¹Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.

¹O Jesus mai phendia lenge ek paramichi, te sikavel ke trobul sa data te rhugis tu, ai na aterdios;

²Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.

²phenelas, "Sas andek foro iek ablakato, kai chi daralas katar O Del, ai vi chi respektisardia le manushen.

³I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'

³Ai sas ek phivli ande kudo foro; woi avelas leste, phenelas, "Ker mange kris pek manush kai rodel mange nasul."

⁴Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;

⁴Ai but vriama chi manglia te kerel lake so mangelas, numa antunchi phendia wo ande peste, "Chi darav katar O Del, ai chi respektiv le manush.

⁵likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»

⁵Numa ke kodia phivli dziliarel ma, kerava lake so mangel, saxke te na mai avel te dziliarel ma."

⁶Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.

⁶O Devla mai phendia, "Ashunen so phendia o chorho ablakato.

⁷Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?

⁷O Del sar te na kerel vorta peske manushenge kai mangenas lestar kuriat ai kujes? Azhukerel lungo vriama te zhutil le?

⁸Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»

⁸Phenav tumenge, kerela lenge sigo kris, numa kana O Shav le Manushesko avela, arakhela pachamos pe phuv?"

⁹Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:

⁹O Jesus phendia kacha paramichi pal manush kai pachanpe ande pende, ai vurhitsisardia sa le kolaver.

¹⁰»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.

¹⁰"Dui manush gele ande tamplo te rhuginpe; iek sas Farisi, ai o kaver sas manush kai chidelas e taksa.

¹¹Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.

¹¹O Farisi ande punrhende rhugilaspe ande peste, "O Devla, naisiv tuke, ke chi sim sar le kolaver manush, kai si chor, nai chacho, kai keren kurvia, ai vi sar o manush kai chidelas e taksa.

¹²Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'

¹²Postiv duvar ando kurko, dav desh anda ek shel partia."

¹³Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --

¹³O manush kai chidelas e taksa, beshelas mai dur, chi tromalas te vazdel le iakha karing o cheri, numa marelaspe ande kolin, ai phendia, "O Devla te avel tuke mila anda mande kai sim bezexalo."

¹⁴Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

¹⁴Phenav tumenge, "Kado manush gelo peste khere iertime mai sigo ke sar o kolaver; ke kon godi vazdelape avela meklo tele; ai kodo kai mekelape tele avela vazdino."

¹⁵Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.

¹⁵Andine ka Jesus le tsinorhe glaten, te thol peske vas pe lende; numa kana le disipluria dikhle, dine le trad.

¹⁶Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.

¹⁶Numa O Jesus akhardia le glaten peste, "Mek te aven le glate mande, ai na aterdiaren le, ke e amperetsia le Devleski si kodolenge kai miazon sar lende.

¹⁷Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»

¹⁷Phenav tumenge o chachimos, kako kai chi primila e amperetsia le Devleski sar ek glata nashti zhala andre."

¹⁸Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»

¹⁸Iek manush la Krisako phushlia le Jesusos, "Lasho Gazda, so trobul te kerav te avel ma traio kai chi mai getol pe?"

¹⁹Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.

¹⁹O Jesus phendia leske, "Sostar mothos mange lasho? Ke nai khonik lasho. O Del ferdi lasho."

²⁰Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»

²⁰Zhanes le zakonuria, "Na ker kurvia, na mudar, na chor, na xoxav, preznaisar che dades ai cha da."

²¹Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»

²¹O manush phendia, "Sa kadala zakonuria ankerdem de sar sim tsinorho."

²²När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»

²²Kana O Jesus ashundia kodia, phendia leske, "Mai trobul te keres iek diela. Bichin sa so si tu, ai de kal chorhe, ai avela tu manjin ando rhaio; antunchi aidi pala mande."

²³Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.

²³Kana kodo manush ashundia kodia, nekezhisailo; ke defial barvalo sas.

²⁴Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!

²⁴Kana O Jesus dikhlia ke tristosailo, phendia, "Trutno kodolenge kai si le barvalimos te zhan ande amperetsia le Devleski.

²⁵Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»

²⁵Ke mai vushoro te nakhel iek gemula andai iakh la suviaki, de sar iek barvalo manush te zhal ande amperetsia le Devleski.

²⁶Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»

²⁶Le manush kai ashunenas leste phende, "Apo, kon sai avela skepime?"

²⁷Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»

²⁷O Jesus phendia, "Le manush anda pende nashtin, numa le Devlesa vari so sai kerdiol."

²⁸Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»

²⁸Antunchi o Petri phendia, "Dikh! Ame mekliam swako fielo ai liam ame pala tute." O Jesus phendia lenge,

²⁹Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,

²⁹"Phenav tumenge o chachimos, Kon godi mekela kher, rhomni, vai phralen, dades, vai da, vai glaten pala e amperetsia le Devleski,

³⁰ingen sådan finnes, som icke skall mångfaldigt igen redan här i tiden, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.»

³⁰avela les mai but pe kadia phuv, ai ande kolaver traio kai chi mai getolpe."

³¹Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.

³¹Antunchi O Jesus lia le desh u do disiplon rigate, ai phendia lenge, "Ashun, ame zhas ando Jerusalem, ai so godi sas ramome katar le profeturia pa Shav le Manushesko kerdiola.

³²Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,

³²Dena les kal manush kai Nai Zhiduvuria te marena mui lestar, ai chinuina les, ai chungardena pe leste, ai marena les le bichosa, ai mudarena les,

³³och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»

³³ai o trito dies si te zhuvindil."

³⁴Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.

³⁴Numa le disipluria chi haliarde so phendia lenge; ai kadala vorbi garadesas lendar, won chi haliarenas sar divinilas O Jesus.

³⁵Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.

³⁵Kana O Jesus pasholas pasha Jericho, iek korho beshelas tele pasha drom, ai mangelas kristaradia:

³⁶När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.

³⁶Kai ashundia le manushen sar nakhen, phushelas, "So si?"

³⁷Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.

³⁷Phende leske, O Jesus anda Nazareth nakhel katsar.

³⁸Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»

³⁸Numa wo tsipisardia, phenelas, "Jesus, tu Shav le Davidosko! Av tuke mila anda mande!"

³⁹Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»

³⁹Le manush kai sas anglal tsipinas pe leste te ashel, numa wo tsipilas mai zurales, "Tu Shav le Davidosko! Av tuke mila anda mande."

⁴⁰Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:

⁴⁰O Jesus aterdilo, ai phendia o korho te anen leste; ai kana andine les, phushlia les, phenelas,

⁴¹»Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»

⁴¹"So manges te kerav tuke?" Wo phendia, "Devla, Phuter murhe iakha te dikhav."

⁴²Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»

⁴²O Jesus phendia leske, "Antunchi dikhes! Cho pachamos sastiardian tu."

⁴³Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.

⁴³Ai strazo dikhlia, ai liape pala Jesus, ai luvudilaspe ka Del; ai sa o narodo kana dikhle so kerdilia luvudinaspa ka Del.