Svenska 1917

Paite

Psalms

142

1En sång av David; en bön, när han var i grottan.
1Ka awin, Toupa ka sama; ka awin Toupa kiangah hehpihna ka gen jel
2Jag höjer min röst och ropar till HERREN, jag höjer min röst och beder till HERREN.
2A maah ka mangbat thu ka gena; a maah ka buaina ka theisak jel.
3Jag utgjuter inför honom mitt bekymmer, min nöd kungör jag för honom.
3Ka kha ka sunga a bahlaiin, nangmah ngaiin ka lampi na theia. Ka paina lampi-ah ka awkna dingin thang a guk kam uhi.
4När min ande försmäktar i mig, är du den som känner min stig. På den väg där jag skall gå hava de lagt ut snaror för mig.
4Ka taklamah om inla, en dih, kuamah honthei himhim a omta kei ua; ka kihumbitna a omta keia; kuamah himhimin ka hinna a limsakta kei uhi.
5Skåda på min högra sida och se: där finnes ingen som kännes vid mig. Ingen tillflykt återstår för mig, ingen finnes, som frågar efter min själ.
5Toupa aw, kon sama; nang ka kihumbitna, mihing gama ka tantuam na hi, ka chi a.
6Jag ropar till dig, o HERRE, jag säger: »Du är min tillflykt, min del i de levandes land.»
6Ka kikou husa ngaikhia in; nakpi taka hihniamin ka omta ngala. Honsimmohte lakah honhumbit in; kei sangin a hat zo ngalua.Na min ka phat theihna dingin, ka hinna suangkulh akipanin pi khia in: mi diktatten honum suak ding ua; nang hoihtaka non hih ding jiakin.
7Akta på mitt rop, ty jag är i stort elände; rädda mig från mina förföljare, ty de äro mig övermäktiga.
7Na min ka phat theihna dingin, ka hinna suangkulh akipanin pi khia in: mi diktatten honum suak ding ua; nang hoihtaka non hih ding jiakin.
8För min själ ut ur fängelset, så att jag får prisa ditt namn. Omkring mig skola de rättfärdiga församlas, när du gör väl mot mig.