¹»Edra hjärtan vare icke oroliga. Tron på Gud; tron ock på mig.

¹Na meken te nekezhilpe tumaro ilo: pachan tume ando Del, ai vi pachan tume ande mande.

²I min Faders hus äro många boningar; om så icke voro, skulle jag nu säga eder att jag går bort för att bereda eder rum.

²Si but sobi ando kher murhe Dadesko, te na avilino, me sas te phenav tumenge. Me zhav te lasharav tumenge iek than.

³Och om jag än går bort för att bereda eder rum, så skall jag dock komma igen och taga eder till mig; ty jag vill att där jag är, där skolen I ock vara.

³Ai kana zhavatar ai lasharava tumenge iek than, avava palpale ai lava tume mande, saxke avava, vi tume aven.

⁴Och vägen som leder dit jag går, den veten I.»

⁴Tume zhanen kai zhav, ai zhanen vi o drom.

⁵Tomas sade till honom: »Herre, vi veta icke vart du går; huru kunna vi då veta vägen?»

⁵O Thomas phendia leske, "Devla, ame chi zhanas kai tu zhas. Sar sai zhanas o drom?"

⁶Jesus svarade honom: »Jag är vägen och sanningen och livet; ingen kommer till Fadern utom genom mig.

⁶O Jesus phendia leske, "Me sim o drom, o chachimos, ai o traio. Khonik nashti avel ka Dat, de ferdi te nakhela mandar.

⁷Haden I känt mig, så haden I ock känt min Fader; nu kännen I honom och haven sett honom.»

⁷Tume te zhanglianas man, zhanglianas vi murhe Dades; numa akana zhanen les, ai vi dikhlian les.

⁸Filippus sade till honom: »Herre, låt oss se Fadern, så hava vi nog.»

⁸O Filip phendia leske, "Devla, sikav amenge le Dades, ai dosta avela amenge."

⁹Jesus svarade honom: »Så lång tid har jag varit hos eder, och du har icke lärt känna mig, Filippus? Den som har sett mig, han har sett Fadern. Huru kan du då säga: 'Låt oss se Fadern'?

⁹O Jesus phendia leske, "Pala sa kadia vriama sim tumensa ai inker chi zhanes ma, kodo kai dikhlia man dikhlia vi le Dades; sar sai mothos tu, 'Sikav amenge le Dades?'

¹⁰Tror du icke att jag är i Fadern, och att Fadern är i mig? De ord jag talar till eder talar jag icke av mig själv. Och gärningarna, dem gör Fadern, som bor i mig; de äro hans verk.

¹⁰Tu chi pachas ke me sim ando Dat, ai ke O Dat si ande mande? Le vorbi kai mothav tumenge chi mothav le anda mande: numa O Dat kai traiil ande mande, wo si kai kerel e buchi.

¹¹Tron mig; jag är i Fadern, och Fadern i mig. Varom icke, så tron för själva gärningarnas skull.

¹¹Pachan ma kai me sim ando Dat, ai O Dat si ande mande: vai pachan ma pala le buchia kai kerav.

¹²Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall ock själv göra de gärningar som jag gör; och ännu större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern,

¹²Chachimasa, chachimasa, me phenav tmenge, kodo kai pachalpe ande mande, kerela vi wo le buchia kai kerav; ai inker kerela vi mai bare; ke me zhavtar ka Dat.

¹³och vadhelst I bedjen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen.

¹³Ai so godi tume mangena ande murho anav, me kerava, saxke te avel O Dat luvudime ando Shav.

¹⁴Ja, om I bedjen om något i mitt namn, så skall jag göra det.

¹⁴Te mangena tume vari so ande murho anav, me kerava.

¹⁵Älsken I mig, så hållen I mina bud,

¹⁵"Te sim tumenge drago, garaven murho zakono.

¹⁶och jag skall bedja Fadern, och han skall giva eder en annan Hjälpare, som för alltid skall vara hos eder:

¹⁶Ai me rhugiva ma ka Dat, ai wo dela tumen aver Zhutitori, saxke te beshel sagda tumensa.

¹⁷sanningens Ande, som världen icke kan taga emot, ty hon ser honom icke och känner honom icke. Men I kännen honom, ty han bor hos eder och skall vara i eder.

¹⁷O Swunto Duxo le chachimasko, kai e lumia nashti premil, ke chi dikhel les, ai chi zhanel les: numa tume zhanen les; ke wo traiil tumensa, ai avela ande tumende.

¹⁸Jag skall icke lämna eder faderlösa; jag skall komma till eder.

¹⁸"Me chi mekava tume sirotki: avava tumende.

¹⁹Ännu en liten tid, och världen ser mig icke mer, men I sen mig. Ty jag lever; I skolen ock leva.

¹⁹Mai xantsi vriama, ai lumia chi mai dikhela ma; numa tume dikhena ma: ke me traiiv, vi tume traiina.

²⁰På den dagen skolen I förstå att jag är i min Fader, och att I ären i mig, och att jag är i eder.

²⁰Kado dies tume zhanena ke me sim ando murho Dat, ai tume san ande mande, ai me sim ande tumende.

²¹Den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig; och den som älskar mig, han skall bliva älskad av min Fader, och jag skall älska honom och jag skall uppenbara mig för honom.»

²¹Kodo kai si les murhe zakonuria, ai kai garavel len, kodo si kai leske drago mange; ai kodo kai leske drago mange, murho Dat avela leske drago leske, ai te avela mange drago leske ai sikavava ma leste."

²²Judas -- icke han som kallades Iskariot -- sade då till honom: »Herre, varav kommer det att du tänker uppenbara dig för oss, men icke för världen?»

²²O Judas, na o Iscariot phendia leske. "Devla sar ta trobul ferdi te sikadios amenge ai na la lumiake?"

²³Jesus svarade och sade till honom: »Om någon älskar mig, så håller han mitt ord; och min Fader skall älska honom, och vi skola komma till honom och taga vår boning hos honom.

²³O Jesus phendia leske, "Te sim vari kaske drago, wo garavela murhe vorbi: ai murho Dat drago leske, ame avasa leste, ai traiis lesa.

²⁴Den som icke älskar mig, han håller icke mina ord; och likväl är det ord som I hören icke mitt, utan Faderns, som har sänt mig.

²⁴Kodo kai leske drago mange chi garavel vov si murhe vorbi, ai e vorba kai tume ashunen nai mandar, numa katar O Dat kai tradia ma.

²⁵Detta har jag talat till eder, medan jag ännu är kvar hos eder.

²⁵Me phendem tumenge kadala dieli zhi kai sim tumensa,

²⁶Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära eder allt och påminna eder om allt vad jag har sagt eder.

²⁶numa O Zhutitori, kai si O Swunto Duxo, kai O Dat tradela ande murho anav, sicharela tume swako fielo, ai serela tume so godi phendem tumenge.

²⁷Frid lämnar jag efter mig åt eder, min frid giver jag eder; icke giver jag eder den såsom världen giver. Edra hjärtan vare icke oroliga eller försagda.

²⁷Me mekav tumenge e pacha, Me dav tume murhi pacha, Me chi dav la tumenge sar del la tumenge e lumia, na meken te nekezhil pe tumaro ilo, ai te na daral.

²⁸I hörden att jag sade till eder: 'Jag går bort, men jag kommer åter till eder.' Om I älskaden mig, så skullen I ju glädjas över att jag går bort till Fadern, ty Fadern är större än jag.

²⁸Tume ashundian ke phendem tmenge, Me zhavtar, ai pale avav tumen, te sanas tume drago mange, tume raduisailianas, ke phendem. Zhav ka Dat, ke murho Dat mai baro lo mandar.

²⁹Och nu har jag sagt eder det, förrän det sker, på det att I mån tro, när det har skett.

²⁹Ai akana phendem tumenge kadala dieli mai anglal sar te kerdion; saxke kana kerdiona te pachan tume.

³⁰Härefter talar jag icke mycket med eder, ty denna världens furste kommer. I mig finnes intet som hör honom till;

³⁰Chi mai dava duma tumensa, ke o baro la lumiako avel, wo nai les chi iek putiera pe mande.

³¹men detta sker, för att världen skall förstå att jag älskar Fadern och gör såsom Fadern har bjudit mig. Stån upp, låt oss gå härifrån.»

³¹Numa saxke te zhanel e lumia ke mange drago le Dades; ai ke kerav palai ordina kai dia ma O Dat. 'Wushten opre, ai aventar katsar.'"