¹För sångmästaren, efter »Vittnesbördets lilja»; en sång, till att inläras; av David,

¹Pathian aw, nang non khah khia a, non hihsia a; nong hehtaa; hontungding nawn in aw.

²när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man.

²Hiai gam na hih linga, na khangsak ta hi: a khangkhamte tuh siam hoih nawn inla; a ling a ling ngala.

³Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

³Na mite thil haksa pipi na tuak saka: hoihna uain non dawn sakta a.

⁴Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

⁴Nang laudansiamte kiangah puanjak na peta a, thutak jiaka jak a hihtheihna dingin. Selah.

⁵Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

⁵Na deihtakte humbita a om theihna ding un, na khut taklam in hondam inla, hondawng in.

⁶Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. Sela.

⁶Pathianin a siangthouna ah hichi bangin a gen, Ka nuam dinga: Sekem khua ka hawm dinga, Sukkoth guam leng ka hawmjak ding hi.

⁷På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

⁷Gilead gam keia ahia, Manassi gam keia ahia; Ephraim gam leng ka lu humbitna ahia; Judia gam ka lalchiang ahi.

⁸Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

⁸Moab gam ka kisilna bel ahia; Edom gamah ka khedap ka pai ding: Philistia gam, nang jaw keimah jiakin kikou tanla, chiin.

⁹Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

⁹Khopi kiptak ah kuan a honpilut dia! Edom gamah kuan ahia honpi ding!

¹⁰Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land.»

¹⁰Pathian aw, nangmah mahin non deihlouh ka hi kei ua hia? Pathian aw, ka sepaihte kiang uah lah na pawt ngal ta keia.

¹¹Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

¹¹Melma te sual dingin honpanpih in, mihing panpihna bangmah lou maimai ahi ngala.Pathian jiakin hang takin ka hih ding: amah tuh i melmate sikden dingpa ahi ngala.

¹²Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

¹²Pathian jiakin hang takin ka hih ding: amah tuh i melmate sikden dingpa ahi ngala.

¹³Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

¹⁴Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.