¹Och jag sade: Hören, I Jakobs hövdingar och I furstar av Israels hus. Tillkommer det ej eder att veta vad rätt är,

¹Aw nou Jakobte heutute leh Israel inko vaikhawmmite aw, Ngaikhia unla, ka honngen ahi, k a chi ahi: vaihawm dan na theih ding uh hilou hia?

²I som haten det goda och älsken det onda, I som sliten huden av kroppen på människorna och köttet från deras ben?

²Thil hoih na hua ua, thil hoih lou na deih ua, a vun uh na hawk sak ua, a guh ua kipanin sa na leu khia ua:

³Men eftersom dessa äta mitt folks kött och riva huden av deras kropp och bryta sönder deras ben, för att stycka dem likasom det man kastar i grytan, ja, likasom kött som lägges i kitteln,

³Ka mite sa na nei lai ua; a vun uh na lip ua, a guh uh na hihtan sak ua: ahi, bela huan ding bangin na at nen ua, sa-uina bel sunga sa at nen bang maiin.

⁴därför skall HERREN icke svara dem, när de ropa till honom; han skall dölja sitt ansikte för dem på den tiden, för deras onda väsendes skull.

⁴Huai hun chiangin TOUPA a sam ding ua, himahleh amau a dawng kei ding: ahi, huai hun chiangin a thilhih ua a hih hoihloudan bang bang un, amau akipan a mai a sel ding.

⁵Så talar HERREN mot de profeter som föra mitt folk vilse, mot dem som ropa: »Allt står väl till!», så länge de hava något att tugga med sina tänder, men båda upp folket till helig strid mot den som ej giver dem något i gapet.

⁵Ka mite hihkhialsakmi, hai a neih ua, Muanna chia kikoua, a kam ua bak loumi peuhmah do dia kisa hial mi jawlneite tungtang thu TOUPAN hichiin a chi:

⁶Därför skall natt komma över eder, så att det bliver slut på edra syner, och mörker, så att det bliver slut på edra spådomar. Ja, solen skall gå ned över profeterna och dagen varda mörk över dem.

⁶Huaijiakin kilakna na neih louhna ding un na kiangah jan a hongtung ding; ai na san theihlouhna ding un na kiang uah mialna a hongom dinga; jawlneite adingin niin mual a khum dinga, sun leng a mau tungah kho mial ahi ding.

⁷Siarna skola stå där med skam, och spåmännen skola få blygas; de skola alla nödgas skyla sitt skägg, då nu intet svar mer kommer från Gud.

⁷Mutheimite a zum ding ua, aisansiamte a zahlak ding uh, ahi, a vek un a muk uh a hum ding uh: Pathian dawnna lah a om ngal kei a,

⁸Men jag, jag är uppfylld med kraft, ja, med HERRENS Ande, med rättsinne och frimodighet, så att jag kan förkunna för Jakob hans överträdelse och för Israel hans synd.

⁸Himahleh Jakobte kiangah a tatlekna uh theisak ding leh Israelte kiangah a khelhna uh theisak dingin TOUPA kha jiaka thilhihtheihna te, vaihawm na te, leh hatna tein ka dim petmah ahi.

⁹Hören då detta, I hövdingar av Jakobs hus och I furstar av Israels hus, I som hållen för styggelse vad rätt är och gören krokigt allt vad rakt är,

⁹Nou Jakobte inkote heutte leh Israel inko vaihawmmi, vaihawmna kiha, dikna chiteng lumlet mite aw, hiai ngaikhiaunla, ka honngen ahi.

¹⁰I som byggen upp Sion med blodsdåd och Jerusalem med orättfärdighet --

¹⁰Zion sisanin a lam ua, Jerusalem ginatlounain.

¹¹den stad vars hövdingar döma för mutor, vars präster undervisa för betalning, och vars profeter spå för penningar, allt under det de stödja sig på HERREN och säga: »Är icke HERREN mitt ibland oss? Olycka skall ej komma över oss.»

¹¹Huaia heututen kipahman lamenin vai a hawm ua, huaia siamputen lawh lamenin a sinsak ua, huaia jawlneiten dangka lamenin ai a san uhi: huchiin leng, TOUPA a lak uah a om ka hia? thil hoih lou i tunguah a hongtung kei ding, chiin TOUPA tungah a kinga uhi.Huaijiakin Zion, noute jiakin, lou banga leileh ahi dinga, Jerusalem thil sia omkhawm ahi dinga, biakin omna tang dawi mun sang bang ahi ding.

¹²Därför skall för eder skull Sion varda upplöjt till en åker och Jerusalem bliva en stenhop och tempelberget en skogbevuxen höjd.

¹²Huaijiakin Zion, noute jiakin, lou banga leileh ahi dinga, Jerusalem thil sia omkhawm ahi dinga, biakin omna tang dawi mun sang bang ahi ding.