¹»Jag är ett ringa blomster i Saron, en lilja i dalen.»

¹YO soy la rosa de Sarón, Y el lirio de los valles.

²»Ja, såsom en lilja bland törnen, så är min älskade bland jungfrur.»

²Como el lirio entre las espinas, Así es mi amiga entre las doncellas.

³»Såsom ett äppelträd bland vildmarkens träd, så är min vän bland ynglingar; ljuvligt är mig att sitta i dess skugga, och söt är dess frukt för min mun.

³Como el manzano entre los árboles silvestres, Así es mi amado entre los mancebos: Bajo la sombra del deseado me senté, Y su fruto fué dulce en mi paladar.

⁴I vinsalen har han fört mig in, och kärleken är hans baner över mig.

⁴Llevóme á la cámara del vino, Y su bandera sobre mí fué amor.

⁵Vederkvicken mig med druvkakor, styrken mig med äpplen; ty jag är sjuk av kärlek.» ----

⁵Sustentadme con frascos, corroboradme con manzanas; Porque estoy enferma de amor.

⁶Hans vänstra arm vilar under mitt huvud, och hans högra omfamnar mig.

⁶Su izquierda esté debajo de mi cabeza, Y su derecha me abrace.

⁷Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar, vid gaseller och hindar på marken: Oroen icke kärleken, stören den icke, förrän den själv så vill. ----

⁷Yo os conjuro, oh doncellas de Jerusalem, Por las gamas y por las ciervas del campo, Que no despertéis ni hagáis velar al amor Hasta que quiera.

⁸Hör, där är min vän! Ja, där kommer han, springande över bergen, hoppande fram på höjderna.

⁸La voz de mi amado! He aquí él viene Saltando sobre los montes, brincando sobre los collados.

⁹Lik en gasell är min vän eller lik en ung hjort. Se, nu står han där bakom vår vägg, han blickar in genom fönstret, han skådar genom gallret.

⁹Mi amado es semejante al gamo, ó al cabrito de los ciervos. Helo aquí, está tras nuestra pared, Mirando por las ventanas, Mostrándose por las rejas.

¹⁰Min vän begynner tala, han säger till mig: »Stå upp, min älskade, du min sköna, och kom hitut.

¹⁰Mi amado habló, y me dijo: Levántate, oh amiga mía, hermosa mía, y vente.

¹¹Ty se, vintern är förbi, regntiden är förliden och har gått sin kos.

¹¹Porque he aquí ha pasado el invierno, Hase mudado, la lluvia se fué;

¹²Blommorna visa sig på marken, tiden har kommit, då vinträden skäras, och turturduvan låter höra sin röst i vårt land.

¹²Hanse mostrado las flores en la tierra, El tiempo de la canción es venido, Y en nuestro país se ha oído la voz de la tórtola;

¹³Fikonträdets frukter begynna att mogna, vinträden stå redan i blom, de sprida sin doft. Stå upp, min älskade, min sköna, och kom hitut.

¹³La higuera ha echado sus higos, Y las vides en cierne Dieron olor: Levántate, oh amiga mía, hermosa mía, y vente.

¹⁴Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty din röst är så ljuv, och ditt ansikte är så täckt.» ----

¹⁴Paloma mía, que estás en los agujeros de la peña, en lo escondido de escarpados parajes, Muéstrame tu rostro, hazme oir tu voz; Porque dulce es la voz tuya, y hermoso tu aspecto.

¹⁵Fången rävarna åt oss, de små rävarna, vingårdarnas fördärvare, nu då våra vingårdar stå i blom. ----

¹⁵Cazadnos las zorra, las zorras pequeñas, que echan á perder las viñas; Pues que nuestras viñas están en cierne.

¹⁶Min vän är min, och jag är hans, där han för sin hjord i bet ibland liljor.

¹⁶Mi amado es mío, y yo suya; El apacienta entre lirios.

¹⁷Till dess morgonvinden blåser och skuggorna fly, må du ströva omkring, lik en gasell, min vän, eller lik en ung hjort, på de kassiadoftande bergen.

¹⁷Hasta que apunte el día, y huyan las sombras, Tórnate, amado mío; sé semejante al gamo, ó al cabrito de los ciervos, Sobre los montes de Bether.