¹Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.

¹Synu mój! strzeż słów moich, a przykazanie moje chowaj u siebie.

²Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.

²Strzeż przykazaó moich, a żyć będziesz; a nauki mojej, jako źrenicy oczów swych.

³Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.

³Uwiąż je na palcach twoich, napisz je na tablicy serca twego.

⁴Säg till visheten: »Du är min syster», och kalla förståndet din förtrogna,

⁴Mów mądrości: Siostraś ty moja, a roztropność przyjaciółką nazywaj,

⁵så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.

⁵Aby cię strzegły od żony cudzej, i od obcej, która mówi łagodne słowa.

⁶Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;

⁶Bom oknem domu swego przez kratę moję wyglądał;

⁷då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.

⁷I widziałem między prostakami, obaczyłem między synami młodzieóca głupiego,

⁸Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,

⁸Który szedł ulicą przy rogu jej, drogą postępując ku domowi jej.

⁹skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde

⁹Ze zmierzkiem pod wieczór, w ciemności nocnej, i w mroku.

¹⁰Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.

¹⁰A oto niewiasta spotkała go, w ubiorze wszetecznicy, chytrego serca,

¹¹Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.

¹¹Świegotliwa i nie ukrócona, a w domu własnym nie mogły się ostać nogi jej;

¹²Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.

¹²Raz na dworzu, raz na ulicach i po wszystkich kątach zasadzki czyniąca;

¹³Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:

¹³I uchwyciła go, i pocałowała go, a złożywszy wstyd z twarzy swojej, rzekła mu:

¹⁴»Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.

¹⁴Ofiary spokojne są u mnie; dzisiajm oddała śluby moje.

¹⁵Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.

¹⁵Przetożem wyszła przeciw tobie, abym pilnie szukała twarzy twojej, i znalazłam cię.

¹⁶Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.

¹⁶Obiłam kobiercami łoże moje, ozdobione rzezaniem i prześcieradłami egipskiemi.

¹⁷Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.

¹⁷Potrząsnęłam pokój swój myrrą, aloesem, i cynamonem.

¹⁸Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.

¹⁸Pójdźże, opójmy się miłością aż do poranku, ucieszmy się miłością.

¹⁹Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.

¹⁹Boć męża mego w domu niemasz; pojechał w drogę daleką.

²⁰Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem.»

²⁰Worek pieniędzy wziął z sobą; dnia pewnego wróci się do domu swego.

²¹Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.

²¹I nakłoniła go wielą słów swoich, a łagodnością warg swoich zniewoliła go.

²²Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;

²²Wnet poszedł za nią, jako wół, gdy go na rzeź wiodą, a jako głupi do pęta, którem karany bywa.

²³ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.

²³I przebiła strzałą wątrobę jego; kwapił się jako ptak do sidła, nie wiedząc, iż je zgotowano na duszę jego.

²⁴Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.

²⁴Przetoż teraz, synowie! słuchajcie mię, a bądźcie pilni powieści ust moich.

²⁵Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.

²⁵Niechaj się nie uchyla za drogami jej serce twoje, ani się tułaj po ścieszkach jej.

²⁶Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.

²⁶Albowiem wielu zraniwszy poraziła, i mocarze wszyscy pozabijani są od niej.

²⁷Genom hennes hus gå dödsrikets vägar, de som föra nedåt till dödens kamrar.

²⁷Dom jej jest jako drogi piekielne, wiodące do gmachów śmierci.