¹Han sade också till sina lärjungar: »En rik man hade en förvaltare som hos honom blev angiven för förskingring av hans ägodelar.

¹O Jesus mai phendia peske slugenge, "Iek manush barvalo sas les iek manush kai lelas sama katar lesko kher ai phuvia; ai andek dies vari kon phendia leske ke o manush kai lelas sama katar lesko kher ai phuvia zidilas pesko love.

²Då kallade han honom till sig och sade till honom: 'Vad är det jag hör om dig? Gör räkenskap för din förvaltning; ty du kan icke längre få vara förvaltare.'

²O gazda akhardia les, ai phendia leske, "So ashunav pa tute? Phen mange sar kerdian le dielensa kai thodem tu te les sama; ke nashti mai mekav tu te le sama katar murho kher vai phuvia."

³Men förvaltaren sade vid sig själv: 'Vad skall jag göra, då min herre nu tager ifrån mig förvaltningen? Gräva orkar jag icke; att tigga blyges jag för.

³"O manush kai lelas sama katar o kher ai phuvia phenelas ande peste, "So te kerav akana? Kai murho gazda chi mai mekel ma te lav sama katar lesko kher ai phuvia: Nashti lasharav e phuv; lazhav mange te mangav zhutimos.

⁴Dock, nu vet jag vad jag skall göra, för att man må upptaga mig i sina hus, när jag bliver avsatt ifrån förvaltningen.'

⁴Zhanav so kerava, kana gonila ma murho gazda, avela mange vortacha te primina ma pe lenge khera."

⁵Och han kallade till sig sin herres gäldenärer, var och en särskilt. Och han frågade den förste: 'Huru mycket är du skyldig min herre?'

⁵Antunchi akhardia iek po iek sa kukulen kai kamenas vari so peske gazdaske, ai phendia le pervoneske, "Sode kames murhe gazdaske?"

⁶Han svarade: 'Hundra fat olja.' Då sade han till honom: 'Tag här ditt skuldebrev, och sätt dig nu strax ned och skriv femtio.'

⁶"Iek shel bidoia vuloi," phendia leske. Ai wo phendia leske, "Le cho tiketo, sigo besh tele, ai ramosar panvardesh."

⁷Sedan frågade han en annan: 'och du, huru mycket är du skyldig?' Denne svarade: 'hundra tunnor vete.' Då sade han till honom: 'Tag här ditt skuldebrev och skriv åttio.'

⁷Porme phendia avreske, "Sode kames tu?" Phendia, "Iek shel musuri jiv. Ai wo phendia leske, "Le cho tiketo, ai ramosar oxtovardesh."

⁸Och husbonden prisade den orättrådige förvaltaren för det att han hade handlat klokt. Ty denna tidsålders barn skicka sig klokare mot sitt släkte än ljusets barn.

⁸Antunchi o manush barvalo phendia ka o bezexalo manush kai lelas sama katar lesko kher ai phuvia, "Kerdia mishto," Ke le manush anda kadia lumia si ande lengi vitsa mai gojaver de sar le manush la vediaraki.

⁹Och jag säger eder: Skaffen eder vänner medelst den orättrådige Mamons goda, för att de, när detta har tagit slut, må taga emot eder i de eviga hyddorna.

⁹"Ai me phenav tumenge, keren tumenge vortacha le barvalimasa kadala phuviako, saxke, kana chi mai avela tume, won sai primina tume andek kher kai chi mai getolpe.

¹⁰Den som är trogen i det minsta, han är ock trogen i vad mer är, och den som är orättrådig i det minsta, han är ock orättrådig i vad mer är.

¹⁰Kodo kai si lasho andel tsinorhe dieli si lasho vi andel bare; ai kodo kai nai lasho andel tsinorhe dieli vi andel bare nai lasho.

¹¹Haven I nu icke varit trogna, när det gällde den orättrådige Mamons goda, vem vill då betro eder det sannskyldiga goda?

¹¹Te chi sanas lasho le barvalimasa la lumiako, kon jinel pe tute le barvalimasa chacho?

¹²Och haven I icke varit trogna, när det gällde vad som tillhörde en annan, vem vill då giva eder det som hör eder till?

¹²Ai te chi sanas lasho andel kolavreske dieli, kon dela tume so si tumaro?

¹³Ingen som tjänar kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.»

¹³Chi iek sluga nashti podail duie gazdan; ke wo gretsola iek ai leske drago o kolaver; astardiola ka iek, vai vurhitsila le kolavres. Nashti podais le Devles ai le love."

¹⁴Allt detta hörde nu fariséerna, som voro penningkära, och de drevo då gäck med honom.

¹⁴Le Farizeanuria ashunde so phendia O Jesus, ai marenas mui lestar ke lenge drago sas le love.

¹⁵Men han sade till dem: »I hören till dem som göra sig rättfärdiga inför människorna. Men Gud känner edra hjärtan; ty det som bland människor är högt är en styggelse inför Gud.

¹⁵O Jesus phendia lenge, "Tume roden te kerdion vorta angal manush, numa O Del zhanel tumare ile; ke so miazol baro le manushenge nai kanch angla Del.

¹⁶Lagen och profeterna hava haft sin tid intill Johannes. Sedan dess förkunnas evangelium om Guds rike, och var man vill storma ditin.

¹⁶O zakono le Mosesoske ai o ramomos le profetonge ashile zhi kai vriama le Iovanoske o baptisto; de katar kodia vriama e lashi viasta pa e amperetsia le Devleski phendi la, ai swako zumavel peska zorasa te del andre.

¹⁷Men snarare kunna himmel och jord förgås, än en enda prick av lagen kan falla bort.

¹⁷Mai vushoro o cheri ai e phuv te naken, de sar e mai tsinorhi vorba kai si ando zakono te nakhel (te faltil).

¹⁸Var och en som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott. Och den som tager till hustru en kvinna som är skild från sin man, han begår äktenskapsbrott.

¹⁸Kon godi kai dela drom peska rhomnia ai ansurilpe avriasa, kerdia kurvia; ai kon godi ansurilape zhuvliasa kai meklia la, lako rhom pale kerdia kurvia.

¹⁹Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde var dag i glädje och prakt.

¹⁹"Sas ek manush barvalo, kai vuriarelaspe andel mai shukar tsalia ai le mai kuchi, ai swako dies sas les shukar traio ai xalas lasho xabe.

²⁰Men en fattig man, vid namn Lasarus, låg vid hans port, full av sår,

²⁰Sas iek manush chorho kai busholas Lazarus, beshelas pasha lesko vudar, peske pugniansa kai sas pe leste.

²¹och åstundade att få stilla sin hunger med vad som kunde falla ifrån den rike mannens bord. Ja, det gick så långt att hundarna kommo och slickade hans sår.

²¹Kamlino te xal le kozhi kai perenas pai skafidi le barvaleske; ai inker le zhukel mai avenas te den la shibasa pa leske pugnia.

²²Så hände sig att den fattige dog och blev förd av änglarna till Abrahams sköte. Också den rike dog och blev begraven.

²²O chorho manush mulo, ai le angeluria angerde les andel vas le Abrahamoske. Vi o barvalo mulo, ai groposarde les.

²³När han nu låg i dödsriket och plågades, lyfte han upp sina ögon och fick se Abraham långt borta och Lasarus i hans sköte.

²³Ai ando iado wo vazdia leske iakha, ai de dural diklia le Abrahomos ai o Lazarus sas pasha leste.

²⁴Då ropade han och sade: 'Fader Abraham, förbarma dig över mig, och sänd Lasarus att doppa det yttersta av sitt finger i vatten och svalka min tunga, ty jag pinas svårt i dessa lågor.'

²⁴O barvalo manush tsipisardia, "Murho dat, Abraham, av tuke mila anda mande, ai trades o Lazarus te chindarel o gor peske naiesko ando pai, ai te chindarel murhi shib; ke chinuiv zurales ande kadia iag!"

²⁵Men Abraham svarade: 'Min son kom ihåg att du, medan du levde, fick ut ditt goda och Lasarus däremot vad ont var; nu åter får han här hugnad, under det att du pinas.

²⁵Numa o Abraham phendia, "Murho shav, seres tu ke sas tu lashimos ande cho traio pe phuv, ai o Lazarus chinuisardia pe phuv; akana wo raduimelo ai tu chinuis."

²⁶Och till allt detta kommer, att ett stort svalg är satt mellan oss och eder, för att de som vilja begiva sig över härifrån till eder icke skola kunna det, och för att ej heller någon därifrån skall kunna komma över till oss.»

²⁶Inker si mashkar amende ai mashkar tumende iek bari gropa, saxke kukula kai mangen te nakhen katsar, tumende vai tumendar, amende nashtin.

²⁷Då sade han: 'Så beder jag dig då, fader, att du sänder honom till min faders hus,

²⁷Porme o barvalo manush phendia, "Rhugiv ma tute, murho dat, O Abraham, trade o Lazarus ando kher murho dadesko:

²⁸där jag har fem bröder, och låter honom varna dem, så att icke också de komma till detta pinorum.'

²⁸Ke si ma pansh phral; te mothol lenge te arakhenpe, te na aresen vi won ande parha."

²⁹Men Abraham sade: 'De hava Moses och profeterna; dem må de lyssna till.'

²⁹O Abraham phendia leske, "Si le o ramomos le Mosesosko ai le profetongo te phenen lenge, ashunen lende." Ai o barvalo manush phendia,

³⁰Han svarade: 'Nej, fader Abraham; men om någon kommer till dem från de döda, så skola de göra bättring.'

³⁰"Nichi, murho dat, Abraham; numa te zhala vari kon andal mule karing lende, antunchi keinape."

³¹Då sade han till honom: 'Lyssna de icke till Moses och profeterna, så skola de icke heller låta övertyga sig, om någon uppstår från de döda.'»

³¹Numa o Abraham phendia leske, "Te na ashunena so mothol o Moses ai le profeturia, won chi pachana vi te zhuvindil vari kon andal mule."