¹Och han kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt över orena andar, till att driva ut dem, så ock makt att bota alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.

¹O Jesus akhardia peste, peske desh u do disiplon, ai dia le putiera pe le bi vuzhe duxuria, kaste te sai gonin le avri, ai te sastiaren sa le naswalimata ai sa o nasulipe.

²Och dessa äro de tolv apostlarnas namn: först Simon, som kallas Petrus, och Andreas, hans broder; vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder;

²Eta le anava le desh u do apostlonge: pervo O Simon (akhardo sas Petri) ai lesko phral o Andre; o James ai lesko phral o Iovano, shave le Zebedoske;

³Filippus och Bartolomeus; Tomas och Matteus, publikanen; Jakob, Alfeus' son, och Lebbeus;

³o Philip ai o Bartholomew; o Thomas ai o Mate kai chidelas e taksa; o James o shav le Alphaeusosko, ai o Lebbaeus (akhardo sas Thaddaeus):

⁴Simon ivraren och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.

⁴O Simon o Canaanite, ai o Judas Iscariot, kai dia le Kristos andel vas leske duzhmanonge.

⁵Dessa tolv sände Jesus ut; och han bjöd dem och sade: »Ställen icke eder färd till hedningarna, och gån icke in i någon samaritisk stad,

⁵Kadala desh u dui Wo tradias angle ai phendias lenge: "Na zhan mashkar le Nai Zhiduvuria, ai na zhan andel foruria kai si le Samaritanuria.

⁶utan gån hellre till de förlorade fåren av Israels hus.

⁶Zhan , mai bini ka le xasarde bakriorhe, o narodo Israel.

⁷Och där I gån fram skolen I predika och säga: 'Himmelriket är nära.'

⁷Sar zhan, den duma pa Del ai phenen, 'E amperetsia le rhaioski pashili!'

⁸Boten sjuka, uppväcken döda, gören spetälska rena, driven ut onda andar. I haven fått för intet; så given ock för intet.

⁸Sastiaren le naswalen, zhuvindin le mulen, vuzharen le lepra, gonin avri le bengen. Tume lian ivia, ivia den.

⁹Skaffen eder icke guld eller silver eller koppar i edra bälten,

⁹Na len tumensa sumnakai, vai rup, chi xarkune ande tumare chisa;

¹⁰icke någon ränsel för eder färd, ej heller dubbla livklädnader, ej heller skor eller stav; ty arbetaren är värd sin mat.

¹⁰Na len chisi dromeske, vai dui gada, vai papucha, vai rovli, ke o manush kai kerel buchi mol te den les leske pochin.

¹¹Men när I haven kommit in i någon stad eller by, så utforsken vilken därinne som är värdig, och stannen hos honom, till dess I lämnen den orten.

¹¹Ande fersavo foro vai gav kai arasena, phushen kon si lasho manush, ai beshen ka leske kher zhi kai tume zhanatar kotsar.

¹²Och när I kommen in i ett hus, så hälsen det.

¹²Kana zhana ando kher phenen, "E pacha te avel tumensa."

¹³Om då det huset är värdigt, så må den frid I tillönsken det komma däröver; men om det icke är värdigt, då må den frid I tillönsken det vända tillbaka till eder.

¹³Kodola manush te primin tumen sar trobul, tumare pacha te avel pe lende, numa te na primin tumen sar trobul te amboldel tumare pacha palpale.

¹⁴Och om man på något ställe icke tager emot eder och icke hör på edra ord, så gån ut ur det huset eller den staden, och skudden stoftet av edra fötter.

¹⁴Te na primina tumen sar trobul vai te na ashunena tumende, kana zhantar anda kodo kher vai foro, chinon e pulburia pa tumare punrhe.

¹⁵Sannerligen säger jag eder: För Sodoms och Gomorras land skall det på domens dag bliva drägligare än för den staden.

¹⁵Phenav tumenge o chachimos, mai vushoro avela le narodoske anda Sodom ai andai Gomorrah po dies la krisako, de sar kodole foroske!

¹⁶Se, jag sänder eder åstad såsom får mitt in ibland ulvar. Varen fördenskull kloka såsom ormar och menlösa såsom duvor.

¹⁶Dikhen! Me tradav tume sar bakriorhe mashkar le ruv. Aven gojaver ai arakhen tume sar le sap, ai aven domolo sar le gulumburia.

¹⁷Tagen eder till vara för människorna; ty de skola draga eder inför domstolar, och i sina synagogor skola de gissla eder;

¹⁷Arakhen tume katar le manush, ke angerena tumen pe kris, ai marena tumen bichonsa ande penge synagoguria.

¹⁸och I skolen föras fram också inför landshövdingar och konungar, för min skull, till ett vittnesbörd för dem och för hedningarna.

¹⁸Angerena tume angla le bare le foroske ai anglal amperatsi mange, te aven marturo angla lende ai sa le Nai Zhiduvuria.

¹⁹Men när man drager eder inför rätta, gören eder då icke bekymmer för huru eller vad I skolen tala; ty vad I skolen tala skall bliva eder givet i den stunden.

¹⁹Numa kana lena tumen, na xal tume briga sar phenena vai so phenena, ke avela tume dino ando kodo chaso, so trobula te mothon.

²⁰Det är icke I som skolen tala, utan det är eder Faders Ande som skall tala i eder.

²⁰Ke chi dena tume duma, numa O Swunto Duxo tumare Dadesko dela duma tumendar.

²¹Och den ene brodern skall då överlämna den andre till att dödas, ja ock fadern sitt barn; och barn skola sätta sig upp mot sina föräldrar och skola döda dem.

²¹O phral purhila peske phrales te mudaren les, ai o dat purhila peska glata; le glate xoliavona pe pengo dat, ai pengi dei ai kerena te mudaren le.

²²Och I skolen bliva hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst. --

²²Sa le manush vurhitsina tumen pala mande. Numa kodo kai rhevdila ai inkerela zhando gor, avela skepime.

²³När de nu förfölja eder i en stad, så flyn till en annan; och om de också där förfölja eder, så flyn till ännu en annan. Ty sannerligen säger jag eder: I skolen icke hava hunnit igenom alla Israels städer, förrän Människosonen kommer.

²³Kana chinuina tumen andek foro, zhan ande aver. Phenav tumenge o chachimos, chi aresena te zhan ande sa le foruria ande Israel, mai anglal sar O Shav le Manushesko te avel.

²⁴Lärjungen är icke förmer än sin mästare, ej heller är tjänaren förmer än sin herre.

²⁴Chi iek kai sichol nai mai baro sar kodo kai sicharel les, ai chi iek sluga nai mai bari sar pesko gazda.

²⁵Det må vara lärjungen nog, om det går honom såsom hans mästare, och tjänaren, om det går honom såsom hans herre. Om de hava kallat husbonden för Beelsebul, huru mycket mer skola de icke så kalla hans husfolk!

²⁵Dosta kodoleske kai sichol te kerdiol sar kodo kai sicharel les, ai e sluga te kerdiol sar pesko gazda. Ai won te akharena le gazdas le kheresko, Beelzebub, sode mai but akharena le manushen kai beshen ande lesko kher!

²⁶Frukten alltså icke för dem; ty intet är förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet är fördolt, som icke skall bliva känt.

²⁶Anda kodia na daran lendar. Ke nai khanchi wusharado kai chi avela sikado; ai nai khanchi garado kai chi avela zhanglo.

²⁷Vad jag säger eder i mörkret, det skolen säga i ljuset, och vad I hören viskas i edert öra, det skolen I predika på taken.

²⁷So phenava tuke ando tuniariko tu phen adiese; ai so ashunes phendo tuke ando khan, phen pal khera opral.

²⁸Och frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke hava makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna. --

²⁸Na daran katar kodola kai sai mudaren o stato numa nashti mudaren o duxo; mai bini daran katar O Del, kai sai mudarel o duxo ai o stato ando iado.

²⁹Säljas icke två sparvar för en skärv? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja.

²⁹Nai bichinde dui chiriklia pe iek pena; numa chi iek anda lende chi perel pe phuv bi te zhanel cho Dat.

³⁰Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade.

³⁰Ai vi le bal ande tumaro shero sa jindo le.

³¹Frukten alltså icke; I ären mer värda än många sparvar.

³¹Anda kodia na dara, ke tu mos mai but sar but chiriklia!"

³²Därför, var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock jag kännas vid inför min Fader, som är i himmelen.

³²Kon godi mothola ke si murho anglal manush, i me phenava ke si murho angla murho Dat kai si ando rhaio.

³³Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall ock jag förneka inför min Fader, som är i himmelen.

³³Numa kon godi mothola ke nai murho anglal manush, vi me mothava ke nai murho angla murho Dat kai si ando rhaio.

³⁴I skolen icke mena att jag har kommit för att sända frid på jorden. Jag har icke kommit för att sända frid, utan svärd.

³⁴Na gindin ke avilem te anav pacha pe phuv, chi avilem te anav pacha, numa e sabia.

³⁵Ja, jag har kommit för att uppväcka söndring, så att 'sonen sätter sig upp mot sin fader och dottern mot sin moder och sonhustrun mot sin svärmoder,

³⁵Ke avilem te hulavav le shaves katar o dat, la sha katar e dei, ai e bori katar e sakra;

³⁶och envar får sitt eget husfolk till fiender'.

³⁶Le manusheske duzhmaia avena kodola kai si ande lesko kher.

³⁷Den som älskar fader eller moder mer än mig, han är mig icke värdig, och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är mig icke värdig;

³⁷Kon godi si leske mai drago lesko dat vai leski dei mai but sar me chi mol dosta te avel pala mande; kon godi si leske mai drago lesko shav vai leski shei mai but sar me chi mol dosta te avel pala mande.

³⁸och den som icke tager sitt kors på sig och efterföljer mig, han är mig icke värdig.

³⁸Kodo kai chi lel pesko trushul ai te lelpe pala mande, chi mol dosta te achel pala mande.

³⁹Den som finner sitt liv, han skall mista det, och den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det. --

³⁹Kodo kai arakhela pesko traio xasarela les; numa kodo kai xasarela pesko traio pala mande arakhela les.

⁴⁰Den som tager emot eder, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig.

⁴⁰O manush kai primil tumen primil man; ai o manush kai primil man primil kodoles kai tradia man.

⁴¹Den som tager emot en profet, därför att det är en profet, han skall få en profets lön; och den som tager emot en rättfärdig man, därför att det är en rättfärdig man, han skall få en rättfärdig mans lön.

⁴¹Kodo kai primila profeto ke si profeto lela o mishtimos kai avel ka profeto, kon godi primila chache manushes ke si chacho manush lela o mishtimos kai avel ka chacho manush."

⁴²Och den som giver en av dessa små allenast en bägare friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.»

⁴²Ai te dela vare kon ek daxtai shudro pai kai iek anda kadala tsinorhe ke si murho disipluria. Me phenava tuke chachimos, chi xasarel pesko mishtimos."