¹Såsom Kristi tjänare och såsom förvaltare av Guds hemligheter, så må man anse oss.

¹Kadia te dikhen pe ame, sar slugi ke Kristoske, kai das o shodimos le Devlesko.

²Vad man nu därutöver söker hos förvaltare är att en sådan må befinnas vara trogen.

²So mangelpe katar kodola kai den, te arakhadiol swako chacho.

³För mig betyder det likväl föga att I -- eller överhuvud någon mänsklig domstol -- sätten eder till doms över mig. Ja, jag vill icke ens sätta mig till doms över mig själv.

³Mange xantsi, tume te keren pe mande kris, vai manushenge kris; ai chi me chi kerav pe mande kris, ke chi haliarav ma doshalo pe kanch.

⁴Ty väl vet jag intet med mig, men därigenom är jag icke rättfärdigad; det är Herren som sitter till doms över mig.

⁴Numa nai anda kodia ke sim chacho, kodo kai kerel pe mande kris si O Del.

⁵Dömen därför icke förrän tid är, icke förrän Herren kommer, han som skall draga fram i ljuset vad som är fördolt i mörker och uppenbara alla hjärtans rådslag. Och då skall var och en undfå av Gud den berömmelse som honom tillkommer.

⁵Anda kodia na keren kris pe kanchi mai anglal sar e vriama, zhi kai avel O Del, kai thola anda sveto so godi si garado ando tuniariko, ai sikavela le ginduria le ilenge. Antunchi swako lela katar O Del o luvudimos kai si lesko dino.

⁶Detta, mina bröder, har jag nu för eder skull så framställt, som gällde det mig och Apollos; ty jag vill att I skolen i fråga om oss lära eder detta: »Icke utöver vad skrivet är.» Jag vill icke att I skolen stå emot varandra, uppblåsta var och en över sin lärare.

⁶Anda tumende, phrala le, kerdem kadala dieluria mange ai le Apollos, kashte te sichon pa amende te na zhan mai angle anda so si ramome, ai khonik anda tumende te na kerel bariarel iekes po kaver.

⁷Vem säger då att du har något företräde? Och vad äger du, som du icke har fått dig givet? Men har du nu fått dig givet vad du har, huru kan du då berömma dig, såsom om du icke hade fått det dig givet?

⁷Ke so si kai sikavel? So si tu kai chi lian, ai te lian sostar bariares tu sar te na lianas le?

⁸I ären kantänka redan mätta, I haven redan blivit rika; oss förutan haven I blivit sannskyldiga konungar! Ja, jag skulle önska att I verkligen haden blivit konungar, så att vi kunde få bliva edra medkonungar.

⁸Vunzhe chaile san! Vunzhe barvale san! Tume traiin sar amperaturia bi amensa, ai te dashtinas te aven bare, kashte te lia ame avas bare tumensa.

⁹Mig tyckes nämligen att Gud har ställt oss apostlar här såsom de ringaste bland alla, såsom livdömda män; ett skådespel hava vi ju blivit för världen, för både änglar och människor.

⁹Ke O Del miazol mange kerdia anda amenge apostluria le palune andal manush, sar shinade ka martia: anda kadia dikhlia ame e lumia le angeluria, ai le manush.

¹⁰Vi äro dårar för Kristi skull, men I ären kloka i Kristus; vi äro svaga, men I ären starka; I ären ärade, men vi äro föraktade.

¹⁰Dile sam pala Kristo, numa tume san gojaver ando Kristo! Ame sam slabe, numa tume san zurales! Tume san respektome, ai ame sam shudine.

¹¹Ännu i denna stund lida vi både hunger och törst, vi måste gå nakna, vi få uppbära hugg och slag, vi hava intet stadigt hemvist,

¹¹Zhi ka kado chaso bokhale sam, trushale sam, nange sam, marde sam, ai phiravas ame than thanestar.

¹²vi måste möda oss och arbeta med våra händer. Vi bliva smädade och välsigna likväl; vi lida förföljelse och härda dock ut;

¹²Ai keras buchi amare vastesa: stramime sam, rhugisaras lenge; chinuime sam, rhevdisaras: xoxaven pe amende, dem duma lashimasa;

¹³man talar illa om oss, men vi tala goda ord. Vi hava blivit såsom världens avskum, såsom var mans avskrap, och vi äro så ännu alltjämt.

¹³kerdiliam sar o gunoi la lumiake, ai ame sam o shudimos la savorhenge zhi akana.

¹⁴Detta skriver jag, icke för att komma eder att blygas, utan såsom en förmaning till mina älskade barn.

¹⁴Chi ramon kadala dieli te kerav tumenge lazhav, numa te phenav tumenge sar murhe drazhi shavorhe.

¹⁵Ty om I än haden tio tusen uppfostrare i Kristus, så haven I dock icke många fäder; det var ju jag som i Kristus Jesus genom evangelium födde eder till liv.

¹⁵Ke marka te avela tume desh mi xazhaino ando Kristo, nai tume but dada, tume avilian shave le Devleske, kana phendem tumenge e lashi viasta.

¹⁶Därför förmanar jag eder: Bliven mina efterföljare.

¹⁶No mangav ma tumende, keren sar mande.

¹⁷Just för denna saks skull sänder jag nu till eder Timoteus, min älskade och trogne son i Herren; han skall påminna eder om huru jag går till väga i Kristus, i enlighet med den lära jag förkunnar allestädes, i alla församlingar.

¹⁷Anda kodia tradem tumenge o Timote, kai si murho drago shav, ai chacho ando Del, phenela tumenge save si murhe droma ando Kristo, ai chi fiela sicharav kai godi ande sa le khangeria.

¹⁸Nu är det väl så, att somliga hava blivit uppblåsta, under förmenande att jag icke skulle komma till eder.

¹⁸Uni puchi le ande barimata, sar akana te na si te avav tumende.

¹⁹Men om Herren så vill, skall jag snart komma till eder; och då skall jag lära känna, icke dessa uppblåsta människors ord, utan deras kraft.

¹⁹Numa sigo zhava tumende, te si voia le Devleski, ai zhanava so le puchile keren, ai na ferdi so won phenen.

²⁰Ty Guds rike består icke i ord, utan i kraft.

²⁰Ke o rhaio le Devlesko nai andel vorbi, numa ande putiera.

²¹Vilketdera viljen I nu: skall jag komma till eder med ris eller i kärlek och saktmods ande?

²¹So mangen? Te zhav tumende le ka rovliasa, vai dragomasa, ai iek duxo guglo?