Aram-Naharaim; och Israels barn måste tjäna Kusan-Risataim i åtta år.

⁸Huchiin TOUPA Israelte tungah a hehtaa, Mesopotamia gam kumpipa Kusan-risathaim kiangah a juaktaa: huchiin Israel suante Kusan-risathaim thu nuaiah kum giat a om uh.

⁹Men Israels barn ropade till HERREN, och HERREN lät då bland Israels barn en frälsare uppstå, som frälste dem, nämligen Otniel, son till Kenas, Kalebs yngre broder.

⁹Huan, Israel suanten TOUPA a sap tak un, TOUPANIsrael suante hondampa a honbawl saka, huai main a honghondamtaa. huai bel Kaleb nau Kenaz tapa Othniel ahi.

¹⁰HERRENS Ande kom över honom, och han blev domare i Israel, och när han drog ut till strid, gav HERREN Kusan-Risataim, konungen i Aram, i hans hand, så att hans hand blev Kusan-Risataim övermäktig.

¹⁰Huan, TOUPA kha a tungah a hongtunga, huchiin Mesopotamia gam kumpipa Kusan-risathaim a piaa; Kusan-risathaim a zouta hi.

¹¹Och landet hade nu ro i fyrtio år; så dog Otniel, Kenas' son.

¹¹Huan, gam kum sawmli galmuangin a omta hi.

¹²Men Israels barn gjorde åter vad ont var i HERRENS ögon, då gav HERREN Eglon, konungen i Moab, makt över Israel, eftersom de gjorde vad ont var i HERRENS ögon.

¹²Huan, Israel suanten TOUPA mitmuhin thil gilou a hih nawn ua: huchiin TOUPA mitmuha thil a na hihkhelh jiakun TOUPAN Moab kumpipa Eglon Israelte tunga hatin a bawla.

¹³Denne förenade med sig Ammons barn och Amalek; sedan tågade han åstad och slog Israel, varefter de intogo Palmstaden.

¹³Huan, aman Amon suante leh Amalekte a kai khawma; huan, Israelte a vasuala, tum khopi a luataa.

¹⁴Och Israels barn måste nu tjäna: Eglon, konungen i Moab, i aderton år.

¹⁴Huchiin Israelte Moab kumpipa Eglon thu nuaiah kum sawm leh kum giat a om uh.

¹⁵Men Israels barn ropade till HERREN, och HERREN lät då bland dem en frälsare uppstå, benjaminiten Ehud, Geras son, en vänsterhänt man. När Israels barn genom honom skulle sända sina skänker till Eglon, konungen i Moab,

¹⁵Himahleh Israel suanten TOUPA a sap tak un TOUPAN Gera tapa Ehud, Benjamin mi, mi veiling, hondampa a honbawl saka: huan, Israel suanten Moab kumpipa piak dingin kipahman a tawisak uhi.

¹⁶gjorde sig Ehud ett tveeggat svärd, en fot långt; och han band detta under sina kläder vid sin högra länd.

¹⁶Huan, Ehudin namsau hiam tuah tong tana sau in a sek a; huai tuh a pheipi taklam puan nuaiah a taivom a.

¹⁷Så överlämnade han skänkerna till Eglon, konungen i Moab. Men Eglon var en mycket fet man.

¹⁷Huan, Moab kumpipa Eglon kipahman a vapiaa: Eglon bel mi thau tak ahi.

¹⁸När han nu hade överlämnat skänkerna, lät han folket som hade burit dem gå sin väg.

¹⁸Huan, kipahman a vapiak khit takin, kipahman tawite a paisak nawn hi.

¹⁹Men själv vände han tillbaka från Belätesplatsen vid Gilgal och lät säga: »Jag har ett hemligt ärende till dig, o konung.» När denne då sade: »Lämnen oss i ro», gingo alla de som stodo omkring honom ut därifrån.

¹⁹Amah bel Gilgal kho kianga suangsek mun akipan a nungkik nawna, I aw kumpipa, honhilh ding thuguk neikei ve, a chi a. Huan, aman, Dai sisip un, achi a. Huchiin a kianga gingte teng in a pawt khiak san vek ua.

²⁰Men sedan Ehud hade kommit in till honom, där han satt i sommarsalen, som han hade för sig allena, sade Ehud: »Jag har ett ord från Gud att säga dig.» Då stod han upp från sin stol.

²⁰Huan, Ehud a kiangah a vahoha; amah bel a nipi dantan ah amah kiain a natua. Huan, Ehudin, Pathian in na kianga gen ding thu a honthukhak, achi a. Huan, tutphah akipan a ding hi.

²¹Men Ehud räckte ut sin vänstra hand och tog svärdet från sin högra länd och stötte det i hans buk,

²¹Huan, Ehudin akhut vei lamin a pheipi taklama namsau a doka, a gilpi ah a kui ek mawka:

²²så att ock fästet följde med in efter klingan, och klingan omslöts av fettet, ty han drog icke ut svärdet ur hans buk. Därefter gick Ehud ut i försalen;

²²A bul leng a lut tum toiha, huan, a namsau pen a thau in a hubita, a gilpia namsau lah a phawi ngal keia; a nungah a pailet hi.

²³och när han hade kommit ditut, i förhallen, stängde han igen dörrarna till salen efter sig och riglade dem.

²³Huchiin Ehud bel inlimah a pawta, dantan kongkhaktein a khakkhum a, a kalh bibek.

²⁴Sedan, då han hade gått sin väg, kommo Eglons tjänare, och när de fingo se att dörrarna till salen voro riglade, tänkte de: »Förvisso har han något avsides bestyr i sin sommarkammare.»

²⁴Huan, huchia a pawt khit nungin, a sikhate a hongpai ua; huan, a muh tak un ngaiin, dantan kongkhakte a na kikalh ngiungeua; A nipi dantan ah a vatuamom tadih hiin teh, achi ua.

²⁵Men sedan de hade väntat länge och väl, och han ändå icke öppnade dörrarna till salen, togo de nyckeln och öppnade själva, och se, då låg deras herre död där på golvet.

²⁵Huan, zumhuai khopin a ngak nilouh ua: huan, ngaiin, dantan kongkhakte a hong himhim kei a; huchiin tahbi a la ua, a hong ua: huan, ngaiin, a kumpipa uh pialkhangah, siin a na lumta hi.

²⁶Men Ehud hade flytt undan, medan de dröjde; han hade redan hunnit förbi Belätesplatsen och flydde sedan undan till Seira.

²⁶Huan, Ehud lah huchia a ngak nilouh sungun a natai mang khintaa, huai suangsekna mun a khenga, Seira ah a tai.

²⁷Och så snart han hade kommit hem, lät han stöta i basun Efraims bergsbygd; då drogo Israels barn ned från bergsbygden med honom i spetsen för sig.

²⁷Huan, hichi ahia, huai mun a tunin Ephraim tanggam ah pengkul a muta, huan, Israel suante tanggam akipan a kiangah a pai suk ua, aman a ma uh a kaita hi.

²⁸Och han sade till dem: »Följen efter mig, ty HERREN har givit edra fiender, moabiterna, i eder hand.» Då drogo de efter honom längre ned och besatte vadställena över Jordan för moabiterna och läto ingen komma över.

²⁸Huan, aman a kiang uah, Honjui dih ua: TOUPAN na melma uh Moabte honpe khinta ahi, a chi a. Huchiin a jui suk ua, Moab gam chin Jordan lui kahnate a la ua; kuamah a galkah uh a phal kei uh.

²⁹Där slogo de då moabiterna, vid pass tio tusen man, allasammans ansenligt och tappert folk; icke en enda kom undan.

²⁹Huai tungin Moabte sing khat tak mi hat ngenta leh mi hat hangsan hoih ngenta a that ua; khat lel leng tai khia a om kei uh.

³⁰Så blev Moab då kuvat under Israels hand. Och landet hade nu ro i åttio år.

³⁰Huchiin huai niin Moabte Israelte lakah a nazahlak uhi. Huan, gam kum sawmgiat sung galmuangin a om.Huan, a nungin Anath tapa Samgar a hong kilang sama, huai miin Philistiate mi za guk bawng sutna chiangin a sunluma: amahmahin Israelte a hondam hi.

³¹Efter honom kom Samgar, Anats son; han slog filistéerna, sex hundra man, med en oxpik. Också han frälste Israel.

³¹Huan, a nungin Anath tapa Samgar a hong kilang sama, huai miin Philistiate mi za guk bawng sutna chiangin a sunluma: amahmahin Israelte a hondam hi.