¹Och HERREN talade till Mose på Sinai berg och sade:

¹Huan TOUPAN Sinai tangah Mosi a houpiha,

²Tala till Israels barn och säg till dem: När I kommen in i det land som jag vill giva eder, skall landet hålla sabbat åt HERREN.

²Israel suante houpih inla, a kiang uah, Kon gam piak ding na vatun hun chiang un, TOUPA mina gam a khawl ding ahi.

³I sex år skall du beså din åker, och i sex år skära din vingård och inbärga avkastningen av landet,

³Na lou ah kum guk sung thil na ching dianga, na grep huan kum guk sung na sat nou dinga, a gahte na la ding:

⁴men under det sjunde året skall landet hava vilosabbat, en HERRENS sabbat; då skall du icke beså din åker och icke skära din vingård.

⁴A kum sagih kumin bel gam khawl kinkenna, TOUPA mina khawlna ahi dinaga: na lou-a buh leh bal na chin ding ahi kei, na grep huan na sat nou ding ahi sam kei.

⁵Vad som växer upp av spillsäden efter din skörd skall du icke skörda, och de druvor som växa på dina oskurna vinträd skall du icke avbärga. Det skall vara ett sabbatsvilans år för landet.

⁵Na buh pou na la ding ahi kei, na kep louh grep na lou ding ahi kei: gam khawl kinkenna kum ahi ding hi.

⁶Och vad landets sabbat ändå giver skolen I hava till föda: du själv, din tjänare och din tjänarinna, din daglönare och din inhysesman, de som bo hos dig.

⁶Gam khawl kuma-te na nek tawm ding uh ahi dia; nang, na sikha leh na sikhanu ading, na kilohmi ading, na kianga teng gamding mi ading;

⁷Din boskap och de vilda djuren i ditt land skola ock hava sin föda av all dess avkastning.

⁷Na bawng hon ading, na gama ganta ading, huaia gah tengteng nek tawm ding ahi ding hi.

⁸Och du skall räkna sju årsveckor, det är sju gånger sju år, så att tiden för de sju årsveckorna bliver fyrtionio år.

⁸Huan, khawl kum kum sagih bel na sim dinga, kum sagin mun sagih ahi dinga; khawl kum kum sagih sung bel kum sawmli leh kum kua ahi dinga.

⁹Då skall du i sjunde månaden, på tionde dagen i månaden, låta blåsa i larmbasun; på försoningsdagen skolen I blåsa i basun över hela edert land.

⁹Huai khit kha sagihna ni sawm niin pengkul ngaihtak na vial mut sak dinga; kilemna niin na gam tengteng uah pengkul na vial mut sak dinga uh ahi.

¹⁰Och I skolen helga det femtionde året och utropa frihet i landet för alla dess inbyggare. Det skall vara ett jubelår för eder; var och en av eder skall då återfå sin arvsbesittning, var och en av eder skall återfå sin släktegendom.

¹⁰Huan, kum sawmngana bel na kipahpih ding ua, gamsung teng teng ah, huaia om tengteng kiangah noplenna thu na phuang ding uh: nou ding in Jubili ahi dinga; mi chihin nou-a chiat na nei nawn ding uh; mi chih amah in sungkuan ah a om nawn ding.

¹¹Ett jubelår skall detta femtionde år vara för eder; då skolen I icke så något, och vad som då växer upp av spillsäden skolen I icke skörda, och I skolen då icke avbärga edra oskurna vinträd.

¹¹Huai kum sawmngana pen nou dingin Jubili ahi dinga; bangmah na ching kei ding ua, a pou leng na la kei ding ua, grep kep louh gah leng na loh louh ding uh ahi.

¹²Ty det är ett jubelår; heligt skall det vara för eder. Från själva marken skolen I hämta eder föda, av dess avkastning.

¹²Jubili ahi ngala; na kipahpih ding uh ahi; huan, na lou ua thil gahte na ne ding uhi.

¹³Under ett sådant jubelår skall var och en av eder återfå sin arvsbesittning.

¹³Hiah Jubili kumin mi chihin amaha mah na nei nawn chiat ding uh.

¹⁴Om I alltså säljer något åt eder nästa eller köpen något av eder nästa, skolen I icke göra varandra orätt:

¹⁴Na insakinkhang kianga banghiam na khota, na insakinkhang kianga banghiam na leiin leng an kikhem ding uh hi lou ahi:

¹⁵efter antalet år från jubelåret skall du betala din nästa, efter antalet årsgrödor skall han få betalning av dig.

¹⁵Jubili khit a kum zah bang jelin na insakinkhang thil na lei dinga, buhlehbal tun kum tam dan dungjuiin na kiangah a juak ding ahi.

¹⁶Alltefter som åren äro flera skall du betala högre pris, och alltefter som åren äro färre skall du betala lägre pris; ty ett visst antal grödor är det han säljer till dig.

¹⁶A kum tam dan dungjui jelin aman na khangsak dinga, huan, a kum tawm dan dungjuiin aman na kiamsak dinga; buhlehbal tun kum tam dungjuiin na kianga juak ahi hi.

¹⁷I skolen icke göra varandra orätt du skall frukta din Gud; ty jag är HERREN, eder Gud.

¹⁷Na kikhem ding uh ahi kei, na Pathian laudan na siam ding u hi: Kei TOUPA na Pathian uh ka hi ngala.

¹⁸Och I skolen göra efter mina stadgar, och mina rätter skolen I hålla och skolen göra efter dem; då skolen I bo trygga i landet.

¹⁸Huaijiakin ka thusehte na jui in ka vaihawmte na pomin laudan na siam ding ahi; huchiin tua gamah lungmuangin na teng ding hi.

¹⁹Och landet skall giva sin frukt, så att I haven nog att äta, och I skolen bo trygga däri.

¹⁹Gamin a gah a suah dinga, niang leh taiin na ne un na ta ding ua, lungmuang takin na vateng ding uhi.

²⁰Och om I frågen: »Vad skola vi äta under det sjunde året, om vi icke få så och icke få inbärga vår gröda?»,

²⁰A hih leh, a kum sagih kumin bang ka neta ding ua? Ngai dih, bangmah lah ka ching kei ua, ka thil tungte uh lah ka lasam kei ua, chi na hih uleh,

²¹så mån I veta att jag skall bjuda min välsignelse komma över eder under det sjätte året, så att det giver gröda för de tre åren.

²¹A kum guk kumin ka vualjawlna na tunguah ka tungsak dinga, kum thum sung adia gah a suah ding hi.

²²Och ännu när I under det åttonde året sån, skolen I hava av den gamla grödan att äta; ända till dess att grödan på det nionde året har kommit in, skolen I hava gammalt att äta.

²²Huan, a kum giat kumin na ching ding ua, thil tung na kep uh, a luite na ne ding ua, kum kua kum tan, a hong thak nawn ma tanin na vom uh, a luite na ne ding uhi.

²³När I säljen jord, skolen I icke sälja den för evärdlig tid, ty landet är mitt; I ären ju främlingar och gäster hos mig.

²³Khantawn adia gam pen khot den ding ahi kei, gam lah keia ahi ngala: mikhual, ka kianga teng lel na hi ngal ua.

²⁴I hela det land I fån till besittning skolen I medgiva rätt att återbörda jordegendom.

²⁴Na gam luah tengteng uh, tat kik thepthup na phal ding uhi.

²⁵Om din broder råkar i armod och säljer något av sin arvsbesittning, så må hans närmaste bördeman komma till honom och återbörda det brodern har sålt.

²⁵Na unau honggentheiha, a gam khenkhat a juak leh; a tanau naipen a hongkuan dia, a unau gam juaksa a tan ding.

²⁶Och om någon icke har någon bördeman, men han själv kommer i tillfälle att anskaffa vad som behöves för att återbörda,

²⁶Huan, min a tat sakmi ding a neih louha, a hong kitoha, a tatna khop a neih leh,

²⁷så skall han räkna efter, huru många år som hava förflutit ifrån försäljningen, och betala lösen för de återstående åren åt den man till vilken han sålde, och han skall så återfå sin besittning.

²⁷A khot kum sut henla, a khotnapa kiangah a val pe nawn hen; huchiin a gam a luah nawn ding.

²⁸Men om han icke förmår anskaffa vad som behöves till att betala honom, så skall det han har sålt förbliva i köparens hand intill jubelåret. Men på jubelåret skall det frånträdas, och han skall då återfå sin besittning.

²⁸A maha dia a tatkik nawn theih kei lebel a khotsa pen Jubili kum tanin a leipa khutah om hen; huan, Jubili kumin a pawt nawn dinga, aman a gam a luah nawn ding hi.

²⁹Om någon säljer ett boningshus i en stad som är omgiven med murar, så skall han hava rätt att återbörda det innan ett år har förflutit, sedan han sålde det; hans rätt att återbörda det är då inskränkt till viss tid.

²⁹Huan, kulh nei khuaa in min a juak leh a juak akipan kum khat ngial sungin a tan nawn thei ding; kum khat vingveng sungin tat nawn theihna a nei ding.

³⁰Men om det icke har blivit återbördat, förrän hela året är ute, så skall huset, om det ligger i en stad som är omgiven med murar, förbliva köparens och hans efterkommandes egendom för evärdlig tid; det skall då icke frånträdas på jubelåret.

³⁰Kum khat sunga a tat theih kei leh kulh nei khuaa in pen khantawnin a suante jel tanin leng a leimi-a ahi bikbek ding ahi, Jubili chiangin leng a pawt tuan kei ding.

³¹Men hus i sådana byar som icke hava murar omkring sig skola räknas till landets åkermark; de skola kunna återbördas, och på jubelåret skola de frånträdas.

³¹Kulh neilou khuaa inte bel singtang gam banga seh ahi dinga, tat theih ahi dinga, Jubili chiangin a pawt ding.

³²Dock skola leviterna inom de städer som äro deras arvsbesittning hava evärdlig rätt att återbörda husen i städerna

³²Himahleh Levi-tepawl khua, a tantuam khua ua inte jaw Levi-tepawlin chiklai peuhin leng a tan thei ding uh.

³³Också om någon annan av leviterna inlöser det sålda huset i den stad där han har sin besittning, skall det dock frånträdas på jubelåret; ty husen i levitstäderna äro leviternas arvsbesittning bland Israels barn.

³³Huan, Levi-tepawl laka min a tat kei leh juaksa in leh a tantuan khua pen Jubili chiangin a pawt ding: Levi-tepawl khuaa inte Israel suante laka a tantuam uh ahi ngala.

³⁴Och ett fält som är utmark omkring någon av deras städer får icke säljas, ty det är deras evärdliga besittning.

³⁴A khokim khawng ua loute bel juak theih ahi kei ding, a khantawn tantuan uh ahi ngal a.

³⁵Om din broder råkar i armod och kommer på obestånd hos dig, så skall du taga dig an honom; såsom en främling eller en inhysesman skall han få leva hos dig.

³⁵Huan, na unau a hongentheiha, nang a hongbelh leh nana kep ding ahi; mikhual, na kianga teng banga na na ompih ding ahi.

³⁶Du skall icke ockra på honom eller taga ränta, ty du skall frukta din Gud, och du skall låta din broder leva hos dig.

³⁶Amah laka dangka hiam, thil hiam, a pung la ken, Pathian laudan siam jawin: na unau na kianga a teng theihna dingin.

³⁷Du skall icke lämna honom dina penningar på ocker eller lämna honom av dina livsmedel mot ränta.

³⁷A pung delhin na sum na leitawi sak ding ahi kei.

³⁸Jag är HERREN, eder Gud, som har fört eder ut ur Egyptens land, för att giva eder Kanaans land och vara eder Gud.

³⁸Kei na TOUPA na Pathian uh, Kanaan gam honpepa leh na Pathian uh hi dinga Aigupta gam akipana honpikhepa ka hi hi.

³⁹Om din broder råkar i armod hos dig och säljer sig åt dig, skall du icke låta honom göra trälarbete;

³⁹Huan, na unau a hongentheiha, na kianga a hong puk lut leh sikha banga na zat ding ahikei.

⁴⁰såsom en daglönare och en inhysesman skall han vara hos dig; intill jubelåret skall han tjäna hos dig.

⁴⁰Kilohmi bang leh na kianga teng sam bangin na kiangah a om ding ahi: Jubili kum tanin na na a sem ding.

⁴¹Då skall du giva honom fri, honom själv och hans barn med honom; och han skall återfå sin släktegendom, sin fädernebesittning skall han återfå.

⁴¹Huai khitin na kianga akipan a pawt dinga, amah leh a tate toh, huan, amau inkuanngei ah a lut nawn ding uh, a pi leh pute in leh lou a luah nawn ding uhi.

⁴²Ty de äro mina tjänare, som jag har fört ut ur Egyptens land; de skola icke säljas såsom man säljer trälar.

⁴²Aigupta gam akipana ka pi khiak, ka sikhate ahi ngal ua, sikha khota khot ding ahi kei uh.

⁴³Du skall icke med hårdhet bruka din makt över dem; du skall frukta din Gud.

⁴³Khel takin a lakah na om ding ahi kei, na Pathian laudan na siam jawk ding ahi.

⁴⁴Men om du vill skaffa dig en verklig träl eller trälinna, så skall du köpa en sådan träl eller trälinna från hedningarna som bo runt omkring eder.

⁴⁴Sikhanu leh sikhapa na neih dingte na kim ua nam laka mi, sikhanu leh sikhapa dingin na lei ding uh ahi.

⁴⁵I mån ock köpa sådana ibland barnen till inhysesmännen som bo hos eder och bland personer av deras släkt, som I haven hos eder, och som äro födda i edert land; sådana skola förbliva eder egendom.

⁴⁵Huan, na lak ua teng gam dang mi leh na gam ua piang a inkote uh laka mite leng na lei thei sam ding uh; huaite na mi na sa uh ahi ding uhi.

⁴⁶Och dem mån I hava att lämna såsom arv åt edra barn efter eder, till egendom och besittning; dem kunnen I hava till trälar evärdligen. Men ibland edra bröder, Israels barn, skall ingen med hårdhet bruka sin makt över den andre.

⁴⁶Huan, na nung ua na tate uh gouluah dingin, a mi a sa ua a neih ding un amau dingin na bawl ding uh; huai laka mite na khantawn sikha ding un na nei ding uh: himahleh na unau Israel suante laka khel takin na om ding uh ahi kei.

⁴⁷Om en främling eller en inhysesman hos dig kommer till välstånd, och en din broder råkar i armod hos honom och säljer sig åt främlingen som bor inhyses hos dig, eller eljest åt någon som tillhör en främlingssläkt,

⁴⁷Gam dang mi hiam, na kianga teng kuahiam honkhophata, a kianga na unaupa a honggentheiha, na kianga gam dang mi hiam, na kianga teng kiang hiama, gam dang mite suan inko laka hiam a puk lut leh.

⁴⁸så skall han sedan, efter det att han har sålt sig, kunna lösas ut; någon av hans bröder må lösa honom;

⁴⁸Khotsa a hih nungin tat nawn theih ding; a unaute laka khatin amah a tan thei ding.

⁴⁹eller ock må hans farbroder eller hans farbroders son lösa honom, eller må någon annan nära blodsförvant av hans släkt lösa honom; eller om han kommer i tillfälle därtill, må han själv lösa sig.

⁴⁹A pangakin hiam, a pangak tapain hiam a tan thei ding; a chite laka a tanau naiin hiam a tan thei ding hi; huan, amah leng a hongphat nawn leh a kitanthei ding hi.

⁵⁰Därvid skall han, jämte den som har köpt honom, räkna efter, huru lång tid som har förflutit ifrån det år då han sålde sig åt honom till jubelåret; och det pris för vilket han såldes skall uppskattas efter årens antal; hans arbetstid hos honom skall beräknas till samma värde som en daglönares.

⁵⁰A puklut na pa toha puklut akipana Jubili kum nawn ding sut khawm uhenla a puklut man a kum omdanin ahi dinga; huan kilehmi dia goih sut bang jela sut sak ahi ding hi.

⁵¹Om ännu många år äro kvar, skall han såsom lösen för sig betala en motsvarande del av det penningbelopp som han köptes för.

⁵¹Kum tampi a om lai leh a tatna manpen a belh sung hu toh kituak man a piak kik nawn ding ahi.

⁵²Om däremot allenast få år återstå till jubelåret, så skall han räkna efter detta, sig till godo, och betala lösen för sig efter antalet av sina år.

⁵²Jubili kum tunna ding kum tawm chik kia om phet ahihleh sut khawm uhen; a om kum tamdan dungjuiin a tatna man a piak kik ding ahi.

⁵³Såsom en daglönare som är lejd för år skall man behandla honom ingen må inför dina ögon med hårdhet bruka sin makt över honom.

⁵³Kum khat bi jela goih kilohmi bangin a bel ding hi: Na mitmuhin khel takin a bawl ding ahi kei.

⁵⁴Men om han icke bliver löst på något av de nämnda sätten, så skall han på jubelåret givas fri, han själv och hans barn med honom.

⁵⁴Huchibang lama tat a hih kei lehleng, Jubili kumin a pawt dinga, amah leh a tate toh.Israel suante lah ka sikhate ahi ngala ua, Aigupta gam kipan ka pi khiak, ka sikhate ahi uh; Kei TOUPA na Pathian uh ka hi.

⁵⁵Ty Israels barn äro mina tjänare; de äro mina tjänare, som jag har fört ut ur Egyptens land. Jag är HERREN, eder Gud.

⁵⁵Israel suante lah ka sikhate ahi ngala ua, Aigupta gam kipan ka pi khiak, ka sikhate ahi uh; Kei TOUPA na Pathian uh ka hi.