¹För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.

¹Al Músico principal: sobre Seminith: Salmo de David. SALVA, oh Jehová, porque se acabaron los misericordiosos: Porque se han acabado los fieles de entre los hijos de los hombres.

²Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

²Mentira habla cada uno con su prójimo; Con labios lisonjeros, con corazón doble hablan.

³De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

³Destruirá Jehová todos los labios lisonjeros, La lengua que habla grandezas,

⁴HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

⁴Que dijeron: Por nuestra lengua prevaleceremos; Nuestros labios están con nosotros: ¿quién nos es señor?

⁵dem som säga: »Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?»

⁵Por la opresión de los pobres, por el gemido de los menesterosos, Ahora me levantaré, dice Jehová: Pondrélos en salvo del que contra ellos se engríe.

⁶»Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger HERREN; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.»

⁶Las palabras de Jehová, palabras limpias; Plata refinada en horno de tierra, Purificada siete veces.

⁷HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

⁷Tú, Jehová, los guardarás; Guárdalos para siempre de aquesta generación.

⁸Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.

⁸Cercando andan los malos, Mientras son exaltados los más viles de los hijos de los hombres.

⁹Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.