¹Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.

¹A spojrzawszy ujrzał bogacze rzucające dary swoje do skarbnicy.

²Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.

²Ujrzał też i niektórą wdowę ubożuchną, wrzucającą tamże dwa drobne pieniążki.

³Då sade han: »Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.

³I rzekł: Prawdziwieć wam powiadam, żeć ta uboga wdowa więcej niż ci wszyscy wrzuciła.

⁴Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo.»

⁴Ci bowiem wszyscy z tego, co im zbywało, wrzucili do darów Bożych, ale ta z niedostatku swego wszystkę żywność, którą miała, wrzuciła.

⁵Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:

⁵A gdy niektórzy mówili o kościele, iż był pięknym kamieniem i upominkami ozdobiony, rzekł:

⁶»Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet.»

⁶Z tego, co widzicie, przyjdą dni, w które nie będzie zostawiony kamieó na kamieniu, który by nie był rozwalony.

⁷Då frågade de honom och sade: »Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?»

⁷I pytali go, mówiąc: Nauczycielu! kiedyż to będzie? a co za znak, gdy się to będzie miało dziać?

⁸Han svarade: »Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.

⁸A on rzekł: Patrzcie, abyście nie byli zwiedzeni; boć wiele ich przyjdzie w imieniu mojem, mówiąc: Jam jest Chrystus, a czas się przybliżył; nie udawajcież się tedy za nimi.

⁹Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne.»

⁹A gdy usłyszycie o wojnach i rozruchach, nie lękajcie się; albowiem musi to być pierwej, aleć jeszcze nie tu jest koniec.

¹⁰Därefter sade han till dem: »Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;

¹⁰Tedy im mówił: Powstanie naród przeciwko narodowi, i królestwo przeciwko królestwu;

¹¹och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.

¹¹I będą miejscami wielkie trzęsienia ziemi, i głody i mory, także strachy i znaki wielkie z nieba będą.

¹²Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.

¹²Ale przed tem wszystkiem wrzucą na was ręce swoje, i będą was prześladować, podawając do bóżnic i do więzienia, wodząc przed króle i przed starosty dla imienia mego.

¹³Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.

¹³A to was spotka na świadectwo.

¹⁴Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.

¹⁴Przetoż złóżcie to do serc waszych, abyście przed czasem nie myślili, jako byście odpowiadać mieli.

¹⁵Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.

¹⁵Albowiem ja wam dam usta i mądrość, której nie będą mogli odeprzeć, ani się sprzeciwić wszyscy przeciwnicy wasi.

¹⁶I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.

¹⁶A będziecie też wydani od rodziców i od braci i od krewnych i od przyjaciół, i zabiją niektóre z was;

¹⁷Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.

¹⁷Będziecie w nienawiści u wszystkich dla imienia mego.

¹⁸Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.

¹⁸Ale ani włos z głowy waszej nie zginie.

¹⁹Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.

¹⁹W cierpliwości waszej posiadajcie dusze wasze.

²⁰Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.

²⁰A gdy ujrzycie Jeruzalem od wojsk otoczone, tedy wiedzcie, żeć się przybliżyło spustoszenie jego.

²¹Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.

²¹Tedy ci, co są w Judzkiej ziemi, niech uciekają na góry, a ci, co są w pośrodku jej, niech wychodzą, a ci, co są w polach, niechaj nie wchodzą do niej.

²²Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.

²²Albowiem te dni są pomsty, aby się wypełniło wszystko, co napisane.

²³Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.

²³Ale biada brzemiennym i piersiami karmiącym w owe dni! albowiem będzie ucisk wielki w tej ziemi i gniew Boży nad tym ludem.

²⁴Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.

²⁴I polegną od ostrza miecza, i zapędzeni będą w niewolę między wszystkie narody, i będzie Jeruzalem deptane od pogan, aż się wypełnią czasy pogan.

²⁵Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,

²⁵Tedy będą znaki na słoócu i na księżycu i na gwiazdach, a na ziemi uciśnienie narodów z rozpaczą, gdy zaszumi morze i wały;

²⁶då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.

²⁶Tak, iż ludzie drętwieć będą przed strachem i oczekiwaniem tych rzeczy, które przyjdą na wszystek świat; albowiem mocy niebieskie poruszą się.

²⁷Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.

²⁷A tedy ujrzą Syna człowieczego, przychodzącego w obłoku z mocą i chwałą wielką.

²⁸Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning.»

²⁸A gdy się to pocznie dziać, spoglądajcież a podnoście głowy wasze, przeto iż się przybliża odkupienie wasze.

²⁹Och han framställde för dem en liknelse: »Sen på fikonträdet och på alla andra träd.

²⁹I powiedział im podobieóstwo: Spojrzyjcie na figowe drzewo i na wszystkie drzewa;

³⁰När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.

³⁰Gdy się już pukają, widząc to sami to uznawacie, że już blisko jest lato.

³¹Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.

³¹Także i wy, gdy ujrzycie, iż się to dzieje, wiedzcie, że blisko jest królestwo Boże.

³²Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.

³²Zaprawdę powiadam wam, żeć nie przeminie ten wiek, ażby się to wszystko stało.

³³Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.

³³Niebo i ziemia przeminą, ale słowa moje nie przeminą.

³⁴Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;

³⁴A strzeżcie się, aby snać nie były obciążone serca wasze obżarstwem i opilstwem i pieczołowaniem o ten żywot, a nagle by na was przyszedł ten dzieó.

³⁵ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.

³⁵Albowiem jako sidło przypadnie na wszystkie, którzy mieszkają na obliczu wszystkiej ziemi.

³⁶Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.»

³⁶Przetoż czujcie, modląc się na każdy czas, abyście byli godni ujść tego wszystkiego, co się dziać ma, i stanąć przed Synem człowieczym.

³⁷Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.

³⁷I nauczał we dnie w kościele; ale w nocy wychodząc, przebywał na górze, którą zowią oliwną.

³⁸Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.

³⁸A wszystek lud rano się schodził do niego, aby go słuchał w kościele.