¹Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;

¹Mać w prawdzie srebro początki żył swoich, a złoto miejsce, kędy bywa pławione.

²järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.

²Żelazo z ziemi biorą, a z kamienia zlewają miedź.

³Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,

³Celu ciemnościom ułożonego i koóca wszystkich rzeczy on dochodzi, i kamieni, które w ciemności i cieniu śmierci leżą.

⁴Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.

⁴Wyleje rzeka z miejsca swojego, tak, iż jej nikt przebyć nie może, bywa jednak zahamowana przemysłem nędznego człowieka, i odchodzi.

⁵Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.

⁵Z ziemi wychodzi chleb, chociaż pod nią coś różnego, podobnego ogniowi.

⁶Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.

⁶W niektórych miejscach jest kamieó Safir, i piasek złoty;

⁷Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;

⁷A tej ścieszki ani ptak nie wie, ani jej widzało oko sępie.

⁸den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.

⁸Nie depczą po niej zwierzęta srogie, ani lew przeszedł przez nię.

⁹Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.

⁹Na krzemieó ściągnął rękę swoję, wywrócił góry z korzenia;

¹⁰In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.

¹⁰Z skał wywodzi strumienie, a każdą rzecz kosztowną widzi oko jego.

¹¹Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.

¹¹Wylewać się rzekom nie dopuszcza, a rzeczy skryte wywodzi na jaśnię.

¹²Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?

¹²Ale mądrość gdzież może być znaleziona? a kędy jest miejsce roztropności?

¹³Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.

¹³Nie wie człowiek śmiertelny ceny jej, ani bywa znaleziona w ziemi żyjących.

¹⁴Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»

¹⁴Przepaść mówi: Niemasz jej we mnie; i morze też powiada: Niemasz jej u mnie.

¹⁵Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.

¹⁵Nie dawają szczerego złota za nię; ani odważają srebra, za odmianę jej.

¹⁶Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.

¹⁶Nie może być oszacowana za złoto Ofir, ani za Onychyn drogi, ani za Safir.

¹⁷Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.

¹⁷Nie porówna z nią złoto, ani kryształ, ani odmiana jej może być za klejnot złota szczerego.

¹⁸Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.

¹⁸Koralów i pereł nie wspomina, bo nabycie mądrości kosztowniejsze jest nad perły.

¹⁹Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.

¹⁹Nie zrówna z nią i szmaragd z ziemi etyjopskiej; ani za złoto najczystsze szacowana być może.

²⁰Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?

²⁰Skądże tedy mądrość pochodzi? albo gdzie jest miejsce rozumu?

²¹Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;

²¹Gdyż zakryta jest od oczu wszystkich żyjących, i przed ptastwem niebieskim zatajona jest.

²²avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»

²²Zginienie i śmierć rzekły: Uszyma swemi słyszałyśmy sławę jej.

²³Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.

²³Bóg sam rozumie drogę jej, a on wie miejsce jej.

²⁴Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.

²⁴Bo on na koóczyny ziemi patrzy, a wszystko, co jest pod niebem, widzi.

²⁵När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,

²⁵Wiatrom uczynił wagę, a wody odważył pod miarą.

²⁶när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,

²⁶On też prawo dżdżom postanowił, a drogę błyskawicom gromów.

²⁷då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.

²⁷W ten czas ją widział, i głosił ją: zgotował ją, i doszedł jej.

²⁸Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»

²⁸Ale człowiekowi rzekł: Oto bojaźó Paóska jest mądrością, a warować się złego, jest rozumem.