¹Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.

¹Y VENIDA la mañana, entraron en consejo todos los príncipes de los sacerdotes, y los ancianos del pueblo, contra Jesús, para entregarle á muerte.

²Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.

²Y le llevaron atado, y le entregaron á Poncio Pilato presidente.

³När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste

³Entonces Judas, el que le había entregado, viendo que era condenado, volvió arrepentido las treinta piezas de plata á los príncipes de los sacerdotes y á los ancianos,

⁴och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»

⁴Diciendo: Yo he pecado entregando la sangre inocente. Mas ellos dijeron: ¿Qué se nos da á nosotros? Viéras lo tú.

⁵Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.

⁵Y arrojando las piezas de plata en el templo, partióse; y fué, y se ahorcó.

⁶Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»

⁶Y los príncipes de los sacerdotes, tomando las piezas de plata, dijeron: No es lícito echarlas en el tesoro de los dones, porque es precio de sangre.

⁷Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.

⁷Mas habido consejo, compraron con ellas el campo del alfarero, por sepultura para los extranjeros.

⁸Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.

⁸Por lo cual fué llamado aquel campo, Campo de sangre, hasta el día de hoy.

⁹Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --

⁹Entonces se cumplió lo que fué dicho por el profeta Jeremías, que dijo: Y tomaron las treinta piezas de plata, precio del apreciado, que fué apreciado por los hijos de Israel;

¹⁰och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»

¹⁰Y las dieron para el campo del alfarero, como me ordenó el Señor.

¹¹Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»

¹¹Y Jesús estuvo delante del presidente; y el presidente le preguntó, diciendo: ¿Eres tú el Rey de los judíos? Y Jesús le dijo: Tú lo dices.

¹²Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.

¹²Y siendo acusado por los príncipes de los sacerdotes, y por los ancianos, nada respondió.

¹³Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»

¹³Pilato entonces le dice: ¿No oyes cuántas cosas testifican contra tí?

¹⁴Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.

¹⁴Y no le respondió ni una palabra; de tal manera que el presidente se maravillaba mucho,

¹⁵Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.

¹⁵Y en el día de la fiesta acostumbraba el presidente soltar al pueblo un preso, cual quisiesen.

¹⁶Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.

¹⁶Y tenían entonces un preso famoso que se llamaba Barrabás.

¹⁷När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»

¹⁷Y juntos ellos, les dijo Pilato; ¿Cuál queréis que os suelte? ¿á Barrabás ó á Jesús que se dice el Cristo?

¹⁸Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.

¹⁸Porque sabía que por envidia le habían entregado.

¹⁹Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»

¹⁹Y estando él sentado en el tribunal, su mujer envió á él, diciendo: No tengas que ver con aquel justo; porque hoy he padecido muchas cosas en sueños por causa de él.

²⁰Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.

²⁰Mas los príncipes de los sacerdotes y los ancianos, persuadieron al pueblo que pidiese á Barrabás, y á Jesús matase.

²¹När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»

²¹Y respondiendo el presidente les dijo: ¿Cuál de los dos queréis que os suelte? Y ellos dijeron: á Barrabás.

²²Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»

²²Pilato les dijo: ¿Qué pues haré de Jesús que se dice el Cristo? Dícenle todos: Sea crucificado.

²³Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»

²³Y el presidente les dijo: Pues ¿qué mal ha hecho? Mas ellos gritaban más, diciendo: Sea crucificado.

²⁴När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»

²⁴Y viendo Pilato que nada adelantaba, antes se hacía más alboroto, tomando agua se lavó las manos delante del pueblo, diciendo: Inocente soy yo de la sangre de este justo veréis lo vosotros.

²⁵Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»

²⁵Y respondiendo todo el pueblo, dijo: Su sangre sea sobre nosotros, y sobre nuestros hijos.

²⁶Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

²⁶Entonces les soltó á Barrabás: y habiendo azotado á Jesús, le entregó para ser crucificado.

²⁷Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.

²⁷Entonces los soldados del presidente llevaron á Jesús al pretorio, y juntaron á él toda la cuadrilla;

²⁸Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel

²⁸Y desnudándole, le echaron encima un manto de grana;

²⁹och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»

²⁹Y pusieron sobre su cabeza una corona tejida de espinas, y una caña en su mano derecha; é hincando la rodilla delante de él, le burlaban, diciendo: ­Salve, Rey de los Judíos!

³⁰Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.

³⁰Y escupiendo en él, tomaron la caña, y le herían en la cabeza.

³¹Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.

³¹Y después que le hubieron escarnecido, le desnudaron el manto, y le vistieron de sus vestidos, y le llevaron para crucificarle.

³²Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.

³²Y saliendo, hallaron á un Cireneo, que se llamaba Simón: á éste cargaron para que llevase su cruz.

³³Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),

³³Y como llegaron al lugar que se llamaba Gólgotha, que es dicho, El lugar de la calavera,

³⁴räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.

³⁴Le dieron á beber vinagre mezclado con hiel: y gustando, no quiso beber lo

³⁵Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.

³⁵Y después que le hubieron crucificado, repartieron sus vestidos, echando suertes: para que se cumpliese lo que fué dicho por el profeta: Se repartieron mis vestidos, y sobre mi ropa echaron suertes.

³⁶Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.

³⁶Y sentados le guardaban allí.

³⁷Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»

³⁷Y pusieron sobre su cabeza su causa escrita: ESTE ES JESUS EL REY DE LOS JUDIOS.

³⁸Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.

³⁸Entonces crucificaron con él dos ladrones, uno á la derecha, y otro á la izquierda.

³⁹Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet

³⁹Y los que pasaban, le decían injurias, meneando sus cabezas,

⁴⁰och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»

⁴⁰Y diciendo: Tú, el que derribas el templo, y en tres días lo reedificas, sálvate á ti mismo: si eres Hijo de Dios, desciende de la cruz.

⁴¹Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:

⁴¹De esta manera también los príncipes de los sacerdotes, escarneciendo con los escribas y los Fariseos y los ancianos, decían:

⁴²»Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.

⁴²á otros salvó, á sí mismo no puede salvar: si es el Rey de Israel, descienda ahora de la cruz, y creeremos en él.

⁴³Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»

⁴³Confió en Dios: líbrele ahora si le quiere: porque ha dicho: Soy Hijo de Dios.

⁴⁴På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.

⁴⁴Lo mismo también le zaherían los ladrones que estaban crucificados con él.

⁴⁵Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.

⁴⁵Y desde la hora de sexta fueron tinieblas sobre toda la tierra hasta la hora de nona.

⁴⁶Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»

⁴⁶Y cerca de la hora de nona, Jesús exclamó con grande voz, diciendo: Eli, Eli, ¿lama sabachtani? Esto es: Dios mío, Dios mío, ¿por qué me has desamparado?

⁴⁷Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»

⁴⁷Y algunos de los que estaban allí, oyéndolo, decían: A Elías llama éste.

⁴⁸Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.

⁴⁸Y luego, corriendo uno de ellos, tomó una esponja, y la hinchió de vinagre, y poniéndola en una caña, dábale de beber.

⁴⁹Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»

⁴⁹Y los otros decían: Deja, veamos si viene Elías á librarle.

⁵⁰Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.

⁵⁰Mas Jesús, habiendo otra vez exclamado con grande voz, dió el espíritu.

⁵¹Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,

⁵¹Y he aquí, el velo del templo se rompió en dos, de alto á bajo: y la tierra tembló, y las piedras se hendieron;

⁵²och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.

⁵²Y abriéronse los sepulcros, y muchos cuerpos de santos que habían dormido, se levantaron;

⁵³De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.

⁵³Y salidos de los sepulcros, después de su resurrección, vinieron á la santa ciudad, y aparecieron á muchos.

⁵⁴Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»

⁵⁴Y el centurión, y los que estaban con él guardando á Jesús, visto el terremoto, y las cosas que habían sido hechas, temieron en gran manera, diciendo: Verdaderamente Hijo de Dios era éste.

⁵⁵Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.

⁵⁵Y estaban allí muchas mujeres mirando de lejos, las cuales habían seguido de Galilea á Jesús, sirviéndole:

⁵⁶Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.

⁵⁶Entre las cuales estaban María Magdalena, y María la madre de Jacobo y de José, y la madre de los hijos de Zebedeo.

⁵⁷Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;

⁵⁷Y como fué la tarde del día, vino un hombre rico de Arimatea, llamado José, el cual también había sido discípulo de Jesús.

⁵⁸denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.

⁵⁸Este llegó á Pilato, y pidió el cuerpo de Jesús: entonces Pilato mandó que se le diese el cuerpo.

⁵⁹Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk

⁵⁹Y tomando José el cuerpo, lo envolvió en una sábana limpia,

⁶⁰och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.

⁶⁰Y lo puso en su sepulcro nuevo, que había labrado en la peña: y revuelta una grande piedra á la puerta del sepulcro, se fué.

⁶¹Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.

⁶¹Y estaban allí María Magdalena, y la otra María, sentadas delante del sepulcro.

⁶²Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus

⁶²Y el siguiente día, que es después de la preparación, se juntaron los príncipes de los sacerdotes y los Fariseos á Pilato,

⁶³och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'

⁶³Diciendo: Señor, nos acordamos que aquel engañador dijo, viviendo aún: Después de tres días resucitaré.

⁶⁴Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»

⁶⁴Manda, pues, que se asegure el sepulcro hasta el día tercero; porque no vengan sus discípulos de noche, y le hurten, y digan al pueblo: Resucitó de los muertos. Y será el postrer error peor que el primero.

⁶⁵Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»

⁶⁵Y Pilato les dijo: Tenéis una guardia: id, aseguradlo como sabéis.

⁶⁶Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen.

⁶⁶Y yendo ellos, aseguraron el sepulcro, sellando la piedra, con la guardia.