¹Sex dagar före påsk kom nu Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som av Jesus hade blivit uppväckt från de döda.

¹Shov dies mai anglal O Dies O Baro le Zhidovongo, O Jesus areslo ande Bethany, kai beshlo o Lazarus, kai O Jesus zhuvindisardia les anda le mule.

²Där gjorde man då för honom ett gästabud, och Marta betjänade dem, men Lasarus var en av dem som lågo till bords jämte honom.

²Kotse dine les te xan; e Martha podailas les; numa Lazarus sas iek anda kodala kai sas lesa ka e skafidi.

³Då tog Maria ett skålpund smörjelse av dyrbar äkta nardus och smorde därmed Jesu fötter; sedan torkade hon hans fötter med sitt hår. Och huset uppfylldes med vällukt av smörjelsen.

³E Maria lia dopash litre pherdi duxi kai si kuchi, thodia la pe le punrhe le Jesusoske, ai woi koslia leske punrhe peska balensa. Ai sa o kher pherdilo sunga katar e duxi.

⁴Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, sade då:

⁴Iek anda leske disiplonge, o Judas Iscariot – kodo kai trobul te purhil les, phendia,

⁵»Varför sålde man icke hellre denna smörjelse för tre hundra silverpenningar och gav dessa åt de fattiga?»

⁵"Sostar chi bichindian kadia duxi trin shela teliara, ai le love dine kal chorhe?"

⁶Detta sade han, icke därför, att han frågade efter de fattiga, utan därför, att han var en tjuv och plägade taga vad som lades i penningpungen, vilken han hade om hand.

⁶Wo phendia kadia lenge, na ke sas leske mila anda le chorhe, numa ke sas chor, ai sas les o gono, ai lelas so sas andre ando gono.

⁷Men Jesus sade: »Låt henne vara; må hon få fullgöra detta för min begravningsdag.

⁷Numa O Jesus phendia lenge, "Mek la! Woi garadiasas kadia duxi pala e vriama kana groposarena ma.

⁸De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.»

⁸Ke le chorhe sagda avena tumensa, numa me chi avava tumensa sagda."

⁹Nu hade det blivit känt för den stora hopen av judarna att Jesus var där, och de kommo dit, icke allenast för hans skull, utan ock för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda.

⁹But narodo anda le Zhiduvuria ashunde ke O Jesus sas ande Bethany, ai avenas na ferdi pala O Jesus, numa vi te dikhen o Lazarus, kai O Jesus zhuvindisailo anda le mule.

¹⁰Då beslöto översteprästerna att döda också Lasarus.

¹⁰Le bare rasha dine pe duma te mudaren vi le Lazarusos,

¹¹Ty för hans skull gingo många judar bort och trodde på Jesus.

¹¹ke but Zhiduvuria geletar lendar pala leste, ai pachanaspe ando Jesus.

¹²När dagen därefter det myckna folk som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem,

¹²Terharin but narodo avile ka O Dies O Baro le Zhidovongo, kana ashunde ke O Jesus zhal ando Jerusalem.

¹³togo de palmkvistar och gingo ut för att möta honom och ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn, han som är Israels konung.»

¹³Line patria katar le krenzhi, ai gele angla leste, ai tsipinas, "Hosana! Raduime O Amperato le Zhidovongo kai avel ando anav le Devlesko!"

¹⁴Och Jesus fick sig en åsnefåle och satte sig upp på den, såsom det är skrivet:

¹⁴O Jesus arakhlia iek magari ai beshlo pe leste, sar sas ramome,

¹⁵»Frukta icke, du dotter Sion. Se, din konung kommer, sittande på en åsninnas fåle.»

¹⁵"Na dara, tu foro anda Zion! Dikh! Cho Amperato avel, beshel pe iek terno magari."

¹⁶Detta förstodo hans lärjungar icke då strax, men när Jesus hade blivit förhärligad, då kommo de ihåg att detta var skrivet om honom, och att man hade gjort detta med honom.

¹⁶Leske disipluria chi haliarde mai anglal kadala dieli; numa kana O Jesus lia pesko barimos, denas pe goji ke sas ramome pa leste, ai kerdilo sa so trobul te kerdiol.

¹⁷Så gav nu folket honom sitt vittnesbörd, de som hade varit med honom, när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda.

¹⁷Sa kodala kai sas lesa kana akhardia o Lazarus anda o greposhevo, ai wushtiardia les anda le mule, phende so dikhle ai so kerdia.

¹⁸Därför kom också det övriga folket emot honom, eftersom de hörde att han hade gjort det tecknet.

¹⁸Ai o narodo avel angla leste, ke ashunde ke kerdia kodo miraklo.

¹⁹Då sade fariséerna till varandra: »I sen att I alls intet kunnen uträtta; hela världen löper ju efter honom.»

¹⁹Le Farizeanuria phenenas iek kavreske, "Tume dikhen, ke chi nirin kanchi! Dikh! Sa e lumia geli pala leste!"

²⁰Nu voro där ock några greker, av dem som plägade fara upp för att tillbedja under högtiden.

²⁰Uni Grekuria anda kodala kai gele ando Jerusalem te rhugin po Dies O Baro le Zhidovongo:

²¹Dessa kommo till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bådo honom och sade: »Herre, vi skulle vilja se Jesus.»

²¹Won avile ka Filip, wo sas anda Bethsaida ande Galilee, ai phende. "Raia, ame mangas te dikhas O Jesus."

²²Filippus gick och sade detta till Andreas; Andreas och Filippus gingo och sade det till Jesus.

²²O Philip gelo ai phendia o Andre, antunchi o Andre ai o Philip gele ai phende ka O Jesus.

²³Jesus svarade dem och sade: »Stunden är kommen att Människosonen skall förhärligas.

²³O Jesus phendia lenge, "O chaso avilo kai O Shav le Manushesko trobul te luvudinles.

²⁴Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör, så förbliver det ett ensamt korn; men om det dör, så bär det mycken frukt.

²⁴Phenav tumenge o chachimos: te na merela e sumuntsa kai peli ande e phuv ashel korkorho; numa te merela, dela but fruti.

²⁵Den som älskar sitt liv, han mister det, men den som hatar sitt liv i denna världen, han skall behålla det och skall hava evigt liv.

²⁵Savo kai si leske drago kado traio xasarela les; ai kodo kai gretsol kado traio ande kadia lumia garavel les te zhal ando traio le rhaiosko.

²⁶Om någon vill tjäna mig, så följe han mig; och där jag är, där skall också min tjänare få vara. Om någon tjänar mig, så skall min Fader ära honom.

²⁶Te si vari kon kai podail ma, mek te lelpe pala mande; ai kotse kai avava me, kotse avela vi murhi sluga; kodo kai podaila ma, murho Dat luvudila les.

²⁷Nu är min själ i ångest; vad skall jag väl säga? Fader, fräls mig undan denna stund. Dock, just därför har jag kommit till denna stund.

²⁷"Akana murho duxo si buntuime. Ai so sai phenav? "Murho Dat, le ma anda kado chaso?" Numa pala kodia avilem zhi ka kado chaso.

²⁸Fader, förhärliga ditt namn.» Då kom en röst från himmelen: »Jag har redan förhärligat det, och jag skall ytterligare förhärliga det.»

²⁸"Murho Dat, luvudisar chiro anav!" Ai iek glaso dia duma anda o rhaio, phenelas, "Bariardem les, ai mai luvudiva les."

²⁹Folket, som stod där och hörde detta, sade då: »Det var ett tordön.» Andra sade: »Det var en ängel som talade med honom.»

²⁹O narodo kai sas kotse, ashunde o glaso, ai uni phenenas, "Iek rhonjito si!" Aver phenenas, "Iek angelo dia lesa duma!"

³⁰Då svarade Jesus och sade: »Denna röst kom icke för min skull, utan för eder skull.»

³⁰Numa O Jesus phendia lenge, "Na ke pala mande kado glaso ashundilo, numa pala tumende.

³¹Nu går en dom över denna världen, nu skall denna världens furste utkastas.

³¹Akana avili e kris la lumiaki; akana o beng kai si ande lumia avela shudino avri.

³²Och när jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig.»

³²Ai me, kana avava vazdino opre katar e phuv, tsirdava sa le manushen mande."

³³Med dessa ord gav han till känna på vad sätt han skulle dö.

³³Sar del duma kadia, sikavelas lenge sar si te merel.

³⁴Då svarade folket honom: »Vi hava hört av lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Huru kan du då säga att Människosonen måste bliva upphöjd? Vad är väl detta för en Människoson?»

³⁴Le manush phende leske, "Ashundian andai klishka le zakonoske ke O Kristo beshela sa data." Sar sai phenes, "O Shav le Manushesko trobul te avel vazdino? Kon si kodo Shav le Manushesko?"

³⁵Jesus sade till dem: »Ännu en liten tid är ljuset ibland eder. Vandren medan I haven ljuset, på det att mörkret icke må få makt med eder; den som vandrar i mörkret, han vet ju icke var han går.

³⁵O Jesus phendia lenge, "E vediara si tumensa mai xantsi vriama. Phiren zhi kai si tumen e vediara, kashte te na avela o tuniariko pe tumende, ke kodo kai phirel ando tuniariko chi zhanel kai zhal.

³⁶Tron på ljuset, medan I haven ljuset, så att I bliven ljusets barn.» Detta talade Jesus och gick sedan bort och dolde sig för dem.

³⁶Zhi kai si tume e vediara, pachan tume ande vediara, kashte te aven shave la vediarake." O Jesus phendia kadala dieli, gelotar, ai garadilo dur lendar.

³⁷Men fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de icke på honom.

³⁷Marka ke kerdia but mirakluria angla lende, chi pachanaspe ande leste,

³⁸Ty det ordet skulle fullbordas, som profeten Esaias säger: »Herre, vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbar?»

³⁸Eta, te pherdiol e vorba le profetoski o Isaiah, kai phendiasas, "Devla, kon pachaiape ande so phendem? Ai kaske O Kristo sikadia peski putiera?"

³⁹Alltså kunde de icke tro; Esaias säger ju ytterligare:

³⁹Anda kodia won nashti pachanaspe, ke o Isaiah mai phendia,

⁴⁰»Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de icke kunna se med sina ögon eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig.»

⁴⁰"Korhandia lenge iakha, ai zulardia lenge ilo; te na dikhen penge iakhensa, ai te na haliaren penge ilesa, ai chi aven mande te aven skepime, ai te na sastiarav le."

⁴¹Detta kunde Esaias säga, eftersom han hade sett hans härlighet, när han talade med honom. --

⁴¹Isaiah phendia kadala dieli, kana dikhlia lesko barimos, ai dia duma pa leste.

⁴²Dock funnos jämväl bland rådsherrarna många som trodde på honom; men för fariséernas skulle ville de icke bekänna det, för att de icke skulle bliva utstötta ur synagogan.

⁴²Numa vi anda le bare le Zhidovongo pachaiepe ande leste; numa angla le Farizeanuria, chi sikavenas ke pachanpe, daratar ke den len avri anda e synagogue.

⁴³Ty de skattade högre att bliva ärade av människor än att bliva ärade av Gud.

⁴³Ke mai drago lenge o chetaimos le manushenge de sar o luvudimos katar O Del.

⁴⁴Men Jesus sade med hög röst: »Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på honom som har sänt mig.

⁴⁴O Jesus dia duma ando baro glaso, "Kodo kai pachal ande mande, pachalpe na ande mande ferdi, numa ande kodo kai tradia ma.

⁴⁵Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig.

⁴⁵Ai kodo dikhel ma, dikhel kodales kai tradia ma.

⁴⁶Såsom ett ljus har jag kommit i världen, för att ingen av dem som tro på mig skall förbliva i mörkret.

⁴⁶Avilem ande lumia sar iek vediara, kashte kon godi pachalape ande mande te na beshel ando tuniariko.

⁴⁷Om någon hör mina ord, men icke håller dem, så dömer icke jag honom; ty jag har icke kommit för att döma världen, utan för att frälsa världen.

⁴⁷Te si vari kon kai ashunel murhe vorbi, numa chi pachal le, chi krisiniv les, ke me chi avilem te krisiniv e lumia, numa te skepiv la lumia.

⁴⁸Den som förkastar mig och icke tager emot mina ord, han har dock en domare över sig; det ord som jag har talat, det skall döma honom på den yttersta dagen.

⁴⁸Kodo kai shudel ma, ai kai chi premil murhe vorbi si les iek kai krisinila les. E vorba kai phendem, woi dela les pe kris po paluno dies!

⁴⁹Ty jag har icke talat av mig själv, utan Fadern, som har sänt mig, han har bjudit mig vad jag skall säga, och vad jag skall tala.

⁴⁹Ke chi den duma anda mande; numa O Dat kai tradia ma, phendia mange so trobul te phenav.

⁵⁰Och jag vet att hans bud är evigt liv; därför, vad jag talar, det talar jag såsom Fadern har sagt mig.»

⁵⁰Ai zhanav ke anda leske vorbi si o traio le rhaiosko. Sa anda kodia le dieli kai phenav, phenav le sar O Dat phendia le mange."