¹När Jesus hade slutat detta tal, drog han bort ifrån Galileen och begav sig, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område.

¹Kana O Jesus getosardias so phenelas, gelotar andai Galilee karing e Judea inchal e Jordan.

²Och mycket folk följde honom, och han botade där de sjuka.

²Bare naroduria gele pala leste, ai sastiardia le kotse.

³Då ville några fariséer snärja honom och trädde fram till honom och sade: »Är det lovligt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?»

³Le Farizeanuria avile leste te zumaven les, ai phushle les, "Dar vorta ai slobodo ando zakono te mekel o manush peska rhomnia anda vari soste godi?"

⁴Men han svarade och sade: »Haven I icke läst att Skaparen redan i begynnelsen 'gjorde dem till man och kvinna'

⁴Dias atweto ai phendias, "Chi jindian ke kodo kai kerdias le de anda gor kerdias le mursh ai zhuvlia?

⁵och sade: 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött'?

⁵Ai phendias, "Anda kodia o mursh si te mekel peske dades ai peska da, ai avela astardo ka peski rhomni, ai le dui avena iek stato."

⁶Så äro de icke mer två, utan ett kött. Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»

⁶Pala kodia na mai dui numa iek stato. So Del thodias andek than o manush te na hulavel."

⁷Då sade de till honom: »Huru kunde då Moses bjuda att man skulle giva hustrun skiljebrev och så skilja sig från henne?»

⁷Won phende leske, "Apo, Sostar o Moses meklias ke sai mekel o manush peska rhomnia te dela la lil anda vas?"

⁸Han svarade dem: »För edra hjärtans hårdhets skull tillstadde Moses eder att skiljas från edra hustrur, men från begynnelsen har det icke varit så.

⁸Wo phendias lenge, "Ke zuradian tumaro ilo o Moses meklias ke sai meken tumare rhomnian. Numa de anda gor nas kadia.

⁹Och jag säger eder: Den som för någon annan orsaks skull än för otukt skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott.»

⁹Me mothav tuke kon godi mekela peska rhomnia te na avela ke kurvisaile, ai te lela avria kerdias kurvia, ai kodo kai lela la kerel kurvia.

¹⁰Då sade lärjungarna till honom: »Är det så med mannens ställning till hustrun, då är det icke rådligt att gifta sig.»

¹⁰Le disipluria phende leske, "Te avela kadia mashkar o mursh ai leski rhomni mai feder te na meritinpe.

¹¹Men han svarade dem: »Icke alla kunna taga emot det ordet, utan allenast de åt vilka sådant är givet.

¹¹Wo phendias lenge, "Nashtin sa le manush te primin kado sikaimos. Numa kodola kaste si dino.

¹²Ty visserligen finnas somliga som genom födelsen, allt ifrån moderlivet, äro oskickliga till äktenskap, andra åter som av människor hava gjorts oskickliga därtill, men somliga finnas ock, som för himmelrikets skull självmant hava gjort sig oskickliga därtill. Den som kan taga emot detta, han tage emot det.»

¹²Uni si Eunuchs ke biandile kadia, uni si Eunuchs ke le manush kerde le kadia, ai uni si Eunuchs ke won mangen pala e amperestia le rhaioski. Kodo kai sai primil, mek te primil."

¹³Därefter buros barn fram till honom, för att han skulle lägga händerna på dem och bedja; men lärjungarna visade bort dem.

¹³Antunchi andine tsinorhe glaten te thol peske vas pe lende ai te rhugil lenge, numa le disipluria dine le trad.

¹⁴Då sade Jesus: »Låten barnen vara, och förmenen dem icke att komma till mig; ty himmelriket hör sådana till.»

¹⁴O Jesus phendias, "Mek te aven le glate mande, ai na ashaven le, ke e amperetsia le rhaioski kodolenge si kai si sar lende."

¹⁵Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.

¹⁵Thodia peske vas pe lende ai gelotar kotsar.

¹⁶Då trädde en man fram till honom och sade: »Mästare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?»

¹⁶Iek manush avilo ka Jesus ai phushlia les, "Lasho Gazda, che lashimos trobul te kerav te avel ma traio kai chi mai getolpe?"

¹⁷Han sade till honom: »Varför frågar du mig om vad som är gott? En finnes som är god. Men vill du ingå i livet, så håll buden.»

¹⁷Wo phendias leske, "Sostar mothos mange lasho? Ke nai khonik lasho. O Del ferdi si lasho. Te mangesa te nakhes ando traio kai chi getolpe anker le zakonuria."

¹⁸Han frågade: »Vilka?» Jesus svarade: »'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd',

¹⁸"Savo?" phushlias lestar. O Jesus phendias leske, "Na mudar, na ker kurvia, na chor, na xoxav.

¹⁹'Hedra din fader och din moder' och 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'»

¹⁹Preznaisar che dades ai cha da, ai te avel tuke drago le manush sar kai san tu tuke."

²⁰Då sade den unge mannen till honom: »Allt detta har jag hållit. Vad fattas mig ännu?»

²⁰O terno manush phendias, "Sa kadala zakonuria ankerdem de sar sim tsinorho: So mai trobul te kerav?"

²¹Jesus svarade honom: »Vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»

²¹O Jesus phendias leske, "Te mangesa te aves vorta, zha bichin so si tu, de kal chorhe, ai avela tu manjin ando rhaio: antunchi aidi pala mande."

²²Men när den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.

²²Kana o terno manush ashundias kodia tristosailo ai gelotar, ke but barvalimos sas les.

²³Då sade Jesus till sina lärjungar: »Sannerligen säger jag eder: För den som är rik är det svårt att komma in i himmelriket.

²³Porme O Jesus phendia peske disiplonge, "Phenav tumenge o chachimos, trutno ek barvale manusheske te zhal ande amperetsia le rhaioski.

²⁴Ja, jag säger eder: Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»

²⁴Ai mai phenav tumenge, mai vushoro te nakhel iek gemula andai iakh la suviaki, de sar iek barvalo manush te zhal ande amperetsia le Devleski."

²⁵När lärjungarna hörde detta, blevo de mycket häpna och sade: »Vem kan då bliva frälst?»

²⁵Kana le disipluria ashunde kadia, chudisaile ai phende, "Apo, kon sai avela skepime?"

²⁶Men Jesus såg på dem och sade till dem: »För människor är detta omöjligt, men för Gud är allting möjligt.»

²⁶O Jesus dikhlias pe lende. Ai phendias lenge, "Le manush anda pende nashtin, numa le Devlesa vari so sai kerdiol."

²⁷Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig; vad skola vi få därför?»

²⁷Antunchi o Petri phendias leske, "Ame mekliam swako fielo ai liam ame pala tute. So avela amen."

²⁸Jesus svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: När världen födes på nytt, då när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skolen också I, som haven efterföljt mig, få sitta på tolv troner såsom domare över Israels tolv stammar.

²⁸O Jesus phendia lenge, "Phenav tumenge o chachimos, ande nevi lumia kana O Shav le Manushesko beshela pe pesko skamin o amperatitsko ando barimos le rhaiosko, tume kai lian tume pala mande, si te beshen pe desh u dui amperatitske skamina, te shinen kris pe le desh u dui vitsi andai Israel.

²⁹Och var och en som har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller fader eller moder, eller barn, eller jordagods, för mitt namns skull, han skall få mångfaldigt igen, och skall få evigt liv till arvedel.

²⁹Ai kon godi mekela khera, phralen, pheian, dades, vai da, rhomni, glaten, vai phuvia pala mande, lena iek shelvar mai but ai avela le o traio kai chi getolpe.

³⁰Men många som äro de första skola bliva de sista, och många som äro de sista skola bliva de första.»

³⁰But anda le perve avena le palune, ai but kai sas le palune avena le perve."