Svenska 1917

Paite

Zechariah

1

1I åttonde månaden av Darejaves' andra regeringsår kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten, han sade:
1Daria kum nihna, kha giatnain, Iddo tapa, Bereka tapa, Zekaria, jawlnei kiangah TOUPA thu a hongtunga.
2Svårt förtörnad var HERREN på edra fäder.
2Na pipute uh tungah TOUPA nakpi takin a lungkimta kei hi, chiin.
3Säg därför nu till folket så säger HERREN Sebaot: Vänden om till mig, säger HERREN Sebaot, så vill jag vända om till eder, säger HERREN Sebaot.
3huaiziakin nang a kiang uah, huchibangin sepaihte TOUPA in a chi: Ka kiangah hongkik un, sepaihte TOUPAN a chi, huan na kiang uah ka hongkik ding, sepaihte TOUPAN a chi, chi in.
4Varen icke såsom edra fäder, för vilka forna tiders profeter predikade och sade: »Så säger HERREN Sebaot: Vänden om från edra onda vägar och edra onda gärningar»; men de ville icke höra och aktade icke på mig säger HERREN.
4Hichibangin sepaihte TOUPAN a chi, Tuin na omdan gilou ua kipan leh na thil hih gilou te ua kipan hongkik un, chia jawlnei masaten a genna uh, na pipute uh bangin om kei un: ahihhang in amau honza kei ua, honngaikhe sam kei uh, sepaihte TOUPAN a chi.
5Edra fäder, var äro de? Och profeterna, leva de kvar evinnerligen?
5Na Pipute uh, koia om ahi ua? huan jawlneite, khantawna hing uhia?
6Nej, men mina ord och mina rådslut, de som jag betrodde åt mina tjänare profeterna, de träffade ju edra fäder, så att de måste vända om och säga: »Såsom HERREN Sebaot hade beslutit att göra med oss, och såsom våra vägar och våra gärningar förtjänade, så har han ock gjort med oss.»
6Hiamhleh ka thute leh ka thusente, ka sikha jawlneite thupiaka ka piakte, huaiten na pipute uh a delhphate uh ahi kei maw? Huan a kihei ua, sepaihte TOUPAN i tung ua hih dia a ngaihtuah bangin, i omdan bang jelin leh i thilhihte bang jelin, huchibanga i tung ua hih eita ve, a chi ua.
7På tjugufjärde dagen i elfte månaden, det är månaden Sebat, i Darejeves' andra regeringsår, kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten; han sade:
7Daria kum nihna, Sebat kha, kha sawmlehkhat ni sawmnih leh li niin, Iddo tapa, Berekia tapa Zekaria, Jawlnei kiangah, TOUPA thu a hongtungta,
8Jag hade en syn om natten: Jag fick se en man som red på en röd häst; och han höll stilla bland myrtenträden i dalsänkningen. Och bakom honom stodo andra hästar, röda, bruna och vita.
8Janin ka mua, ngaiin mi khat sakol san tunga tuang, mun liapi om mui singte lakah a dinga; a nunglamah sakolte a om ua, a san, asanpuang leh a ngou.
9Då frågade jag: »Vad betyda dessa, min herre?» Ängeln som talade med mig svarade mig: »Jag vill låta dig förstå vad dessa betyda.»
9Huchiin, Aw ka TOUPA, hiaite bang ahi ua? ka chi a, Huan kei honhoupih angelin ka kiangah, Hiaite bang hi ding ahi ua ka honensak ding, a chi a.
10Och mannen som stod bland myrtenträden tog till orda och sade: »Det är dessa som HERREN har sänt ut till att fara omkring på jorden.»
10Huan huia mui sing laka ding mipan a dawnga, Hiaite leia kivial leha vak dia TOUPAN a sawlte ahi uh, chiin.
11Och själva togo de till orda och sade till HERRENS ängel, som stod bland myrtenträden: »Vi hava farit omkring på jorden och hava funnit hela jorden lugn och stilla.»
11Huchiin huai mui sing lakah ding TOUPAN angel a dawng ua. Leia kivial lehin ka vakta ua, ngaiin, lei tengteng a tu kinkena, a khawl dide hi, chiin.
12Då tog HERRENS ängel åter till orda och sade: »HERRE Sebaot, huru länge skall det dröja, innan du förbarmar dig över Jerusalem och Juda städer? Du har ju nu varit vred på dem i sjuttio år.»
12Huan TOUPA angelin a dawng a, Aw sepaihte TOUPA, hiai kum sawmsagih na heh khum, Jerusalem tung leh Juda khopite tungah bangtan chitna neilou ding na hia? chiin.
13Och HERREN svarade ängeln som talade med mig goda och tröstliga ord;
13Huchiin TOUPAN thuhoihte, thu lungmuanhuaitea kei honhoupih angel a dawnga.
14och ängeln som talade med mig sade sedan till mig: »Predika och säg: Så säger HERREN Sebaot: Jag har stor nitälskan för Jerusalem och Sion;
14Huchiin kei honhoupih angelin ka kiangah, Hichibangin sepaihte TOUPAN a chi: Thikthu se takin Jerusalem leh Zion ka hawmthoh ahi, chiin, nang kikou in, chiin.
15och jag är storligen förtörnad på hednafolken, som sitta så säkra; ty när jag var allenast litet förtörnad, hjälpte de ytterligare till att fördärva.
15Huan bangmah awlmoh lou namte tungah ka lungkim het kei a: neukha lela ka lung hihlouh laiin, siatna a thupisak sem sem ngal ua.
16Därför säger HERREN så: Jag vill åter vända mig till Jerusalem i barmhärtighet; mitt hus skall där bliva uppbyggt, säger HERREN Sebaot, och mätsnöret skall spännas över Jerusalem.
16Huaijiakin hichibangin TOUPAN a chi hi: Chitnate toh Jerusalem lamah ka kiknawnta huai sungah ka in lam ahi ding, chiin,
17Ytterligare må du predika och säga: Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skola mina städer få njuta överflöd av goda håvor; ja, HERREN skall ännu en gång trösta Sion, och ännu en gång skall han utvälja Jerusalem.»
17Hichibangin sepaihte TOUPAN a chi: Hauhsakna jiakin ka khopite a kipalh dinga; TOUPAN Zion a lungmuanin, Jerusalem a tel lai ding hi, chiin, kikoubehlap lai in, chiin.
18Sedan lyfte jag upp mina ögon och fick då se fyra horn.
18Huan ka daka, ngaiin ki li ka mu a.
19Då frågade jag ängeln som talade med mig: »Vad betyda dessa?» Han svarade mig: »Detta är de horn som hava förstrött Juda, Israel och Jerusalem.»
19Huan kei honhoupih angel kiangah, Hiaite bang hi ding ahia? ka chi a. Aman, Hiai Juda, Israel, leh Jerusalem hawljak mite ahi ding uh, chiin a hondawnga.
20Sedan lät HERREN mig se fyra smeder.
20Huchiin TOUPAN siksekmi li a honensaka.Huchiin ken, Bang hih dia hiaite hong uh ahi ua? ka chi a. Huan aman thu a gen a, Kuamahin a lu a dak sak louh dia, Juda dalhjaksak hiai kite ahi uh: himahleh hiaite, dalhjaksak dinga Juda gam tunga a ki uh sangsak namte dou dinga hong, ahi ua; a kite uh paikhe dingin, a chi a.
21Då frågade jag: »I vad ärende hava dessa kommit?» Han svarade: »De förra voro de horn som förströdde Juda, så att ingen kunde upplyfta sitt huvud; men nu hava dessa kommit för att injaga skräck hos dem, och för att slå av hornen på de hednafolk som hava lyft sitt horn mot Juda land, till att förströ dess inbyggare.»
21Huchiin ken, Bang hih dia hiaite hong uh ahi ua? ka chi a. Huan aman thu a gen a, Kuamahin a lu a dak sak louh dia, Juda dalhjaksak hiai kite ahi uh: himahleh hiaite, dalhjaksak dinga Juda gam tunga a ki uh sangsak namte dou dinga hong, ahi ua; a kite uh paikhe dingin, a chi a.