¹»Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare.

¹"Phenav tumenge o chachimos, kodo kai chi del pa wudar ande shtala le bakriangi, numa kai anklel pa kaver rig, si ek chor ai nasul manush.

²Men den som går in genom dörren, han är fårens herde.

²Numa kodo kai avel pa wudar si o pastuxo le bakriango.

³För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut.

³Phutren o wudar angla leste, ai le bakria ashunen lesko glaso, ai akharel leske bakrorhen pa anaveste, ai ingerel le avri.

⁴Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst.

⁴Kana ankaladia avri sa peske bakrorhan, phirel angla lende, ai le bakriorha zhan pala leste, ke prinzharen lesko glaso.

⁵Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst.»

⁵Chi zhana pala iek streino; numa nashena dur lestar, ke chi prinzharena o glaso le streinosko."

⁶Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem.

⁶O Jesus phendia lenge kadia paramichi, numa chi haliarde pa soste delas duma.

⁷Åter sade Jesus till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren.

⁷O Jesus mai phendia lenge, "Phenav tumenge o chachimos, me sim o wudar le bakriango.

⁸Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem.

⁸Sa le kaver kai avile mai anglal mandar si chor ai nasul manush, numa le bakrorha chi ashunde lenge.

⁹Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete.

⁹Me sim o wudar. Kon avela andre mandar, avela skepime; dela andre ai anklela avri, ai arakhela ek kimpo kai si char (arakhel xabe).

¹⁰Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog.

¹⁰O chor avel ferdi te chorel, te mudarel, ai te pharhavel; me avilem te avel le manushen o traio, ai te avel len but traio ando mishtimos.

¹¹Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren.

¹¹"Me sim o lasho pastuxo. O lasho pastuxo del pesko traio pala peske bakriorha.

¹²Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem.

¹²O buchari (o manush pochindo) kai nai o pastuxo, ai nai leske le bakriorha, nashel kana dikhel ke avel o ruv, ai o ruv lel len ai rhespil len.

¹³Han är ju lejd och frågar icke efter fåren.

¹³Wo nashel ke si o buchari kai si pochindo, ai chi lel sama andal bakriorha.

¹⁴Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig,

¹⁴Me sim o lasho pastuxo. Zhanav murhe bakrorhan, ai won zhanen man.

¹⁵såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren.

¹⁵Sar O Dat zhanel man, ai me zhanav le Dades. Me zhanav murhe bakriorhan ai won zhanen man; ai me dav murho traio pala murhe bakriorha.

¹⁶Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.

¹⁶Mai si ma aver bakriorha, kai nai ande kadia shtala; trobul te anav vi len, te phiravav len te ashunen murho glaso; ai avena iek fialo bakriorha, ai iek pastuxosa.

¹⁷Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det.

¹⁷"O Dat drago mange ke dav murho traio, te lav les aver data palpale.

¹⁸Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader.»

¹⁸Khonik chi lel murho traio mandar, numa dav les me mandar. Si ma e putiera te dav les, ai si ma e putiera te lav les palpale. Kadia si o zakono kai dia ma O Dat."

¹⁹För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna.

¹⁹Anda kodia le Zhiduvuria chi haliarenas mashkar pende pala kadala vorbi, ke chi pachan iek fielo.

²⁰Många av dem sade: »Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?»

²⁰But anda lende phenenas, si le iek beng ande leste! Dzilo lo! Sostar ashunen leste?"

²¹Andra åter sade: »Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?»

²¹Numa aver phenenas, "Iek manush kai si les beng ande leste nashti del duma kadia! Sar sai iek beng phutrel le iakha le korhenge?"

²²Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter,

²²E vriama avili te keren O Dies O Baro le Zhidovongo ande Jerusalem; sas ivend.

²³och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen.

²³Ai O Jesus phiravelaspe ande tampla ando kalidori le Solomonosko.

²⁴Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: »Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet.»

²⁴Le Zhiduvuria thodepe kolo lestar, ai phende leske, "Sode vriama zhi kana tu manges amen te zhanas? Phenes amenge o chachimos; "San tu O Kristo?"

²⁵Jesus svarade dem: »Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig.

²⁵O Jesus phendia lenge, "Mai phendem tumenge, numa chi pachan ma. Le buchia kai kerav ando o anav murho Dadesko, sikaven pa mande.

²⁶Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får.

²⁶Numa tume chi pachan, ke tume chi san anda murhe bakria, sar phendem tumenge.

²⁷Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig.

²⁷Murhe bakria ashunen murho glaso, ai zhanav le, ai aven pala mande.

²⁸Och jag giver dem evigt liv, och de skola aldrig någonsin förgås, och ingen skall rycka dem ur min hand.

²⁸Ai dav le o traio le rhaiosko; ai chi xasavona shoxar, ai khonik chi lena le anda murho vas.

²⁹Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.

²⁹Murho Dat kai dia le mange, wo mai baro lo savorhendar; ai khonik nashti lel le anda vas murhe Dadesko.

³⁰Jag och Fadern äro ett.»

³⁰Me ai O Dat sam iek.

³¹Då togo judarna åter upp stenar för att stena honom.

³¹Antunchi le Zhiduvuria mai line bax te shuden pe leste.

³²Men Jesus sade till dem: »Många goda gärningar, som komma från min Fader, har jag låtit eder se. För vilken av dessa gärningar är det som I viljen stena mig?»

³²O Jesus phendia lenge, "Sikadem tumenge but lashe buchia kai avile katar murho Dat; anda savi buchi tume mangen te shuden bax pe mande?"

³³Judarna svarade honom: »Det är icke för någon god gärnings skull som vi vilja stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.»

³³Le Zhiduvuria phende, phenenas, "Nai anda ek lashi buchi ke mangas te shudas bax pe tute, numa ke rimos le Devles, ai tu san ek manush ai keres anda tute Del!"

³⁴Jesus svarade dem: »Det är ju så skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I ären gudar'.

³⁴O Jesus phendia lenge, "Si ramome ande tumaro zakono, Me phendem, 'Tume san dela?'

³⁵Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet --

³⁵Ai ame zhanas ke e vorba le Devleski si chachi sa data ai nashtil te thol la rigate; ai O Del akhardia le dela, kodolenge kai O Del dia peske vorba.

³⁶huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?

³⁶Ai man, O Dat alosardia ma ai tradia ma ande lumia. Sar, antunchi, sai phenen "Tu tromas te les o than le Devlesko," ke phendem, "Me sim O Shav le Devlesko?

³⁷Gör jag icke min Faders gärningar, så tron mig icke.

³⁷Chi pachan ma, antunchi, te na kerava le buchia murhe Dadeske.

³⁸Men gör jag dem, så tron gärningarna, om I än icke tron mig; då skolen I fatta och förstå att Fadern är i mig, och att jag är i Fadern.»

³⁸Numa te kerava le, makar tume chi pachan ma, pachan ma pala murhe buchia kai kerav, kaste te sai zhanen, ai pachan, ke O Dat si ande mande, ai me sim ando Dat."

³⁹Då ville de åter gripa honom, men han gick sin väg, undan deras händer.

³⁹Pe kadia mai zumade te len les; numa skepisailo anda lenge vas.

⁴⁰Sedan begav han sig åter bort till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes först hade döpt, och stannade kvar där.

⁴⁰O Jesus mai gelo inchal o Jordan kotse kai o Iovano mai anglal ambolelas, ai beshlo kotse.

⁴¹Och många kommo till honom. Och de sade: »Väl gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant.»

⁴¹But zhene avile leste ai phende, "O Iovano chi kerdia chi iek miraklo: numa so godi o Iovano phendia pa kado manush sas chacho."

⁴²Och många kommo där till tro på honom.

⁴²Ai but pachaiepe ande leste kotse.