¹Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,

¹Dad badan waxay ku dadaaleen inay soo hagaajiyaan sheeko ku saabsan wixii dhexdayada lagu sameeyey oo la hubsaday,

²i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,

²siday noo ogeysiiyeen kuwii tan iyo bilowgii arkay oo Ereygii u shaqeeyey.

³så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,

³Sidaa darteed anigana waxaa ila wanaagsanayd inaan, anigoo tan iyo bilowgii wax walba oo dhacay aad u gartay, si hagaagsan kuugu qoro, Te'ofilosow sharaf weyn lahow,

⁴så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.

⁴inaad garatid hubniintii hadalkii lagu baray.

⁵På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.

⁵Wakhtigii Herodos ahaa boqorkii Yahuudiya, waxaa jiray wadaad la odhan jiray Sakariyas, oo ka mid ahaa safkii Abiya; haweenaydiisuna waxay ka mid ahayd hablihii reer Haaruun, magaceedana waxaa la odhan jiray Elisabed.

⁶De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.

⁶Labadooduba xaq bay ku ahaayeen Ilaah hortiisa, oo qaynuunnadii iyo xukummadii Rabbiga ayay eedla'aan ku socon jireen.

⁷Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.

⁷Ilmo ma ay lahayn, waayo, Elisabed madhalays bay ahayd, oo labadooduba way da'weynaayeen.

⁸Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,

⁸Waxaa dhacay, intuu shuqulkii wadaadnimadii safkiisa dartiis samaynayay Ilaah hortiisa,

⁹hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.

⁹sida caadadii wadaadnimadu u ahayd, in shuqulkiisu ahaa inuu foox shido goortuu macbudka Rabbiga galay.

¹⁰Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.

¹⁰Saacaddii fooxa ayaa dadkii badnaa oo dhammu dibadda ku tukanayeen.

¹¹Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.

¹¹Markaasaa waxaa isaga u soo muuqatay malaa'igtii Rabbiga oo taagnayd meeshii fooxa lagu shido midigteeda.

¹²Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.

¹²Goortuu Sakariyas arkay ayuu naxay, wuuna cabsaday.

¹³Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.

¹³Laakiin malaa'igtii baa ku tidhi, Ha baqin, Sakariyasow, waayo, baryadaadii waa la maqlay; afadaada Elisabedna wiil bay kuu dhali doontaa, magiciisana waxaad u bixin doontaa Yooxanaa.

¹⁴Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.

¹⁴Waxaad heli doontaa farxad iyo rayrayn; dad badanna dhalashadiisa ayay ku farxi doonaan,

¹⁵Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.

¹⁵waayo, Rabbiga hortiisa nin weyn buu ku ahaan doonaa, mana cabbi doono khamri ama wax lagu sakhraamo. Waxaana xataa uurka hooyadiis kaga buuxsami doona Ruuxa Quduuskaa.

¹⁶Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.

¹⁶Reer binu Israa'iil badidoodana ayuu Rabbiga Ilaahooda ah ku soo jeedin doonaa.

¹⁷Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»

¹⁷Isaguna wuxuu ku hor mari doonaa ruuxii iyo xooggii Eliyaas inuu aabbayaasha qalbiyadooda ku soo jeediyo carruurta, iyo inuu caasiyiinta ku soo celiyo xigmadda kuwa xaqa ah, inuu Rabbiga u diyaargareeyo dad hagaagsan.

¹⁸Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»

¹⁸Sakariyas wuxuu malaa'igtii ku yidhi, Sidee baan waxan u garan doonaa? Waayo, anigu oday baan ahay, afadayduna waa da'weynaatay.

¹⁹Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.

¹⁹Malaa'igtii baa u jawaabtay oo ku tidhi, Anigu waxaan ahay Jibriil oo Ilaah hortiisa istaaga. Waxaa la ii soo diray inaan kula hadlo oo aan warkan wanaagsan kuu keeno.

²⁰Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»

²⁰Bal eeg, waad aamusnaan doontaa, mana hadli kari doonto, ilaa maalinta waxyaalahan dhici doonaan, waayo, waad rumaysan weyday hadalladayda wakhtigooda la oofin doono.

²¹Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;

²¹Dadkuna waxay sugayeen Sakariyas, oo waxay la yaabeen siduu macbudka ugu raagay.

²²och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.

²²Markuu soo baxay ayuu la hadli kari waayay, markaasay garteen inuu macbudka wax ku arkay. Kolkaasuu gacanta ugu sii tilmaamayay iyaga, isagoo sii carrab la'.

²³Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.

²³Kolkii maalmihii shuqulkiisii wadaadnimadu dhammaadeen ayuu wuxuu tegey gurigiisii.

²⁴Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;

²⁴Maalmahaas dabadeed afadiisa Elisabed ayaa uuraysatay, oo shan bilood ayay isqarisay iyadoo leh.

²⁵och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»

²⁵Sidaasaa Rabbigu iigu sameeyey maalmihii uu i eegay inuu ceebtayda dadka dhexdooda iiga qaado.

²⁶I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,

²⁶Bishii lixaad Ilaah baa malaa'ig Jibriil u soo diray magaalada Galili oo Naasared la odhan jiray

²⁷till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.

²⁷ilaa gabadh bikrad ah oo u doonanayd nin la odhan jiray Yuusuf oo dhashii Daa'uud ahaa; gabadhana waxaa la odhan jiray Maryan.

²⁸Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»

²⁸Malaa'igtii baa u soo gashay, oo waxay ku tidhi, Nabad, adigoo nimcaysan, Rabbiga ayaa kula jira.

²⁹Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.

²⁹Markaasay hadalkii ka naxday, oo waxay isku tidhi, Maxay tahay salaantan?

³⁰Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.

³⁰Malaa'igtii baa ku tidhi, Ha baqin, Maryamay, waayo, nimco ayaad Ilaah ka heshay.

³¹Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.

³¹Bal eeg, waad uuraysan doontaa, oo wiil baad umuli doontaa, magiciisana waxaad u bixin doontaa Ciise.

³²Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.

³²Nin weyn buu ahaan doonaa, waxaana loogu yeedhi doonaa Wiilka Kan ugu sarreeya, Rabbiga Ilaaha ahuna wuxuu siin doonaa carshigii awowgiis Daa'uud.

³³Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.»

³³Weligiiba wuxuu boqor u ahaan doonaa dadkii Yacquub, boqornimadiisuna ma idlaan doonto.

³⁴Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»

³⁴Kolkaasaa Maryan waxay malaa'igtii ku tidhi, Sidee baa waxanu ku noqon doonaan? Anigu ninna garan maayo.

³⁵Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.

³⁵Malaa'igtii waa u jawaabtay oo ku tidhi, Ruuxa Quduuska ah ayaa kugu soo degi doona, oo xooggii Kan ugu sarreeya ayaa hoosiis kuu noqon doona, sidaa darteed kan quduuska ah oo kaa dhalan doona waxaa loogu yeedhi doonaa Wiilka Ilaah.

³⁶Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.

³⁶Bal eeg, ina-adeertaa Elisabedna wiil bay uuraysatay iyadoo da'weyn; oo tanuna waxay tii madhalays loogu yeedhi jiray u tahay bisheedii lixaad.

³⁷Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»

³⁷Waayo, wax aan Ilaah kari doonin ma jiro.

³⁸Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.

³⁸Maryan ayaa tidhi, Waa i kan, waxaan ahay addoontii Rabbiga. Sidaad u hadashay ha ii noqoto. Markaasaa malaa'igtii ka tagtay.

³⁹En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.

³⁹Maalmahaas Maryan baa kacday, oo waxay dhaqso u tagtay dhulkii buuraha lahaa ilaa magaalo ka mid ah reer Yahuudah,

⁴⁰Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.

⁴⁰oo waxay gashay gurigii Sakariyas, oo salaantay Elisabed.

⁴¹När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande

⁴¹Oo waxaa dhacay goortii Elisabed salaantii Maryan maqashay in ilmihii uurkeeda ku boodbooday; Elisabedna waxaa ka buuxsamay Ruuxa Quduuska ah.

⁴²och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!

⁴²Markaasay cod dheer ku qaylisay oo tidhi, Dumarka dhexdooda waad ku barakaysan tahay, oo midhaha uurkaaga waa barakaysan yahay.

⁴³Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?

⁴³Xaggee waxanu iiga yimaadeen in Sayidkayga hooyadiis iigu timaado?

⁴⁴Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.

⁴⁴Bal eeg, markii codkii salaantaadu dhegahayga ku dhacay, ilmaha uurkayga ku jira ayaa farxad la boodbooday.

⁴⁵Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»

⁴⁵Waxaa barakaysan tii rumaysatay; waayo, waxyaalihii xagga Rabbiga looga sheegay ayay dhici doonaan.

⁴⁶Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,

⁴⁶Maryanna waxay tidhi, Naftaydu Rabbigay weynaynaysaa,

⁴⁷och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.

⁴⁷Ruuxayguna wuxuu ku reyreeyey Ilaaha Badbaadiyahayga ah.

⁴⁸Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.

⁴⁸Waayo, wuxuu eegay hoosaysnimada addoontiisa, Bal eeg, tan iyo hadhow qarniyada oo dhammu waxay iigu yeedhi doonaan tan barakaysan.

⁴⁹Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.

⁴⁹Waayo, kan xoogga leh ayaa waxyaalo waaweyn ii sameeyey; Magiciisuna waa Quduus,

⁵⁰Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.

⁵⁰Tan iyo ab ka ab naxariistiisu waxay gaadhaa Kuwa isaga ka cabsada.

⁵¹Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.

⁵¹Wuxuu xoog ku sameeyey gacantiisa, Oo kuwii fikirradii qalbigoodii ku kibray ayuu kala firdhiyey.

⁵²Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;

⁵²Kuwii xoogga lahaa ayuu carshiyadoodii ka soo dejiyey Oo kuwii hooseeyey ayuu sarraysiiyey.

⁵³hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.

⁵³Kuwii gaajaysnaa ayuu wax wanaagsan ka dhergiyey, Kuwii hodanka ahaana iyagoo madhan ayuu diray.

⁵⁴Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet

⁵⁴Midiidinkiisii Israa'iil ayuu caawiyey Inuu xusuusto inuu u naxariisto

⁵⁵mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.»

⁵⁵Ibraahim iyo farcankiisii weligoodba (Siduu awowayaasheennii ula hadlay).

⁵⁶Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.

⁵⁶Maryan waxay iyada la joogtay abbaaraha saddex bilood, markaasay gurigeeda ku noqotay.

⁵⁷Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.

⁵⁷Hadda Elisabed wakhtigii ay umuli lahayd ayaa la joogay, oo wiil bay dhashay.

⁵⁸Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.

⁵⁸Derisyadeedii iyo xigaalkeedii ayay maqleen siduu Rabbigu naxariistiisii ugu weyneeyey iyada, wayna la farxeen.

⁵⁹Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.

⁵⁹Waxaa dhacay inay maalintii siddeedaad u yimaadeen inay wiilkii gudaan, oo waxayna u bixiyeen magicii aabbihiis Sakariyas.

⁶⁰Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»

⁶⁰Kolkaasaa hooyadiis u jawaabtay oo ku tidhi, Sidaas ma aha; waxaase loogu yeedhi doonaa Yooxanaa.

⁶¹Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»

⁶¹Waxay ku yidhaahdeen, Xigaalkaaga kuma jiro qof magacaas loo bixiyey.

⁶²Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.

⁶²Waxay aabbihiis gacan ugu tilmaameen oo weyddiiyeen wuxuu doonayay in loogu yeedho.

⁶³Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.

⁶³Markaasuu wuxuu weyddiistay loox oo ku qoray, isagoo leh, Magiciisu waa Yooxanaa. Wayna wada yaabeen.

⁶⁴Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.

⁶⁴Kolkiiba afkiisii ayaa furmay, oo carrabkiisiina waa debcay, markaasuu hadlay oo Ilaah ammaanay.

⁶⁵Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.

⁶⁵Dadkii agtooda joogay oo dhammu way wada cabsadeen, oo hadalladan oo dhan waa lagaga hadlayay dalkii buuraha lahaa oo Yahuudiya oo dhan.

⁶⁶Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.

⁶⁶Kuwa waxyaalahaas maqlay oo dhan ayaa qalbigooda geliyey oo waxay yidhaahdeen, Haddaba ilmahanu muxuu noqon doonaa? Waayo, gacantii Rabbiga ayaa la jirtay isaga.

⁶⁷Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:

⁶⁷Markaasaa aabbihiis Sakariyas waxaa ka buuxsamay Ruuxa Quduuska ah, waxna wuu sii sheegay isagoo leh,

⁶⁸»Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,

⁶⁸Ha ammaanmo Rabbiga ah Ilaaha Israa'iil, Waayo, dadkiisii ayuu soo booqday oo furtay.

⁶⁹och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,

⁶⁹Badbaadiye xoog leh ayuu inoogu kiciyey Gurigii midiidinkiisa Daa'uud,

⁷⁰såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun.

⁷⁰(Siduu afkii nebiyadiisii quduuska ahaa tan iyo bilowgii uga hadli jiray),

⁷¹Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,

⁷¹Inuu inaga badbaadiyo cadaawayaasheenna iyo gacanta kuwa ina neceb oo dhan,

⁷²och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,

⁷²Iyo inuu u naxariisto awowayaasheen, Iyo inuu axdigiisii quduuska ahaa xusuusto,

⁷³vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,

⁷³Oo ahaa dhaartii uu awoweheennii Ibraahim ugu dhaartay,

⁷⁴Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,

⁷⁴Inuu ina siiyo innagoo cadaawayaasheenna gacmahooda laynaga bixiyey Inaynu baqdinla'aan isaga ugu hawshoonno

⁷⁵ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.

⁷⁵Quduusnimada iyo xaqnimada isaga hortiisa cimrigeenna oo dhan.

⁷⁶Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,

⁷⁶Adiguna, ilma yahow, waxaa laguugu yeedhi doonaa nebigii Kan ugu sarreeya, Waayo, waxaad hor mari doontaa Rabbiga hortiisa inaad jidadkiisa diyaargaraysid;

⁷⁷till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.

⁷⁷Oo aad dadkiisa ogeysiisid badbaadada Ee dembidhaafkooda ah,

⁷⁸Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,

⁷⁸Ee laga hela naxariista weyn ee Ilaaheenna, Tan qorraxda soo baxda xagga sare inaga soo booqan doonta,

⁷⁹för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»

⁷⁹Inay iftiimiso kuwa fadhiya gudcurka iyo hooskii dhimashada, Iyo inay cagaheenna jidkii nabadda ku kaxayso,Wiilkuna waa koray oo ruuxuu ka xoogoobay, wuxuuna joogay cidlada ilaa maalintii uu Israa'iil istusi lahaa.

⁸⁰Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.

⁸⁰Wiilkuna waa koray oo ruuxuu ka xoogoobay, wuxuuna joogay cidlada ilaa maalintii uu Israa'iil istusi lahaa.