¹Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.

¹Ande kadia vriama uni manush kai sas kotse phende le manushen andai Galilee ai amisardia lengo rat le zheganensa kai mudarde sas angla Del.

²Då svarade han och sade till dem: »Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?

²O Jesus phendia lenge, "Tume gindin ke kodola manush kai sas andai Galilee mai bezexale sas sar sa le kolaver manush andai Galilee, ke chinuisarde kadia?

³Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.

³Me phenav tume, Nichi, te na keina tume anda tumare bezexa, xasavona savorhe.

⁴Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?

⁴Ai kodola desh u oxto manush kai pelo pe lende o baro kher ande Siloam, ai mudarde le, tume gindin ke mai doshale sas sar sa o narodo kai si ando Jerusalem?

⁵Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.»

⁵Phenav tumenge, Nichi, Numa te na keina tume ande tumare bezexa, xasavona savorhe."

⁶Och han framställde denna liknelse: »En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.

⁶Ai mai phendia lenge ek paramichi, "Iek manush sas les ek pruing le figenge ande leske rez, gelo te rodel figi pa late, chi arakhlia kanch.

⁷Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'

⁷Ai phendia kodoleske kai lel sama katar e rez, 'Dikh! De trin bersh si de sar avilem katse te rodav figi pe pruing le figenge, ai chi arakhlem kanch. Shin la, so mai mekhas te lel o than pe phuv intaiin?'

⁸Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;

⁸O manush kai lelas sama katar e rez phendia leske, 'Devla! Mai mek la kado bersh. Pharhava e phuv ai thava so trobul;

⁹kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'»

⁹Ai amborim mai angle avela fruta, te na shinesa la.'"

¹⁰När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,

¹⁰O Jesus sicharelas ande synagogue andek dies savatone.

¹¹var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.

¹¹Ai eta, kotse sas iek zhuvli kai sas bi vuzho ande late, ai nashti vortolas pe de desh u oxto bersh. Bangi sas andal zea, ai nashtilas te vortolpe.

¹²Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne »Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom»,

¹²Ai kana O Jesus dikhlia la, phendia lake, "Zhuvlio, sastilian."

¹³och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.

¹³Ai thodia lesko vas pe late; ai strazo vortosaili, ai naisisardia le Devles.

¹⁴Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: »Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.

¹⁴Numa o baro la synagogako xoliarikosas, ke O Jesus sastiardias po Savatone, ai o baro phendia la narodoske, "Shov dies si te kerelpe buchi, aven te sastion kadala diesa, ai na Savatone.

¹⁵Då svarade Herren honom och sade: »I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?

¹⁵Devla phendia leske, "Tu manush kai ankerdiol so chi san! Savo anda tumende Savatone chi phutrel andal shtali peske gurumlia vai peske magares, te angerel le te pen?

¹⁶Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?»

¹⁶Ai e zhuvli kai si e shei la Abrahamoski, ai kai o beng ankerelas la de desh u oxto bersh, chi trobulas te sastiarav la Savatone?"

¹⁷När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.

¹⁷Sar delas duma, sa kodola manush kai sas leske duzhmaia, lazhaile sas; ai sa le manush raduimesas andal bucha shukar kai kerelas O Jesus.

¹⁸Så sade han då: »Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?

¹⁸Porme O Jesus phendia, "Pe soste miazol e amperetsia le Devleski? Ai pe soste sai miazol?

¹⁹Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar.»

¹⁹Si sar iek sumuntsa garchitsaki, kai iek manush lia, ai shudia ande peski niva; bariol, ai kerdiol ek baro khash; ai le chiriklia anda cheri beshle pel krenzhi."

²⁰Ytterligare sade han: »Vad skall jag likna Guds rike vid?

²⁰Ai mai phendia,

²¹Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»

²¹"Pe soste miazol e amperetsia le Devleski? Si sar o drozhdi, kai ek zhuvli lias ai thodias ande trin musuri arho te puchilo sa o arho.

²²Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.

²²Jesus nakhelas andel foruria ai andel gava, sicharelas, ai zhalas karing o Jerusalem.

²³Och någon frågade honom: »Herre, är det allenast få som bliva frälsta?» Då svarade han dem:

²³Vari kon phendia leske, "Devla, ferdi xantsi manush si kai avela skepime?" Ai O Jesus phendia lenge,

²⁴»Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.

²⁴"Thon zor te zhan pa e tang vurota; ke me phenav tumenge, but zumavena te zhan andre, numa nashtina.

²⁵Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'

²⁵Kana o gazda le kheresko wushtela, ai phandavela o wudar, ai tumen beshen avri, ai chinaiina te maren anda o wudar, ai phenenas, 'Devla, Devla, phuter amenge,' ai wo phenela tumenge, 'Chi zhanav katar san.'

²⁶Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'

²⁶Antunchi phenena, 'Xaliam ai piliam tusa, ai tu phendian cho zakono pe amare droma.'

²⁷Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'

²⁷Ai wo phenela lenge, 'Phenav tumenge, chi zhanav katar san; zhantar mandar, sa tume bucharia le bezexeske.'

²⁸Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.

²⁸Kotse kai roven ai kai chiden dandendar, kana dikhen la Abramos, ai o Isaak, ai o Iakov, ai sa le profeton, ande amperetsia le Devleski, ai tume avena shudine avri.

²⁹Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.

²⁹Avena andai Easto, ai andai Westo, ai andai Norto, ai andai Southo ai thonpe kai skafidi ande amperetsia le Devleski.

³⁰Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.

³⁰Ashun! Uni kai si palune aven anglune, ai uni kai si anglune aven palune."

³¹I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: »Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig.»

³¹Sa kodo dies uni Farizeanuria avile, phenenas leske, "Zhatar katsar, ke o Herod mangel te mudarel tu."

³²Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.

³²Ai wo phendia lenge, "Zhan, ai phenen kodola zhigeniaki, 'Dikh! Goniv le bengen ai sastiarav adies ai terhera, ai o trito dies getova murhi buchi.'

³³Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --

³³Numa trobul te phirav adies, ai terhara, ai kolaver dies, ke chi maladiol kai ek profeto xasavol andai Jerusalem.

³⁴Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.

³⁴Jerusalem! Jerusalem! Kai mudaren le profeton, ai kai shuden baxensa kodola kai si tumenge tradine! Sodivar manglem te chidav che shaven, sar ek kaini kai chidel peske puion tela peske phaka. Numa tume chi manglian.

³⁵Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'

³⁵Dikh! Tumaro kher avela tumenge meklo; numa phenav tumenge, chi mai dikhena ma zhi kai chi mothona, Raduime kodo kai avel anda anav le Devlesko.'"