¹Och jag kunde icke tala till eder, mina bröder, såsom till andliga människor, utan måste tala såsom till människor av köttslig natur, såsom till dem som ännu äro barn i Kristus.

¹DE manera que yo, hermanos, no pude hablaros como á espirituales, sino como á carnales, como á niños en Cristo.

²Mjölk gav jag eder att dricka; fast föda gav jag eder icke, ty det fördrogen I då ännu icke. Ja, icke ens nu fördragen I det,

²Os dí á beber leche, y no vianda: porque aun no podíais, ni aun podéis ahora;

³eftersom I ännu haven ett köttsligt sinne. Ty om avund och kiv finnes bland eder, haven I icke då ett köttsligt sinne, och vandren I icke då på vanligt människosätt?

³Porque todavía sois carnales: pues habiendo entre vosotros celos, y contiendas, y disensiones, ¿no sois carnales, y andáis como hombres?

⁴När den ene säger: »Jag håller mig till Paulus» och den andre: »Jag håller mig till Apollos», ären I icke då lika hopen av människor?

⁴Porque diciendo el uno: Yo cierto soy de Pablo; y el otro: Yo de Apolos; ¿no sois carnales?

⁵Vad är då Apollos? Vad är Paulus? Allenast tjänare, genom vilka I haven kommit till tro; och de äro det i mån av vad Herren har beskärt åt var och en av dem.

⁵¿Qué pues es Pablo? ¿y qué es Apolos? Ministros por los cuales habéis creído; y eso según que á cada uno ha concedido el Señor.

⁶Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten.

⁶Yo planté, Apolos regó: mas Dios ha dado el crecimiento.

⁷Alltså kommer det icke an på den som planterar, ej heller på den som vattnar, utan på Gud, som giver växten.

⁷Así que, ni el que planta es algo, ni el que riega; sino Dios, que da el crecimiento.

⁸Den som planterar och den som vattnar -- den ene är såsom den andre, dock så, att var och en skall få sin särskilda lön efter sitt särskilda arbete.

⁸Y el que planta y el que riega son una misma cosa; aunque cada uno recibirá su recompensa conforme á su labor.

⁹Ty vi äro Guds medarbetare; I ären ett Guds åkerfält, en Guds byggnad.

⁹Porque nosotros, coadjutores somos de Dios; y vosotros labranza de Dios sois, edificio de Dios sois.

¹⁰Efter den Guds nåd som blev mig given lade jag grunden såsom en förfaren byggmästare, och en annan bygger nu vidare därpå. Men var och en må se till, huru han bygger därpå.

¹⁰Conforme á la gracia de Dios que me ha sido dada, yo como perito arquitecto puse el fundamento, y otro edifica encima: empero cada uno vea cómo sobreedifica.

¹¹Ty en annan grund kan ingen lägga, än den som är lagd, nämligen Jesus Kristus;

¹¹Porque nadie puede poner otro fundamento que el que está puesto, el cual es Jesucristo.

¹²men om någon bygger på den grunden med guld, silver och dyrbara stenar eller med trä, hö och strå,

¹²Y si alguno edificare sobre este fundamento oro, plata, piedras preciosas, madera, heno, hojarasca;

¹³så skall det en gång visa sig huru det är med vars och ens verk. »Den dagen» skall göra det kunnigt; ty den skall uppenbaras i eld, och hurudant vars och ens verk är, det skall elden pröva.

¹³La obra de cada uno será manifestada: porque el día la declarará; porque por el fuego será manifestada; y la obra de cada uno cuál sea, el fuego hará la prueba.

¹⁴Om det byggnadsverk, som någon har uppfört på den grunden, bliver beståndande, så skall han undfå lön;

¹⁴Si permaneciere la obra de alguno que sobreedificó, recibirá recompensa.

¹⁵men om hans verk brännes upp, så skall han gå miste om lönen. Själv skall han dock bliva frälst, men såsom igenom eld.

¹⁵Si la obra de alguno fuere quemada, será perdida: él empero será salvo, mas así como por fuego.

¹⁶Veten I icke att I ären ett Guds tempel och att Guds Ande bor i eder?

¹⁶¿No sabéis que sois templo de Dios, y que el Espíritu de Dios mora en vosotros?

¹⁷Om nu någon fördärvar Guds tempel, så skall Gud fördärva honom; ty Guds tempel är heligt, och det templet ären I.

¹⁷Si alguno violare el templo de Dios, Dios destruirá al tal: porque el templo de Dios, el cual sois vosotros, santo es.

¹⁸Ingen bedrage sig själv. Om någon bland eder menar sig vara vis genom denna tidsålders visdom, så blive han en dåre, för att han skall kunna bliva vis.

¹⁸Nadie se engañe á sí mismo: si alguno entre vosotros parece ser sabio en este siglo, hágase simple, para ser sabio.

¹⁹Ty denna världens visdom är dårskap inför Gud. Det är ju skrivet: »Han fångar de visa i deras klokskap»;

¹⁹Porque la sabiduría de esta mundo es necedad para con Dios; pues escrito está: El que prende á los sabios en la astucia de ellos.

²⁰så ock: »Herren känner de visas tankar, han vet att de äro fåfängliga.»

²⁰Y otra vez: El Señor conoce los pensamientos de los sabios, que son vanos.

²¹Så berömme sig då ingen av människor. Allt hör ju eder till;

²¹Así que, ninguno se gloríe en los hombres; porque todo es vuestro,

²²det må vara Paulus eller Apollos eller Cefas eller hela världen, det må vara liv eller död, vad som nu är, eller vad som skall komma, alltsammans hör eder till.

²²Sea Pablo, sea Apolos, sea Cefas, sea el mundo, sea la vida, sea la muerte, sea lo presente, sea los por venir; todo es vuestro;

²³Men I hören Kristus till, och Kristus hör Gud till.

²³Y vosotros de Cristo; y Cristo de Dios.