1Och hennes svärmoder Noomi sade till henne: »Min dotter, jag vill söka skaffa dig ro, för att det må gå dig väl.
1Huan, a pi Naomiin a kiangah, Ka tanu, nang dinga hoih ding omna ka honzon sak sinta kei dia hia?
2Så hör då: Boas, med vilkens tjänarinnor du har varit tillsammans, är ju vår frände. Och just i natt kastar han korn på sin tröskplats.
2I tanaupa Boazi, a sikha nungakte toh a na navasepnapa om hilou hia? Ngaiin, tu jan chiangin barli-buh phual ah a jap siangsin hi.
3Så två dig nu och smörj dig och kläd dig, och gå ned till tröskplatsen. Men laga så, att mannen icke får se dig, förrän han har ätit och druckit.
3Huchiin, kisil inla, kinilh inla, kizepna puan silh inla, phualah va hohsuk in, ahihhangin an bang a nek a a dawn khit masiah a kiangah kithei sak het ken.
4När han då lägger sig, så se efter, var han lägger sig, och gå dit och lyft upp täcket vid hans fötter och lägg dig där; han skall då själv säga dig vad du bör göra.»
4Huan, hichi ahi dinga, a lup chiangin a lupna chiamteh inla, huan, lut inla, a khe lem inla, lumin; huan, aman na hih ding a honna hilh ding a chi a.
5Hon svarade: »Allt vad du säger vill jag göra.»
5Huan, aman a kiangah, Na gen peuh ka hih ding a chi a.
6Och hon gick ned till tröskplatsen och gjorde alldeles såsom hennes svärmoder hade bjudit henne.
6Huchiin phualah a hoh suka, a pi hilh bangbang in a hih hi.
7Ty när Boas hade ätit och druckit, så att hans hjärta blev glatt, och sedan han hade gått åstad och lagt sig invid sädeshögen, kom hon oförmärkt och lyfte upp täcket vid hans fötter och lade sig där.
7Huan, Boaziin an a ne a, a dawn khitin a lungsimin nuam a honsa mahmah a, buhvum bula lum dingin a hohta hi; huan awlawlin a vahoh a, a khe a lema, a lum samta hi.
8Vid midnattstiden blev mannen uppskrämd och böjde sig framåt och fick då se en kvinna ligga vid hans fötter.
8Huan, hichi ahi a, janlaiin huai mipa a lauta, a langkhat a nga a; huan, ngaiin, a khe kiangah numei a na lumta maia.
9Och han sade: »Vem är du?» Hon svarade: »Jag är Rut, din tjänarinna. Bred ut din mantelflik över din tjänarinna, ty du är min bördeman.»
9Huan, aman, Kua na hia? a chi a. Aman, Na sikhanu Ruthi ka hi; huchiin na sikhanu na puan honjawnin, ka tanau bul lah na hi ngala, a chi a.
10Då sade han: »Välsignad vare du av HERREN, min dotter! Du har nu givit ett större bevis på din kärlek än förut, därigenom att du icke har lupit efter unga män, vare sig fattiga eller rika.
10Huan, aman Ka tanu, TOUPAN nang hon vualjawl hen: tangval genthei hiam, hau hiam na zuih louh danin a tunglai sangin a nunglam ah hoihna na nak hihlat jaw hi.
11Så frukta nu icke, min dotter; allt vad du säger vill jag göra dig. Ty allt folket i min stad vet att du är en rättskaffens kvinna.
11Huchiin ka tanu, lauken aw; na gen bangbang in na tungah ka hih ding; I khua a mi tengteng in lah numei kizentak na hi chih a theivek ngal ua.
12Nu är det visserligen sant att jag är din bördeman; men en annan bördeman finnes, som är närmare än jag.
12Huan, tanau kinai ihi ngut a, himahleh kei sanga naizaw a om hi.
13Stanna nu kvar i natt; om han i morgon vill taga dig efter bördesrätt, gott, må han då göra det, så sant HERREN lever. Ligg nu kvar ända till morgonen.»
13Tujan zaw om peuhmah inla, jingchiang jingsangin na tunga aman a tanau hih ding a hihnop leh a hoih ahi dinga, tanau tuampen hih leh ake: ahihhangin tanau hihding na tunga ahih nop kei leh, tanau hih ding pen TOUPA a hing ngei bangin ken ka hih ngeingei ding: jingsang tan lum nilouh maiin, a chi a.
14Så låg hon vid hans fötter ända till morgonen, men hon fick stå upp, innan ännu någon kunde känna igen den andre; ty han tänkte: »Det får icke bliva känt att kvinnan har kommit hit till tröskplatsen.»
14Huchiin jingsang tanin a khe bulah a luma: huan, kuamah kimuh chian theih main a thoua, Phual ah numei a hong chih himhim kuamah in theikei u heh, a chi hima,
15Och han sade: »Räck hit manteln som du har på dig, och håll fram den.» Och hon höll fram den. Då mätte han upp sex mått korn och gav henne att bära; därefter gick hon in i staden.
15Huan, a kiangah, Na puansilh la inla, dohin, a chi a. huchiin a doha; huan, barli buh dan guk a teha, a suana; huan, khuaah a paita hi.
16Och när hon kom till sin svärmoder, sade denna: »Huru har det gått för dig, min dotter?» Då berättade hon för henne allt vad mannen hade gjort mot henne;
16Huan, a pi kiang a tunin, Ka tanu, bang nong chi a oi? a nachi a. Huan, aman huai mipain a tunga thil ana hih tengteng a hilh hi.
17och hon sade: »Dessa sex mått korn gav han mig, i det han sade: 'Du skall icke komma tomhänt hem till din svärmoder.'»
17Hiai barli buh dan guk a honpiaa, Na pi kiangah a vuakin pai het ken, a honchi hi, a chi a.Huan, aman, Ka tanu, bangchibangin ahia thil a hongom sin na theih main om maiin; tunia hiai thil a hih khit mateng huai mipa lah a dai mai sin ngal keia, a chi a.
18Då svarade hon: »Bida, min dotter, till dess du får se huru saken avlöper; ty mannen skall icke giva sig till ro, med mindre han i dag för saken till sitt slut.»
18Huan, aman, Ka tanu, bangchibangin ahia thil a hongom sin na theih main om maiin; tunia hiai thil a hih khit mateng huai mipa lah a dai mai sin ngal keia, a chi a.