¹Vid den tiden tog Jesus på sabbaten vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar blevo hungriga och begynte rycka av ax och äta.

¹Ande kodia vriama po Sabat O Jesus nakhlia pa ek niva kai bariolas jiv, leske disipluria bokhaile, line anda jiv ai xale.

²När fariséerna sågo detta, sade de till honom: »Se, dina lärjungar göra vad som icke är lovligt att göra på en sabbat.»

²Kana le Farizeanuria dikhle kodia, phende leske, "Dikh, che disipluria keren so nai slobodo te keren po Sabat!"

³Han svarade dem: »Haven I icke läst vad David gjorde, när han och de som följde honom blevo hungriga:

³Wo phendia lenge, 'Chi jindian so kerdia o David kana bokhailo?

⁴huru han då gick in i Guds hus, och huru de åto skådebröden, fastän det ju varken för honom eller för dem som följde honom var lovligt att äta sådant bröd, utan allenast för prästerna?

⁴Wo ai le manush, kai sas lesa. Sar gelo ando kher le Devlesko, ai xalias andal desh u dui halome manrhe kai nas leske slobodo, te xal, vai kodolenge kai sas lesa, numa le rashange.

⁵Eller haven I icke läst i lagen att prästerna på sabbaten bryta sabbaten i helgedomen, och likväl äro utan skuld?

⁵Vai chi jindian andel zakonuria ke le rasha kai keren buchi ande tamplo po Sabat phagen o zakono, ai nai doshale?"

⁶Men jag säger eder: Här är vad som är förmer än helgedomen.

⁶Phenav tumenge, "Si iek katse mai baro sar e tamplo.

⁷Och haden I förstått vad det är: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer', så skullen I icke hava dömt dem skyldiga, som äro utan skuld.

⁷Numa te haliardianas so si o divano, 'Mila me mangav te den, ai na sakrifis.' Antunchi chi doshardianas kodolen kai nai doshale.

⁸Ty Människosonen är herre över sabbaten.»

⁸Ke O Shav le Manushesko si gazda chi po Sabat."

⁹Och han gick därifrån vidare och kom in i deras synagoga.

⁹Antunchi gelotar kotsar ai gelo ande lenge synagogue.

¹⁰Och se, där var en man som hade en förvissnad hand. Då frågade de honom och sade: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten?» De ville nämligen få något att anklaga honom för.

¹⁰Kotse sas iek manush kai sas les vas bango phushle katar O Jesus, "Slobodo te sastiarelpe po Sabat?"

¹¹Men han sade till dem: »Om någon bland eder har ett får, och detta på sabbaten faller i en grop, fattar han icke då i det och drager upp det?

¹¹Kashte te sai dosharen les. Wo phendia lenge, "Savo anda tumende te si les iek bakro, ai te perela ande hunia po Sabat, chi zhal te ankalavel les avri?

¹²Huru mycket mer värd är nu icke en människa än ett får! Alltså är det lovligt att på sabbaten göra vad gott är.»

¹²Sode mai but mol manush sar bakro? Anda kodia slobodo te kerelpe mishtimos po Sabat.

¹³Därefter sade han till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den, och den blev frisk igen och färdig såsom den andra. --

¹³Antunchi phendias le manusheske, "Lunzhar cho vas." Wo lunzhardia pesko vas ai sasto sas sar o kolaver.

¹⁴Då gingo fariséerna bort och fattade det beslutet om honom, att de skulle förgöra honom.

¹⁴Le Farizeanuria geletar ai dinepe duma sar te mudaren les.

¹⁵Men när Jesus fick veta detta, gick han bort därifrån; och många följde honom, och han botade dem alla,

¹⁵O Jesus zhanglias, ai gelotar kotsar, but manush linepe pala leste, ai sastiardia le sa.

¹⁶men förbjöd dem strängeligen att utbreda ryktet om honom.

¹⁶Ai phendias lenge te na mothon kon si wo ai so kerdias.

¹⁷Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade:

¹⁷Te kerdiolpe sar phendiasas o profeto Isaiah.

¹⁸»Se, över min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, i vilken min själ har funnit behag, över honom skall jag låta min Ande komma, och han skall förkunna rätten bland folken.

¹⁸"Eta, murhi sluga. kai halosardem, kado kai si mange drago, ande kado murho duxo raduilpe. Thava murho duxo pe leste, ai phenela ai sikavela chachi kris ka sa le manush.

¹⁹Han skall icke kiva eller skria, och hans röst skall man icke höra på gatorna,

¹⁹Chi xalpe ai chi tsipila, chi ashundiola lesko glaso pel vulitsa.

²⁰Ett brutet rör skall han icke sönderkrossa, och en rykande veke skall han icke utsläcka, intill dess att han har fört rätten fram till seger.

²⁰Ci phagela e treshtia kai si bangi, ai chi mudarela e fishtila le lamposki kai si makar thuv, zhi kai chi nirila o chachimos le Devlesko.

²¹Och till hans namn skola folken sätta sitt hopp.»

²¹Ai ande lesko anav sa le manush wuzdinape."

²²Då förde man till honom en besatt, som var blind och dövstum. Och han botade honom, så att den dövstumme talade och såg.

²²Antunchi andine ka Jesus iek manush kai sas korho ai muto ke sas beng ande leste. O Jesus sastiardia kodole manushes, ta dias duma ai vi dikhlias.

²³Och allt folket uppfylldes av häpnad och sade: »Månne icke denne är Davids son?»

²³Sa o narodo chudisaile, ai phenenas, "Sai avela kado o Shav le Davidosko?"

²⁴Men när fariséerna hörde detta, sade de: »Det är allenast med Beelsebul, de onda andarnas furste, som denne driver ut de onda andarna.»

²⁴Numa kana le Farizeanuria ashunde so kerdias phende, "Kado manush gonil le bengen ke o baro le bengengo, o Beelzebub del les e putiera."

²⁵Men han förstod deras tankar och sade till dem: »Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, och intet samhälle eller hus som har kommit i strid med sig självt kan hava bestånd.

²⁵O Jesus zhanelas lenge ginduria, ai phendias lenge, "Swako amperetsia kai si xulade pe peste si te xaiil, swako foro vai familia kai si xulade pe peste chi ashena.

²⁶Om nu Satan driver ut Satan, så har han kommit i strid med sig själv. Huru kan då hans rike hava bestånd?

²⁶Teala o beng gonil le bengen, won si xulade pe peste. Sar rhivdila ai ashela leski amperetisa?

²⁷Och om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.

²⁷Te goniva me le bengen katar e putiera kai o Beelzebub del tumare shave. Katar len won e putiera te gonin le bengen? Anda kodia won si te shinen tumari kris!

²⁸Om det åter är med Guds Ande som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --

²⁸Numa te goniva me le bengen katar O Swunto Duxo e putiera le Devleski, antunchi e amperetsia le Devleski avili pe tumende.

²⁹Eller huru kan någon gå in i en stark mans hus och beröva honom hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke? Först därefter kan han plundra hans hus.

²⁹Vai sar sai del vari kon ando kher zurale manushesko ai te lel so si lesko, bi te phandel le zurale manushes ai antunchi te lel so si lesko.

³⁰Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.

³⁰Kodo kai nai pe murhi rig chi zhutil ma, numa kerel nasul karing mande; ai kodo kai chi chidel mansa xulavel."

³¹Därför säger jag eder: All annan synd och hädelse skall bliva människorna förlåten, men hädelse mot Anden skall icke bliva förlåten.

³¹Anda kodia phenav tumenge: "Vari savo bezex vai kai den duma nasul le manush sai iertilpe; numa kon dela duma nasul pe Swunto Duxo shoxar chi avela iertime.

³²Ja, om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men om någon säger något mot den helige Ande, så skall det icke bliva honom förlåtet, varken i denna tidsåldern eller i den tillkommande.

³²Ai kon godi dela duma nasul karing O Shav le Manushesko sai iertilape; numa kon godi dela duma nasul karing O Swunto Duxo chi avela iertime. Chi ande kadia lumia vai e lumia kai si te avel."

³³I måsten döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty av frukten känner man trädet.

³³Halon te keren e pruing lashi ai e fruta lashi; vai halon te keren e pruing chorhi ai e fruta chorhi ke e pruing prinzhardiol katar peski fruta.

³⁴I huggormars avföda, huru skullen I kunna tala något gott, då I själva ären onda? Vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen.

³⁴Tume vitsa sapenge, sar sai den duma lashimos, kana san nasul? Ke so ilo si pherdo, kodia del duma o mui.

³⁵En god människa bär ur sitt goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är.

³⁵Lasho manushesko divano sikavel o barvalimos kai si ande leste, ai manush kai si les nasul ilo pherdo nasulimos lo, ai lesko divano sikavel kodia.

³⁶Men jag säger eder, att för vart fåfängligt ord som människorna tala skola de göra räkenskap på domens dag.

³⁶Phenav tumenge, "Le manush trobuna te den atweto po dies kai shindiolpe e kris anda swako vorba kai phende intaino.

³⁷Ty efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig.»

³⁷Ke pala chire vorbi avesa jindo chacho, vai pala chire vorbi avesa jindo doshalo."

³⁸Då togo några av de skriftlärde och fariséerna till orda och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja se något tecken av dig.»

³⁸Antunchi uni andal Gramnoturia ai Farizeanuria dine les atweto ai phende leske, "Gazda, mangas te dikhas semno tutar."

³⁹Men han svarade och sade till dem: »Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än profeten Jonas' tecken.

³⁹O Jesus phendias lenge, ferdi ek vitsa kai si nasul ai kai nai chachimasa le Devlesa mangen semno, numa chi iek chi avela dino, ferdi so kerdiliape ka profeto o Jonah.

⁴⁰Ty likasom Jonas tre dagar och tre nätter var i den stora fiskens buk, så skall ock Människosonen tre dagar och tre nätter vara i jordens sköte.

⁴⁰Ke sar o Jonah sas ando ji le bare mashesko trin jes ai trin racha, kadia o Shav le manushesko si te avel ando mashkar la phuviako trin jes ai trin racha.

⁴¹Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.

⁴¹Le manush andai Ninevah si te wushten kadala vitsasa kai kris te dosharen len. Ke kana o Jonah dias duma pa Del lenge, won keisaile, ai akana iek mai baro katar o Jonah si katse!

⁴²Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, här är vad som är mer än Salomo.

⁴²E amperetsasa andai Sheba si te wushtel kadala vitsasa kai kris te dosharel len. Woi avili dural te ashunel ka Soloman ke de sa gojaver sas ai akana si iek mai baro katar o Solomon katse!

⁴³När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro, men finner ingen.

⁴³Kana o bi vuzho duxo zhaltar anda o manush zhal ando pusta te rodel than te hodinil ai chi arakhel.

⁴⁴Då säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.' Och när han kommer dit och finner det stå ledigt och vara fejat och prytt,

⁴⁴Antunchi mothol, "Amboldav palpale katar avilem" Antunchi amboldel palpale ai arakhel le manushesko ilo vuzho numa nango.

⁴⁵då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första. Så skall det ock gå med detta onda släkte.»

⁴⁵Antunchi o bi vuzho duxo arakhel efta aver duxuria mai nasul lestar, ai sa zhan te traiin ande kudo manush. Antunchi mai nasul leske de sar mai anglal. Sa kadia si te avel kadala nasul vitsaka.

⁴⁶Medan han ännu talade till folket, kommo hans moder och hans bröder och stannade därutanför och ville tala med honom.

⁴⁶Sar O Jesus delas duma le narodosa leske dei ai leske phral avri sas, ai mangenas te den duma lesa.

⁴⁷Då sade någon till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och vilja tala med dig.»

⁴⁷Vari kon phendia leske, Chi dei ai che phral avri, ai mangen te den duma tusa."

⁴⁸Men han svarade och sade till den som omtalade detta för honom: »Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»

⁴⁸O Jesus phendias leske, "Kon si murhi dei? Ai kon si murhe phral?"

⁴⁹Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!

⁴⁹Anzhardias pesko vas karing peske disipluria ai phendias, 'Eta! Murhi dei ai murhe phral!

⁵⁰Ty var och en som gör min himmelske Faders vilja, den är min broder och min syster och min moder.»

⁵⁰Ke kon godi kerel e voia murho Dadeske kai si ando rhaio, si murho phral, murhi phei, ai murhi dei."