¹De ogudaktiga fly, om ock ingen förföljer dem; men de rättfärdiga äro oförskräckta såsom unga lejon.

¹HUYE el impío sin que nadie lo persiga: Mas el justo está confiado como un leoncillo.

²För sin överträdelses skull får ett land många herrar; men där folket har förstånd och inser vad rätt är, där bliver det beståndande.

²Por la rebelión de la tierra sus príncipes son muchos: Mas por el hombre entendido y sabio permanecerá sin mutación.

³En usel herre, som förtrycker de arma, är ett regn som förhärjar i stället för att giva bröd.

³El hombre pobre y robador de los pobres, Es lluvia de avenida y sin pan.

⁴De som övergiva lagen prisa de ogudaktiga, men de som hålla lagen gå till strids mot dem.

⁴Los que dejan la ley, alaban á los impíos: Mas los que la guardan, contenderán con ellos.

⁵Onda människor förstå icke vad rätt är, men de som söka HERREN, de förstå allt.

⁵Los hombres malos no entienden el juicio: Mas los que buscan á Jehová, entienden todas las cosas.

⁶Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet rik som i vrånghet går dubbla vägar.

⁶Mejor es el pobre que camina en su integridad, Que el de perversos caminos, y rico.

⁷Den yngling är förståndig, som tager lagen i akt; men som giver sig i sällskap med slösare gör sin fader skam.

⁷El que guarda la ley es hijo prudente: Mas el que es compañero de glotones, avergüenza á su padre.

⁸De som förökar sitt gods genom ocker och räntor, han samlar åt den som förbarmar sig över de arma.

⁸El que aumenta sus riquezas con usura y crecido interés, Para que se dé á los pobres lo allega.

⁹Om någon vänder bort sitt öra och icke vill höra lagen, så är till och med hans bön en styggelse.

⁹El que aparta su oído para no oir la ley, Su oración también es abominable.

¹⁰Den som leder de redliga vilse in på en ond väg, han faller själv i sin grop; men de ostraffliga få till sin arvedel vad gott är.

¹⁰El que hace errar á los rectos por el mal camino, Él caerá en su misma sima: Mas los perfectos heredarán el bien.

¹¹En rik man tycker sig vara vis, men en fattig man med förstånd uppdagar hurudan han är.

¹¹El hombre rico es sabio en su opinión: Mas el pobre entendido lo examinará.

¹²När de rättfärdiga triumfera, står allt härligt till; men när de ogudaktiga komma till makt, får man leta efter människor.

¹²Cuando los justos se alegran, grande es la gloria; Mas cuando los impíos son levantados, es buscado el hombre.

¹³Den som fördöljer sina överträdelser, honom går det icke väl; men den som bekänner och övergiver dem, han får barmhärtighet.

¹³El que encubre sus pecados, no prosperará: Mas el que los confiesa y se aparta, alcanzará misericordia.

¹⁴Säll är den människa som ständigt tager sig till vara; men den som förhärdar sitt hjärta, han faller i olycka.

¹⁴Bienaventurado el hombre que siempre está temeroso: Mas el que endurece su corazón, caerá en mal.

¹⁵Lik ett rytande lejon och en glupande björn är en ogudaktig furste över ett fattigt folk.

¹⁵León rugiente y oso hambriento, Es el príncipe impío sobre el pueblo pobre.

¹⁶Du furste utan förstånd, du som övar mycket våld, att den som hatar orätt vinning, han skall länge leva.

¹⁶El príncipe falto de entendimiento multiplicará los agravios: Mas el que aborrece la avaricia, prolongará sus días.

¹⁷En människa som tryckes av blodskuld bliver en flykting ända till sin grav, och ingen må hjälpa en sådan.

¹⁷El hombre que hace violencia con sangre de persona, Huirá hasta el sepulcro, y nadie le detendrá.

¹⁸Den som vandrar ostraffligt, han bliver frälst; men den som i vrånghet går dubbla vägar, han faller på en av dem.

¹⁸El que en integridad camina, será salvo; Mas el de perversos caminos caerá en alguno.

¹⁹Den som brukar sin åker får bröd till fyllest; men den som far efter fåfängliga ting får fattigdom till fyllest.

¹⁹El que labra su tierra, se hartará de pan: Mas el que sigue los ociosos, se hartará de pobreza.

²⁰En redlig man får mycken välsignelse; men den som fikar efter att varda rik, kan bliver icke ostraffad.

²⁰El hombre de verdad tendrá muchas bendiciones: Mas el que se apresura á enriquecer, no será sin culpa.

²¹Att hava anseende till personen är icke tillbörligt; men för ett stycke bröd gör sig mången till överträdare.

²¹Tener acepción de personas, no es bueno: Hasta por un bocado de pan prevaricará el hombre.

²²Den missunnsamme ävlas efter ägodelar och förstår icke att brist skall komma över honom.

²²Apresúrase á ser rico el hombre de mal ojo; Y no conoce que le ha de venir pobreza.

²³Den som tillrättavisar en avfälling skall vinna ynnest, mer än den som gör sin tunga hal.

²³El que reprende al hombre, hallará después mayor gracia Que el que lisonjea con la lengua.

²⁴Den som plundrar sin fader eller sin moder och säger: »Det är ingen synd», han är stallbroder till rövaren.

²⁴El que roba á su padre ó á su madre, y dice que no es maldad, Compañero es del hombre destruidor.

²⁵Den som är lysten efter vinning uppväcker träta; men den som förtröstar på HERREN varder rikligen mättad.

²⁵El altivo de ánimo suscita contiendas: Mas el que en Jehová confía, medrará.

²⁶Den som förlitar sig på sitt förstånd, han är en dåre; men den som vandrar i vishet, han bliver hulpen.

²⁶El que confía en su corazón es necio; Mas el que camina en sabiduría, será salvo.

²⁷Den som giver åt den fattige, honom skall intet fattas; men den som tillsluter sina ögon drabbas av mycken förbannelse.

²⁷El que da al pobre, no tendrá pobreza: Mas el que aparta sus ojos, tendrá muchas maldiciones.

²⁸När de ogudaktiga komma till makt, gömma sig människorna; men när de förgås, växa de rättfärdiga till.

²⁸Cuando los impíos son levantados, esconderáse el hombre: Mas cuando perecen, los justos se multiplican.