¹»Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda;

¹Hawmsak kei un, hawmsak na hih louhna ding un.

²ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.

²Na hawmsak bangmahin hawmsakin na omding uh, na tehna ngei mah un a hontehsak nawn ding uh.

³Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?

³Huan bangdia, nangmah mita singtum om ngaihtuah loua, na unau mita nin neng neu chik mu na hia?

⁴Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga?

⁴Bang chin na unau kiangah. Namita kipanin huai nin neng neu chik honla khesak ve, na chih theih ding? Ngaiin, nangmah mit mahmah ah singtum a om nilouh ngala.

⁵Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga.

⁵Milepchiah: na mit a kipan singtum la khe masa in; huchiin na unau mita kipan nin neng neu chik lak khiakding ki chiantakin na mu thei ding.

⁶Given icke åt hundarna vad heligt är, och kasten icke edra pärlor för svinen, på det att dessa icke må trampa dem under fötterna och sedan vända sig om och sarga eder.

⁶Ui kiang ah thil siiangthou pe kei un; vok maah na tuikepsuang uh leng pai kei un, a chilse kha ding ua, huan, kiheiin a honbaljak khading uh.

⁷Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.

⁷Ngen un. piakin na om ding uhi, zongin na muding uh; kiu un, a honhon ding uhi;

⁸Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.

⁸kuapeuh a ngenin a mu ua; kuapeuh a zongin a mu ua; kuapeuh a kiu tuh honin a om ding uhi.

⁹Eller vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd,

⁹Ahihleh, nou khawng, kuapeuh na tapa un tanghou honngen taleh, kuan suang na pe ding ua?

¹⁰eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk?

¹⁰Ahihleh, ngasa hongen taleh, kuan gul na pe ding ua?

¹¹Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!

¹¹Huchihileh, nou migilou inbawn, na tate uh thil hoih piak nadan na theih un, na Pa uh vana omin a ngente thil hoih pe zo semsem lou ding hia?

¹²Därför, allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna.

¹²Huaijiakin, thil bangkim min na tung ua a hih ua na deih ding bang uh, mi tungah leng hih sam un; huaituh dan thu leh jawlneite thu ahi him ahi.

¹³Gån in genom den trånga porten. Ty vid och bred är den väg som leder till fördärvet, och många äro de som gå fram på den;

¹³Kong kochik ah lut un; manthatnaa paina kong tuh a ja a, a lam leng a lian ngala, huai lam a lut tuh tam leng a tam mahmah uh;

¹⁴och den port är trång och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.

¹⁴hinna a paina kong a kochik a a lam leng a neua, a mute leng tawm chik ahi uh.

¹⁵Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar.

¹⁵Jawlnei takloute lakah pilvang un, huaite tuh belam vun silhin na kianguah a hongpai nak ua, a sung lam uah lah nge duhgawl pipi ahi ngal ua.

¹⁶Av deras frukt skolen I känna dem. Icke hämtar man väl vindruvor från törnen, eller fikon från tistlar?

¹⁶A mau tuh a gah uah na thei ding uh. Khaulingnei gui ah grep gah a lou ngei ua hia?

¹⁷Så bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär ond frukt.

¹⁷Lenling ah leng theipi a lou ngei ua hia? Huchi mahbangin sing hoih peuhmah a gah hoih naka; sing sia tuh a gah se nak.

¹⁸Ett gott träd kan icke bära ond frukt, ej heller kan ett dåligt träd bära god frukt.

¹⁸Sing hoih a gah se theikei, sing sia lah a gah hoih thei sam kei.

¹⁹Vart träd som icke bär god frukt bliver avhugget och kastat i elden.

¹⁹sing chih gah hoih lou peuh tuh a phuk ua mei ah a pai uh.

²⁰Alltså skolen I känna dem av deras frukt. --

²⁰Huajiakin amau tuh a gah uah na thei mai ding uh.

²¹Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.

²¹Toupa, Toupa, nonchi napeuh vangamah a lut kei ding uh; ka Pa vana om deihlam hihte tuh a lut ding uh

²²Många skola på 'den dagen' säga till mig: 'Herre, Herre, hava vi icke profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar?'

²²Huai ni chiangin mi tampiin, Toupa, na minin thute ka gen ua, na minin dawite ka delh khia un, na minin thil lamdang tampi ka hih jel uh hi lou hiam? a chi ding ua.

²³Men då skall jag betyga för dem: 'Jag har aldrig känt eder; gån bort ifrån mig, I ogärningsmän.'

²³Huai hun chiangin, Nou thil gilou hihte aw, ka honthei ngei kei, ka kianga kipanin paimang in, chiin, amau ka hilh ding.

²⁴Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget.

²⁴Huchiin, mi chih hiai ka thu ja a, jawm peuh tuh, mi pil suangpi tunga in lam mi toh ka teh ding ahi.

²⁵Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det icke omkull, eftersom det var grundat på hälleberget.

²⁵Vuah a hongju a, tui a hong khanga, huih a hongnunga, huai in tuh a honmut jialjiala; himahleh a chim keia; suangpi tunga lep kip a hih jiakin.

²⁶Men var och en som hör dessa mina ord och icke gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man som byggde sitt hus på sanden.

²⁶Huan, mi chih, hiai ka thu jaa jawm lou peuh tuh, mihai piaunel tung lela in lammi toh ka teh ding ahi.

²⁷Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och slogo mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort.»

²⁷Vuah a hongju a tui a hongkhanga, huih a hongnunga, huai in tuh a honmut jialjiala; a chimta huai tuh a nak chip ngei hi, a chi a.

²⁸När Jesus hade slutat detta tal, häpnade folket över hans förkunnelse;

²⁸Huan, hichi ahi a, Jesun huai thu a gen zoh takin, mipin a thuhilh tuh lamdang a sa mahmah uaLaigelhmite bang lou a, thuneihna nei bang taka amaute thu a hilh jiakin.

²⁹ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom deras skriftlärde.

²⁹Laigelhmite bang lou a, thuneihna nei bang taka amaute thu a hilh jiakin.