¹Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.

¹Jako muchy zdechłe zasmradzają i psują olejek aptekarski: tak człowieka z mądrości i z sławy zacnago trochę głupstwa oszpeca.

²Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.

²Serce mądrego jest po prawej stronie jego; ale serce głupiego po lewej stronie jego.

³Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.

³I na ten czas, gdy głupi drogą idzie, serce jego niedostatek cierpi; bo pokazuje wszystkim, że głupim jest.

⁴Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.

⁴Jeźliby duch panującego powstał przeciwko tobie, nie opuszczaj miejsca twego; albowiem pokora wstręt czyni grzechom wielkim.

⁵Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:

⁵Jest złe, którem widział pod słoócem, to jest, błąd, który pochodzi od zwierzchności:

⁶att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.

⁶Że głupi wywyższani bywają w godności wielkiej, a bogaci w mądrość nisko siadają;

⁷Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.

⁷Widziałem sługi na koniach, a książąt chodzących piechotą jako sługi.

⁸Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.

⁸kto kopie dół, sam weó wpada; a kto rozrzuca płot, wąż go ukąsi.

⁹Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.

⁹Kto przenosi kamienie, urazi się niemi; a kto łupie drwa, niebezpieczen jest od nich.

¹⁰Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.

¹⁰Jeźliże się stępi żelazo, a nie naostrzyłby ostrza jego, tedy mocy przyłożyć musi; ale to daleko lepiej mądrość sprawić może.

¹¹Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.

¹¹Jeźli ukąsi wąż przed zaklęciem, nic nie pomogą słowa zaklinacza.

¹²Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.

¹²Słowa ust mądrego są wdzięczne; ale wargi głupiego pożerają go.

¹³Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.

¹³Początek słów ust jego głupstwo, a koniec powieści jego wielkie błazeóstwo.

¹⁴Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?

¹⁴Bo głupi wiele mówi, choć nie wie ten człowiek, co ma być. Albowiem któż mu oznajmi, co po nim nastanie?

¹⁵Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.

¹⁵Głupi pracują aż do ustania, a przecie nie mogą dojść do miasta.

¹⁶Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!

¹⁶Biada tobie, ziemio! której król jest dziecięciem, i której książęta rano biesiadują.

¹⁷Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!

¹⁷Błogosławionaś ty, ziemio! której król jest synem zacnych, a której książęta czasu słusznego jadają dla posilenia, a nie dla opilstwa.

¹⁸Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.

¹⁸Dla lenistwa się dach pochyla, a dla osłabiałych rąk przecieka dom.

¹⁹Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.

¹⁹Dla uweselenia gotują uczty, i wino rozwesela żywot; ale pieniądze do wszystkiego dopomagają.

²⁰Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.

²⁰Ani w myśli twojej królowi nie złorzecz, ani w skrytym pokoju twoim nie przeklinaj bogatego; albowiem i ptak niebieski doniósłby ten głos; a to, co ma skrzydła, objawiłoby powieść twoję.