Svenska 1917

Spanish: Reina Valera (1909)

Ecclesiastes

10

1Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
1LAS moscas muertas hacen heder y dar mal olor el perfume del perfumista: así una pequeña locura, al estimado por sabiduría y honra.
2Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
2El corazón del sabio está á su mano derecha; mas el corazón del necio á su mano izquierda.
3Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
3Y aun mientras va el necio por el camino, fálta le, su cordura, y dice á todos, que es necio.
4Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
4Si el espíritu del príncipe se exaltare contra ti, no dejes tu lugar; porque la lenidad hará cesar grandes ofensas.
5Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
5Hay un mal que debajo del sol he visto, á manera de error emanado del príncipe:
6att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
6La necedad está colocada en grandes alturas, y los ricos están sentados en lugar bajo.
7Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
7Vi siervos en caballos, y príncipes que andaban como siervos sobre la tierra.
8Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
8El que hiciere el hoyo caerá en él; y el que aportillare el vallado, morderále la serpiente.
9Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
9El que mudare las piedras, trabajo tendrá en ellas: el que cortare la leña, en ella peligrará.
10Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
10Si se embotare el hierro, y su filo no fuere amolado, hay que añadir entonces más fuerza: empero excede la bondad de la sabiduría.
11Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
11Muerde la serpiente cuando no está encantada, y el lenguaraz no es mejor.
12Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
12Las palabras de la boca del sabio son gracia; mas los labios del necio causan su propia ruina.
13Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
13El principio de las palabras de su boca es necedad; y el fin de su charla nocivo desvarío.
14Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
14El necio multiplica palabras: no sabe hombre lo que ha de ser; ¿y quién le hará saber lo que después de él será?
15Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
15El trabajo de los necios los fatiga; porque no saben por dónde ir á la ciudad.
16Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
16Ay de ti, tierra, cuando tu rey es muchacho, y tus príncipes comen de mañana!
17Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
17Bienaventurada, tú, tierra, cuando tu rey es hijo de nobles, y tus príncipes comen á su hora, por refección, y no por el beber!
18Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
18Por la pereza se cae la techumbre, y por flojedad de manos se llueve la casa.
19Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
19Por el placer se hace el convite, y el vino alegra los vivos: y el dinero responde á todo.
20Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
20Ni aun en tu pensamiento digas mal del rey, ni en los secretos de tu cámara digas mal del rico; porque las aves del cielo llevarán la voz, y las que tienen alas harán saber la palabra.