¹När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom.

¹Huchiin, mipite tuh a muhin tangah a pai tou a, huan, a tu a, a nungjuite a kiangah a hongpai ua; huan thu a gen a,

²Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade:

²amau thu a hilh a:

³»Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till.

³Lungsima gentheite a hampha uh vangam amaua ahi ngala.

⁴Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade.

⁴Lungkhamte a hampha uh; khamuan a om ding ahi ngal ua

⁵Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.

⁵Thunuailutte a hampha uh; lei gou luah ding ahi ngal ua.

⁶Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade.

⁶Diktatna lunggulha gilkiala dangtak te a hampha uh; tai ding ahi ngal ua.

⁷Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet.

⁷Zahngai theite a hampha uh; zahngaihna mu ding ahi ngal ua.

⁸Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud.

⁸Lungsima siangthoute a hampha uh; Pathian mu ding ahi ngal ua.

⁹Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.

⁹Lemna bawlte a hampha uh; Pathian tate chih ding ahi ngal ua.

¹⁰Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till.

¹⁰Diktakna jiak a sawina thuakte a hampha uh, vangam amaua ahi ngal a.

¹¹Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder.

¹¹Min keima jiaka hontai ua, a hon sawi ua, juaua gilou chitenga a honhek hun chiangun, na hampha uh.

¹²Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.

¹²Kipak unla, nakpitakin nuam un; van ah na kipahman uh a thupi ngala: tuamah bangin na ma ua jawlnei omte leng a nasawi nak uhi.

¹³I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.

¹³Lei chi na hi uh: himahleh chi peng leh, bangin ahia a kihih-al nawn ding? Paihkhiaka mihingte chil gawpgawp lou ngal dingin, bangmah din a phatuam kei.

¹⁴I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?

¹⁴Khovel vakna na hi uh. Tang tunga kho om selguk theih ahi kei.

¹⁵Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.

¹⁵Min khawnvak dein loh nuai ah a koih ngei kei uh. a koihna ah a koih jaw uh. Huchiin in sunga mi om tengteng atan hi

¹⁶På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.

¹⁶Huchimah bangin, na vak uh mi mit muh dingin vak hen, huchiin na thilhih hoihte uh a mu ding ua, na Pa uh vana om a pahtawi thei ding uh.

¹⁷I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda.

¹⁷Dan thu hiam, jawlneite thu hiam hihmang dinga hongpai ka hih um kei un; hihmang dinga hongpai ka hi kei, hih tangtung dinga hongpai ka hi jaw.

¹⁸Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.

¹⁸Chih taktakin ka honhilh ahi, lei leh van a man masiah dan thua sut vom neu chik hiam, thai vom neu chik hiam, khat leng a mang keihial ding, a veka atun kim masiah uh.

¹⁹Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.

¹⁹Huchiin, kuapeuh hiai thupiak neupente laka a khat lel leng jui lou a, tuabanga hih dia mite thuhilh peuhmah, vangamah mi neupen a kichi ding hi; ahihhangin, kuapeuhmah juia thuhilh behlap tuh, vangamah mi lian a kichi ding hi.

²⁰Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.

²⁰Na diktatna un laigelhmite leh Pharisaite diktatna a khup ken jaw vangamah na lut kei hial ding uh chih ka honhilh ahi.

²¹I haven hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke dräpa; och den som dräper, han är hemfallen åt Domstolens dom.'

²¹Nidang laia mite kianga, Tual na that ding ahi kei, kichi leh, kuapeuh tualthat tuh vaihawmnaa din lauhthawnhuai takin a om ding uh, ki chi na zata uh;

²²Men jag säger eder: Var och en som vredgas på sin broder, han är hemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder: 'Du odåga', han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den som säger: 'Du dåre', han är hemfallen åt det brinnande Gehenna.

²²Ken jaw, Kuapeuh a unau tunga heh tuh vaihawmnaa din lauhthawnhuai tak in a om ding; huan kuapeuh a unau selphou tuh vaihawmmite hawmsaka om lauthawnhuai takin a om ding; huan, kuapeuh, Nang mihai chi tuh, Gehenna meia paih lauhthawnhuai takin a om ding uh chih ka honhilh ahi.

²³Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har något emot dig,

²³Huai jiakin, maitam bula na thilpiak na lat lel laia na unauin na tungah lunghihlouhna a nei chih na thei khiak leh.

²⁴så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.

²⁴Huai maitam ma ah na thilpiak tuh nusia inla, pai inla na unau kilempih phot inla huan na thilpiak lan in.

²⁵Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse.

²⁵Na langpa tuh vaihawmnain juana lampia na pai khawm lai un lem zok in, huchilou in jaw na langpan thukhenmi khut ah honpe dia, thukhenmin mimanpa kiangah a honpe dia; suangkulh ah a honkhum kha ding uh.

²⁶Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt den yttersta skärven.

²⁶chihtaktakin ka hon hilh ahi, Paihsasan khat nangawn na piak kim masiah huailaia kipanin na pawt khe kei hilhial ding.

²⁷I haven hört att det är sagt: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott.'

²⁷Ang na kawm ding ahi kei, kichi na jata uh. Ken jaw,

²⁸Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.

²⁸Kuapeuh numei khelhpih utna toh en tuh, a lungsimin ang a kawm khinta chih ka hinhilh ahi.

²⁹Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna.

²⁹Huan, na mit taklamin a honhihpuk leh, khel khia inla, pai mai in, na sapumpi a puma Gehenna a pai sangin na sapuma ka khat manthat nanga dingin a hoih hi.

³⁰Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna.

³⁰Huan, na khut taklamin a honhihpuk leh, tan inla, pai mai in; na sapumpi a puma Genhenna a pai sangin, na sapum a ka khat manthat nanga dingin a hoih jaw hi.

³¹Det är ock sagt: 'Den som vill skilja sig från sin hustru han skall giva henne skiljebrev.'

³¹Kuapeuh zi main kimakna lai a kiangah pia heh, leng a kichi.

³²Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt, han bliver orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager en frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.

³²Ken jaw kuapeuh tangval ngaih jiak hi lou a, zi main amah tuh angkawmsak ahi, huan, kuapeuh maksa nung nei tuh angkawm ahi chih ka honhilh ahi.

³³Ytterligare haven I hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke svärja falskt' och 'Du skall hålla din ed inför Herren.'

³³Nidanglaiin mite kiangah, Juauin kichiam kenla, Toupa kiangah na kichiam nate tuh tangtun jawin, a kichi chih leng na zata uh.

³⁴Men jag säger eder att I alls icke skolen svärja, varken vid himmelen, ty den är 'Guds tron',

³⁴Ken jaw, ka honhilh ahi, Chiam himhim kichiam kei un; van louin kichiam kei un, huai tuh Pathian laltutphah ahi ngala; lei louin kichiam sam kei un, huai tuh a khe ngakna ahi ngal a.

³⁵ej heller vid jorden, ty den är 'hans fotapall', ej heller vid Jerusalem, ty det är 'den store Konungens stad';

³⁵Jerusalem louin kichiam sam kei un, huai tuh Kumpipa thupitak khopi ahi ngala.

³⁶ej heller må du svärja vid ditt huvud, ty du kan icke göra ett enda hår vare sig vitt eller svart;

³⁶Na lu louin na kichiam ding ahi sam kei, sam zang khat leng na hihngouin, na hihdum thei ngal kei a.

³⁷utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.

³⁷Na thugen uh, A hi, ahi. Hi lou, hilou, hi vanglak heh; a kan a val jaw gitlouhna laka suak ahi.

³⁸I haven hört att det är sagt: 'Öga för öga och tand för tand.'

³⁸Mit sikin mit, ha sikin ha a kichi chih na zata uh.

³⁹Men jag säger eder att I icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom;

³⁹Ken jaw ka honhilh ahi. Mi gilou nang kei un; na biang taklam bengte tuh, a lehlam leng doh jaw un.

⁴⁰och om någon vill gå till rätta med dig för att beröva dig din livklädnad, så låt honom få manteln med;

⁴⁰Huan kuapeuhin na lakah thusia bawlin, na puannak lak a tup leh, na puanja leng lasak ngal in.

⁴¹och om någon tvingar dig att till hans tjänst gå med en mil, så gå två med honom.

⁴¹Huan mel khat pai dia honphut teitei kiangah mel nih paisak in.

⁴²Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.

⁴²A honngen kiangah pia inla, na laka leitawi nuam tuh kiheisan ken.

⁴³I haven hört att det är sagt: 'Du skall älska din nästa och hata din ovän.'

⁴³Na vengte it inla, na melmate hua in, a kichi chih na zata uh.

⁴⁴Men jag säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder,

⁴⁴Ken jaw ka honhilh ahi, na melmate uh it unla, a honsawite thum sak un;

⁴⁵och varen så eder himmelske Faders barn; han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.

⁴⁵na Pa uh vana om tate na hih theihna ding un, aman tuh migiloute leh mi hoihte tungah a ni a suak saka, mi diktatte leh diktatloute tungah leng vuah a zu sak.

⁴⁶Ty om I älsken dem som älska eder, vad lön kunnen I få därför? Göra icke publikanerna detsamma?

⁴⁶Nou honitte kia na it un, kipahman bang ahia na muh ding un? siahkhonmiten leng huchihbangin a hihsam kei ua ahia?

⁴⁷Och om I visen vänlighet mot edra bröder allenast, vad synnerligt gören I därmed? Göra icke hedningarna detsamma?

⁴⁷Huan, na unaute kia uh chibai na buk un bang na hih tam tuan ua ahia? Jentelten leng hichi bangin a hih sam kei ua hia?Huchiin, na Pa uh vana om a hoih kim sipsip bangin na hoih kim sipsip ding uh ahi.

⁴⁸Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig.»

⁴⁸Huchiin, na Pa uh vana om a hoih kim sipsip bangin na hoih kim sipsip ding uh ahi.