¹En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.

¹Psalm Asafowi podany. Bóg nad Bogami, Pan mówił i przyzwał ziemię od wschodu słoóca aż do zachodu jego.

²Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.

²Objaśnił się Bóg z Syonu w doskonałej ozdobie.

³Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.

³Przyjdzie Bóg nasz, a nie będzie milczał; ogieó przed twarzą jego będzie pożerał, a około niego powstanie wicher gwałtowny.

⁴Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:

⁴Przyzwie z góry niebiosa i ziemię, aby sądził lud swój.

⁵»Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer.»

⁵Mówiąc: Zgromadźcie mi świętych moich, którzy ze mną uczynili przymierze przy ofierze.

⁶Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. Sela.

⁶Tedy niebiosa opowiedzą sprawiedliwość jego; albowiem sam Bóg jest sędzią. Sela.

⁷Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.

⁷Słuchaj, ludu mój! a będę mówił; słuchaj, Izraelu! a oświadczę się przed tobą: Jam Bóg, Bóg twój Jam jest.

⁸Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.

⁸Nie będę cię z ofiar twoich winił, ani całopalenia twego, które są zawsze przedemną.

⁹Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;

⁹Nie wezmę z domu twojego cielca, ani z okołu twego kozłów.

¹⁰ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;

¹⁰Albowiem mój jest wszelki zwierz leśny, i tysiące bydła po górach.

¹¹jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.

¹¹Znam wszystko ptastwo po górach, i zwierz polny jest przedemną.

¹²Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.

¹²Będęli łaknął, nie rzekęć o to; bo mój jest okrąg ziemi, i napełnienie jego.

¹³Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?

¹³Izali jadam mięso wołowe? albo pijam krew kozłową?

¹⁴Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.

¹⁴Ofiaruj Bogu chwałę, i oddaj Najwyższemu śluby twoje;

¹⁵Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»

¹⁵A wzywaj mię w dzieó utrapienia: tedy cię wyrwę, a ty mię uwielbisz.

¹⁶Men till den ogudaktige säger Gud: »Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,

¹⁶Lecz niezbożnemu rzekł Bóg: Cóżci do tego, że opowiadasz ustawy moje, a bieżesz przymierze moje w usta twoje?

¹⁷du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?

¹⁷Ponieważ masz w nienawiści karność, i zarzuciłeś słowa moje za się.

¹⁸Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.

¹⁸Widziszli złodzieja, bieżysz z nim, a z cudzołożnikami masz skład twój.

¹⁹Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.

¹⁹Usta twoje rozpuszczasz na złe, a język twój składa zdrady.

²⁰Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!

²⁰Zasiadłszy mówisz przeciwko bratu twemu, a lżysz syna matki twojej.

²¹Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.

²¹Toś czynił, a Jam milczał; dlategoś mniemał, żem ja tobie podobny, ale będę cię karał, i stawięć to przed oczy twoje.

²²I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:

²²Zrozumiejcież to wżdy teraz, którzy zapominacie Boga, bym was snać nie porwał, a nie będzie ktoby was wyrwał.

²³den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»

²³Kto mi ofiaruje chwałę, uczci mię; a temu, który naprawia drogę swą, ukażę zbawienie Boże.