¹»Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.

¹"Antunchi e amperetsia le rhaioski si sar desh sheia baria kai line peske lampi (chediara) ai gele po drom kai o ternaxar avelas.

²Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.

²Pansh anda lende sas prosti ai pansh gojaver.

³De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.

³Le prosti kana line penge lampi, chi line vuloi pensa.

⁴De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.

⁴Numa le gojaver line mai but vuloi pensa de sar so sas andel lampi.

⁵Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.

⁵Ke chi avilo o ternaxar pe vriama lindraile ai lias le e lindre.

⁶Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'

⁶Numa ando mashkar la rachako ek glaso dias mui, Dikhen! O ternaxar, Aven leste!

⁷Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.

⁷Antunchi le sheia baria wushtile, ai lasharde peske lampi.

⁸Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'

⁸Le prosti phende kodolenge kai sas gojaver. "Den ame anda tumaro vuloi ke amare lampi meren."

⁹Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'

⁹Le gojaver phende, "Nashtis, ke kam chi avel dosta tumenge ai vi amenge, zhan ka kodola kai bichinen vuloi ai chinen tumenge.

¹⁰Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.

¹⁰Numa zhi pon won gele te chinen vuloi, o ternaxar avilo; le sheia baria kai sas gata gele lesa andre ka o abiav ai o wudar sas phandado.

¹¹Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'

¹¹Mai palal le kolaver sheia baria avile, ai phende, "Gazda, Gazda! Phuter amenge!"

¹²Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'

¹²Numa wo phendias, "Chachimasa phenav tumenge, me chi zhanav tumen."

¹³Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.

¹³Anda kodia arakhen tume, ke chi zhanen o dies vai o chaso kana O Shav le Manushesko avela."

¹⁴Ty det skall ske, likasom när en man som ville fara utrikes kallade till sig sina tjänare och överlämnade åt dem sina ägodelar;

¹⁴"Ke kadia si sar ek manush kai si te zhaltar dur, ai akhardias peske slugen, ai dias ande lengo vas so sas lesko.

¹⁵åt en gav han fem pund, åt en annan två och åt en tredje ett pund, åt var och en efter hans förmåga, och for utrikes.

¹⁵Kai iek dias panzh gone sumnakai, ka aver dias dui, ai ka aver dias iek, swakones dias sode wo sai dashtil te lel sama, ai gelo pe pesko drom.

¹⁶Strax gick då den som hade fått de fem punden bort och förvaltade dem så, att han med dem vann andra fem pund.

¹⁶Kodo kai lias panzh gone sumnakai, strazo gelo, kerdias buchi lensa, ai dobisardias panzh gone sumnakai mai but.

¹⁷Den som hade fått de två punden vann på samma sätt andra två.

¹⁷Sakadia kodo kai lias dui, gelo ai dobisardias dui mai but.

¹⁸Men den som hade fått ett pund gick bort och grävde en grop i jorden och gömde där sin herres penningar.

¹⁸Numa kodo kai lias iek gono sumnakai, gelo, hunadias gropa ande phuv, ai garadias pesko gazdasko sumnakai.

¹⁹En lång tid därefter kom tjänarnas herre hem och höll räkenskap med dem.

¹⁹But vriama pala kodia o gazda kodole slugenge avilo palpale, ai manglias te sikaven leske so kerde.

²⁰Då trädde den fram, som hade fått de fem punden, och bar fram andra fem pund och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig fem pund; se, andra fem pund har jag vunnit.'

²⁰Kodo kai lias panzh gone sumnakai, avilo ai andias panzh mai but, ai phendias, "Gazda, tu dian ma panzh gone sumnakai. Dikh! Me dobisardem panzh mai but."

²¹Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'

²¹Lesko gazda phendias leske, "Mishto kerdian, lasho ai chacho sluga chachimasa sanas, xantsi dielasa si te thav tut baro pe but dieli, aidi ai hulav ande che gazdasko raduimos!"

²²Så trädde ock den fram, som hade fått de två punden, och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig två pund; se, andra två pund har jag vunnit.'

²²Kodo kai lias dui gone sumnakai avilo, ai phendias, "Gazda, Tu dian ma dui. Dikh! Me dobisardem dui mai but!"

²³Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'

²³Lesko gazda phendias leske, "Mishto kerdian, lasho ai chacho sluga chachimasa sanas, xantsi dielasa si te thav tut baro pe but dieli, aidi ai hulav ande che gazdasko raduimos!

²⁴Sedan trädde ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: 'Herre, jag hade lärt känna dig såsom en sträng man, som vill skörda, där du icke har sått, och inbärga, där du icke har utstrött;

²⁴Kodo kai sas les iek gono sumnakai avilo ai phendias, "Gazda, Zhanglem ke zuralo ai trutno manush san, ke les katar chi thodian ai chides katar chi thodian sumuntsa.

²⁵och av fruktan för dig gick jag bort och gömde ditt pund i jorden. Se här har du vad dig tillhör.'

²⁵Ai darailem, gelem ai garadem cho sumnakai ande phuv, Dikh! Si tu so si chiro."

²⁶Då svarade hans herre och sade till honom: 'Du onde och late tjänare, du visste att jag vill skörda, där jag icke har sått, och inbärga, där jag icke har utstrött?

²⁶Lesko gazda phendias leske, "Tu nasul kandino sluga, tu zhanglian ke lav katar chi thodem ai chidav katar chi thodem sumuntsa."

²⁷Då borde du också hava satt in mina penningar i en bank, så att jag hade fått igen mitt med ränta, när jag kom hem.

²⁷Antunchi tu trobulas te thos murho sumnakai ando banko, ai kana avilemas, sas te lav murho sumnakai palpale, ai vi mai but.

²⁸Tagen därför ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.

²⁸Anda kodia le o sumnakai lestar, ai de les ka kodo kai si les le desh gone sumnakai.

²⁹Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.

²⁹Ke swakones te kai si mai but avela dino ai si te avel les but mai but opral: numa katar kodo kai nai les, vi so si les avela lino lestar.

³⁰Och kasten den oduglige tjänaren ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.

³⁰E sluga kai nai kanchesko shuden avri ando tuniariko ai ande kodo than kai rovena ai chiden dandendar."

³¹Men när Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.

³¹"Kana avela O Shav le Manushesko ande pesko barimos, ai sa le angeluria lesa, antunchi beshela pe pesko skamin o amperatitsko.

³²Och inför honom skola församlas alla folk och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna.

³²Angla leste avena chidine sa le thema, ai hulavela le manushen iek katar o kaver sar o pastuxo, hulavel le bakren katar le buzhne.

³³Och fåren skall han ställa på sin högra sida, och getterna på den vänstra.

³³Ai thola le bakren pe peski chachi rig, ai le buzhnen pe peski stingo rig.

³⁴Därefter skall Konungen säga till dem som stå på hans högra sida: 'Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike som är tillrett åt eder från världens begynnelse.

³⁴Antunchi o amperato si te mothol kodolenge ka lesko vas o chacho, "Aven tume kai san raduime katar murho Dat, len so sas tumenge shinado e amperetsia kai sas getome tumenge de sar sas e lumia kerdi.

³⁵Ty jag var hungrig, och I gåven mig att äta; jag var törstig, och I gåven mig att dricka; jag var husvill, och I gåven mig härbärge,

³⁵Ke bokhalo simas, ai dian ma te xav, trushalo simas, ai dian ma te piiva: streino simas, ai andian ma ande cho kher.

³⁶naken, och I klädden mig; jag var sjuk, och I besökten mig; jag var i fängelse, och I kommen till mig.'

³⁶Nas ma tsalia, ai tu dian ma tsalia, naswalo simas, ai lian sama mandar, phandado simas, ai tu avilian te dikhes ma."

³⁷Då skola de rättfärdiga svara honom och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig och gåvo dig mat, eller törstig och gåvo dig att dricka?

³⁷Antunchi le chache phenena leske, "Gazda, Kana dikhliam tu bokhalo, ai diam tu te xas? Vai trushalo, ai diam tu te pes?

³⁸Och när sågo vi dig husvill och gåvo dig härbärge, eller naken och klädde dig?

³⁸Kana dikhliam tu streino, ai andiam tut andre? Vai ke trobunas tut tsalia, ai diam tut?

³⁹Och när sågo vi dig sjuk eller i fängelse och kommo till dig?'

³⁹Kana dikhliam tut naswalo, vai phandado, ai aviliam te dikhas tu?"

⁴⁰Då skall Konungen svara och säga till dem: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mot mig.'

⁴⁰Ai o amperato phenela, "O chachimos phenav tumenge, so godi kerdian kodoleske kai si mai prosto anda murho phral, kerdian mange."

⁴¹Därefter skall han ock säga till dem som stå på hans vänstra sida: 'Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar.

⁴¹Antunchi phenel kodolenge ka lesko stingo vas, "Zhantar mandar, tume armandine, ande iag kai chi getolpe, kai si getome le bengeske ai leske angelonge.

⁴²Ty jag var hungrig, och I gåven mig icke att äta; jag var törstig, och I gåven mig icke att dricka;

⁴²Bokhalo simas, ai chi dian ma te xav, trushalo simas, ai tu chi dian ma te piiav.

⁴³jag var husvill, och I gåven mig icke härbärge, naken, och I klädden mig icke, sjuk och i fängelse, och I besökten mig icke.'

⁴³Streino simas, ai chi akhardian ma andre, nas ma tsalia, ai chi dian ma, naswalo, phandado, ai tu chi avilian te dikhes ma."

⁴⁴Då skola också de svara och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig eller törstig eller husvill eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig icke?'

⁴⁴Antunchi won phenen, "Gazda, kana dikhliam tut bokhalo, vai trushalo, vai streino, vai bi tsalengo, vai naswalo, vai phandado, ai chi zhutisardem tu?"

⁴⁵Då skall han svara dem och säga: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I icke haven gjort mot en av dessa minsta, det haven I ej heller gjort mot mig.'

⁴⁵Antunchi phendia lenge, "O chachimos phenav tumenge, sar chi kerdian le mai prostonenge, chi kerdian chi mange.

⁴⁶Och dessa skola då då bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.»

⁴⁶Antunchi zhana ande iag kai chi getolpe, numa le chache ando traio kai chi getolpe.