¹»Tagen eder till vara för att öva eder rättfärdighet inför människorna, för att bliva sedda av dem; annars haven I ingen lön hos eder Fader, som är i himmelen.

¹"Arakhen tume te na keren tumaro mishtimos anglal manush kaste te thon sama pe tumende. Ke te kerena anda kadia chi lena o mishtimos katar tumaro Dat kai si ando rhaio.

²Därför, när du giver en allmosa, så låt icke stöta i basun för dig, såsom skrymtarna göra i synagogorna och på gatorna, för att de skola bliva prisade av människorna. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön.

²Kana des love kal chorhe, na bashav andai tuturazia ande le synagoguria ai pel droma sar keren le manush kai ankerdion so nai. Kadia keren kashte te luvudin le le manush. Me phenav tumenge o chachimos! Vuzhe line pengo mishtimos.

³Nej, när du giver en allmosa, låt då din vänstra hand icke få veta vad den högra gör,

³Numa tu kana des love kal chorhe, na mek te zhanel cho stingo vas, so cho chacho vas kerel. Kashte so dian te avel garado: ai cho Dat kai dikhel so keres garades, dela tut mishtimos."

⁴så att din allmosa gives i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig.

⁵"Kana rhugin tume, na aven sar kodola manush kai ankerdion so nai ke lengedrago te rhuginpe ande punrhende andel synagoguuria, ai andel koltsuria le dromenge, kashte te dikhen le le manush. Me phenav tumenge chachimasa! Vuzhe line pengo mishtimos.

⁵Och när I bedjen, skolen I icke vara såsom skrymtarna, vilka gärna stå i synagogorna och i gathörnen och bedja, för att bliva sedda av människorna. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön.

⁶Numa tu, kana rhugis tu, zha ande chi soba, phandav o wudar, ai rhugisavo ka cho Dat kai si ando than kai chi dikhel les khonik. Ai cho Dat kai dikhel so keres kana san korkorho, dela tut so manges.

⁶Nej, när du vill bedja, gå då in i din kammare, och stäng igen din dörr, och bed till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig.

⁷Kana rhugin tume na bulguiin intaino ai butivar, sar keren le manush kai chi zhanen le Devles; Won gindin ke te rhuginape butivar iek fielo, keren te ashunel le o Del.

⁷Men i edra böner skolen I icke hopa tomma ord såsom hedningarna, vilka mena att de skola bliva bönhörda för sina många ords skull.

⁸Na keren sar lende; ke tumaro Dat kai si ando rhaio zhanel so trobul tumen mai anglal sar te mangen lestar."

⁸Så varen då icke lika dem; eder Fader vet ju vad I behöven, förrän I bedjen honom.

⁹"Anda kodia rhugin tume kadia, 'Amaro Dat kai san ando rhaio, te avel cho anav ankerdo swunto.

⁹I skolen alltså bedja sålunda: 'Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn;

¹⁰Chi amperetsia te avel. Chi voia te kerdiol pe phuv sar ando rhaio.

¹⁰tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden;

¹¹De amen adies amaro manrho sar swako dies.

¹¹vårt dagliga bröd giv oss i dag;

¹²Iertisar amare bezexa, sar vi ame iertis kodolen kai keren bezexa karing amende.

¹²och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro;

¹³Na mek ame te zhas ando zumaimos, numa skepisar ame katar o nasul iek. Ke tute si e amperetsia, e putiera, ai o barimos zhi pon godi.' 'Amen'

¹³och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.'

¹⁴"Te iertina le manushenge dosha, vi tumaro Dat kai si ando rhaio iertila tumen:

¹⁴Ty om I förlåten människorna deras försyndelser, så skall ock eder himmelske Fader förlåta eder;

¹⁵Numa te na iertina le manushenge dosha, chi tumaro Dat chi iertil tumare dosha."

¹⁵men om I icke förlåten människorna, så skall ej heller eder Fader förlåta edra försyndelser.

¹⁶"Kana zhonin, na triston sar kodola manush kai ankerdion so nai, kai keren te sikadiol pe lenge muia te haliaren le manush ke won zhonin. Me phenav tumenge chachimasa, vuzhe line pengo mishtimos.

¹⁶Och när I fasten, skolen I icke visa en bedrövad uppsyn såsom skrymtarna, vilka vanställa sina ansikten för att bliva sedda av människorna med sin fasta. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön.

¹⁷Numa kana zhonisa, xalav cho mui, ai hulav che bal,

¹⁷Nej, när du fastar, smörj då ditt huvud och två ditt ansikte,

¹⁸Kashte te na sikadiol le manushenge ke zhonis, ferdi che Dadeske kai si ando than kai chi dichol ai cho Dat kai dikhel so keres, dela tu mishtimos."

¹⁸för att du icke må bliva sedd av människorna med din fasta, utan allenast av din Fader, som är i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig.

¹⁹Na chiden tumenge barvalimos pe phuv, kai moio ai rhuzhina sai rimon, ai kai le chor sai den andre ai choren.

¹⁹Samlen eder icke skatter på jorden, där mott och mal förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla,

²⁰Numa chiden tumenge barvalimos ando rhaio, kai o moio ai e rhuzhina nashti rimon, ai chor nashti den andre te choren.

²⁰utan samlen eder skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra, och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla.

²¹Ke kai si cho barvalimos, kotse si te avel cho ilo.

²¹Ty där din skatt är, där kommer ock ditt hjärta att vara.

²²O lampo le statosko si e iakh. Te si che iakha bi doshako, sa cho stato si te avel pherdo vediara.

²²Ögat är kroppens lykta. Om nu ditt öga är friskt, så får hela din kropp ljus.

²³Numa te avena nasul che iakha, sa cho stato avela pherdo tuniariko. Antunchi te si e vediara ande tute tuniariko, sode de baro tuniariko!

²³Men om ditt öga är fördärvat, då bliver hela din kropp höljd i mörker. Är det nu så, att ljuset, som du har i dig, är mörker, huru djupt bliver då icke mörkret!

²⁴Khonik nashti podail duie gazden, ke vurhitsila iekes ai avela leske drago o kaver; vai inkerela chachimasa iekesa ai avela leske sar khanchi o kolaver. Nashti podais andek than le Devles ai o mammon (Barvalimos).

²⁴Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.

²⁵"Eta sostar phenav tumenge: Na daran anda tumaro traio, ai phenen 'So xasa, so piiasa, sar kerasa te huriarvas amaro stato?' Pate o traio nai mai baro sar o xabe? Ai o stato nai mai baro sar le tsalia?

²⁵Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv, vad I skolen äta eller dricka, ej heller för eder kropp, vad I skolen kläda eder med. Är icke livet mer än maten, och kroppen mer än kläderna?

²⁶Dikhen pel chiriklia kai hurian ando cheri: chi shuden sumuntsi, chi chiden, ai chi garaven xabe andel banuria: numa tumaro Dat kai si ando rhaio pravarel le! Chi mon tume mai but sar le chiriklia?"

²⁶Sen på fåglarna under himmelen: de så icke, ej heller skörda de, ej heller samla de in i lador; och likväl föder eder himmelske Fader dem. Ären I icke mycket mer än de?

²⁷Savo anda tumende te nekezhila sai lunzharela pesko traio xantsi?"

²⁷Vilken av eder kan, med allt sitt bekymmer, lägga en enda aln till sin livslängd?

²⁸Ai sostar nekezhin andal tsalia? Dikhen sar barion le luluja pel kimpuria; chi keren buchi, ai chi keren peske tsalia.

²⁸Och varför bekymren I eder för kläder? Beskåden liljorna på marken, huru de växa: de arbeta icke, ej heller spinna de;

²⁹Numa phenav tumenge, chi o Solomon, ande sa pesko barvalimos nas kadia shukar huriardo sar iek luluji.

²⁹och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem.

³⁰Te huriarvela O Del kadia e char kai si pel kimpuria adies, ai kai terhara avela shudini ande iag. Sode mai but huriarvela tumen, manush kai si tume xantsi pachamos?

³⁰Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, skulle han då icke mycket mer kläda eder, I klentrogne?

³¹Na daran tume; ai phenen, 'So xasa? So piiasa? Ai sar huriaravas ame?'

³¹Så gören eder nu icke bekymmer, och sägen icke: 'Vad skola vi äta?' eller: 'Vad skola vi dricka?' eller: 'Vad skola vi kläda oss med?'

³²Ke kodia roden le manush kai chi zhanen le Devles, numa tumaro Dat kai si ando rhaio, zhanel ke trobul tumen sa kadala dieli.

³²Efter allt detta söka ju hedningarna, och eder himmelske Fader vet att I behöven allt detta.

³³Rode mai anglal e amperetsia le Devleski, ai so si vorta angla Del; ai O Del, dela tume sa kodola dieli opral.

³³Nej, söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder.

³⁴Anda kodia na nekezhin anda terhara, ke terhara lela sama pestar, ke ande swako dies si dosta nekezo."

³⁴Gören eder alltså icke bekymmer för morgondagen, ty morgondagen skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.»