¹Då nu David satt i sitt hus, sade han till profeten Natan: »Se, jag bor i ett hus av cederträ, under det att HERRENS förbundsark står under ett tält.»

¹ A ciya mo, waato kaŋ Dawda go nga windo ra ga goro, kala Dawda ne annabi Natan se: «Guna, ay go sedre fu ra da goray, amma Rabbi sappa sundurko go daabuleyaŋ ra.»

²Natan sade till David: »Gör allt vad du har i sinnet; ty Gud är med dig.»

² Natan mo ne Dawda se: «Hay kulu kaŋ go ni bina ra, ni m'a te, zama Irikoy go ni banda.»

³Men om natten kom Guds ord till Natan; han sade:

³ A ciya mo, hano din cino ra, Irikoy sanno kaa Natan do ka ne:

⁴»Gå och säg till min tjänare David: Så säger HERREN: Icke du skall bygga mig det hus som jag skall bo i.

⁴ «Ma koy ka salaŋ ay tamo Dawda se ka ne: Yaa no Rabbi go ga ci: Ni si fu cina hal ay ma goro a ra,

⁵Jag har ju icke bott i något hus, från den dag då jag förde Israel hitupp ända till denna dag, utan jag har flyttat ifrån tält till tält, ifrån tabernakel till tabernakel.

⁵ zama za hano kaŋ hane ay kande Israyla ka kaa hala hunkuna, ay mana goro fu kulu ra. Amma hukum ka koy hukum ra, da nangoray ka koy nangoray ra no ay go.

⁶Har jag då någonsin, varhelst jag flyttade omkring med hela Israel, talat och sagt så till någon enda av Israels domare, som jag har förordnat till herde för mitt folk: 'Varför haven I icke byggt mig ett hus av cederträ?'

⁶ Nangey kulu kaŋ ay dira Israyla kulu banda mo, mate no, ay na sanni fo salaŋ Israyla jine borey kulu se, kaŋ yaŋ se ay lordi ka ne i m'ay borey kuru, k'i hã haŋ kaŋ se i mana sedre bundu fu cina ay se?»

⁷Och nu skall du säga så till min tjänare David: Så säger HERREN Sebaot: Från betesmarken, där du följde fåren, har jag hämtat dig, för att du skulle bliva en furste över mitt folk Israel.

⁷ Sohõ haŋ kaŋ ni ga ci ay tamo Dawda se neeya: Haŋ kaŋ Rabbi Kundeykoyo ci neeya: «Ay na ni kaa kuruyaŋo do, feeji ganayaŋ ra, zama ni ma ciya jine boro ay jama Israyla boŋ.

⁸Och jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alla dina fiender för dig. Och jag vill göra dig ett namn, sådant som de störstes namn på jorden.

⁸ Ay goro ni banda mo nangu kulu kaŋ ni gana. Ay na ni ibarey kulu halaci ni jine. Ay ga maa te ni se, danga boro beerey kaŋ yaŋ go ndunnya ra maa cine.

⁹Jag skall bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera det, så att det får bo kvar där, utan att vidare bliva oroat. Orättfärdiga människor skola icke mer föröda det, såsom fordom skedde,

⁹ Ay ga nangu daŋ mo ay jama Israyla sabbay se, ay m'i tilam zama i ma goro ngey bumbo nango ra, boro kulu ma si ye k'i sosorandi koyne. Boro laaley mo si ye k'i halaci koyne, danga mate kaŋ i doona ka te waato,

¹⁰och såsom det har varit allt ifrån den tid då jag förordnade domare över mitt folk Israel; och jag skall kuva alla dina fiender. Så förkunnar jag nu för dig att HERREN skall bygga ett hus åt dig.

¹⁰ za han din kaŋ ay na jine boroyaŋ lordi ka ne i m'ay jama Israyla may. Ay ga ni ibarey kulu ye ni mayra ra mo. Woodin banda, ay go ga woone ci ni se: Rabbi ga dumi te ni se.

¹¹Ty det skall ske, att när din tid är ute och du går till dina fäder skall jag efter dig upphöja din son, en av dina avkomlingar; och jag skall befästa hans konungamakt.

¹¹ A ga ciya mo, waato kaŋ ni na ni aloomaro toonandi, kaŋ ni ga kani ni kaayey banda, gaa no ay ga ni dumi fo sinji ni banda, danga ni ize aru fo nooya, ay g'a koytara tabbatandi mo.

¹²Han skall bygga ett hus åt mig, och jag skall befästa hans tron för evig tid.

¹² Nga no ga windi cina ay se, ay g'a karga mo tabbatandi hal abada.

¹³Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son; och min nåd skall jag icke låta vika ifrån honom, såsom jag lät den vika ifrån din företrädare.

¹³ Ay ga ciya a se baaba, nga mo ga ciya ay ize. Ay baakasinay suujo mo, ay s'a ta a gaa, danga mate kaŋ ay n'a ta bora kaŋ na ni jin din gaa.

¹⁴Jag skall hålla honom vid makt i mitt hus och i mitt rike för evig tid, och hans tron skall vara befäst för evig tid.»

¹⁴ Amma ay g'a gorandi ay windo nd'ay koytara ra hal abada, a karga mo ga tabbat hal abada.»

¹⁵Alldeles i överensstämmelse med dessa ord och med denna syn talade nu Natan till David.

¹⁵ Sanney din kulu, da bangando kulu boŋ mo, yaadin no Natan salaŋ d'a Dawda se.

¹⁶Då gick konung David in och satte sig ned inför HERRENS ansikte och sade: »Vem är jag, HERRE Gud, och vad är mitt hus, eftersom du har låtit mig komma härtill?

¹⁶ Kala Bonkoono Dawda furo ka koy ka goro Rabbi jine ka ne: «May ci ay, ya Rabbi Irikoy? May ci ay dumo mo, kaŋ ni to da ay hala neewo?

¹⁷Och detta har likväl synts dig vara för litet, o Gud; du har talat angående din tjänares hus om det som ligger långt fram i tiden. Ja, du har sett till mig på människosätt, for att upphöja mig, HERRE Gud.

¹⁷ Ya Irikoy, danga haya din mo hari kayna no ni diyaŋ gaa, amma ni ye ka salaŋ ni tamo dumo boŋ alwaati kuuku kaŋ ga kaa ra, ya Rabbi Irikoy. Ni n'ay himandi danga boro kaŋ a dumo gonda beeray.

¹⁸Vad skall nu David vidare säga till dig om den ära du har bevisat din tjänare? Du känner ju din tjänare.

¹⁸ Ifo no ay, Dawda, ay ga du ka ci ni se koyne, darza beero kaŋ ni na ni tamo no boŋ? Zama ni ga ay, ni tamo bay.

¹⁹HERRE, för din tjänares skull och efter ditt hjärta har du gjort allt detta stora och förkunnat alla dessa stora ting.

¹⁹ Ya Rabbi, ay, ni tamo sabbay se no, ni bumbo bine ibaay boŋ mo no, ni na hari beeriyaŋ wo kulu te, zama ni ma muraadu bambatey din bayrandi.

²⁰HERRE, ingen är dig lik, och ingen Gud finnes utom dig, efter allt vad vi hava hört med våra öron.

²⁰ Ya Rabbi, ni cine fo si no. Irikoy fo mo si no, kala nin, hay kulu kaŋ iri maa da iri hangey boŋ.

²¹Och var finnes på jorden något enda folk som är likt ditt folk Israel, vilket Gud själv har gått åstad att förlossa åt sig till ett folk -- för att så göra dig ett stort och fruktansvärt namn, i det att du förjagade hedningarna för ditt folk, det som du hade förlossat ifrån Egypten?

²¹ Dumi woofo no ka go no mo ndunnya ra, danga ni jama Israyla cine kaŋ Irikoy koy ka fansa hal i ma ciya nga bumbo jama, zama ni ma du ni boŋ se maa beeri, kaŋ ga humburandi? Ni na dumiyaŋ gaaray ka kaa ni jama jine, ngey kaŋ ni fansa ka kaa Misira ra.

²²Och du har gjort ditt folk Israel till ett folk åt dig för evig tid, och du, HERRE, har blivit deras Gud

²² Zama ni na ni jama Israyla ciya ni bumbo jama hal abada. Ni mo, ya Rabbi, ni ciya i Irikoyo.

²³Så må nu, HERRE, vad du har talat om din tjänare och om hans hus bliva fast för evig tid; gör såsom du har talat.

²³ Sohõ mo, ya Rabbi, naŋ sanno kaŋ ni ci ay, ni tamo nda nga dumo boŋ ma tabbat hal abada. Ma te mo mate kaŋ ni salaŋ ka ci din.

²⁴Då skall ditt namn anses fast och bliva stort till evig tid, så att man skall säga: 'HERREN Sebaot, Israels Gud, är Gud över Israel.' Och så skall din tjänare Davids hus bestå inför dig.

²⁴ Naŋ ni maa mo ma tabbat, a ma du darza hal abada. I ma ne: ‹Rabbi Kundeykoyo ya Israyla Irikoy no; Irikoy no Israyla se.› Ay, ni tamo Dawda dumo mo ma tabbat ni jine.

²⁵Ty du, min Gud, har uppenbarat för din tjänare att du skall bygga honom ett hus; därför har din tjänare dristat att bedja inför dig.

²⁵ Zama nin, ya ay Irikoyo, ni na woodin bangandi ay, ni tamo se ka cabe kaŋ ni ga dumi te ay se. Woodin sabbay se no ay, ni tamo du bine-gaabi ay ma adduwa te ni jine.

²⁶Och nu, HERRE, du är Gud; och då du har lovat din tjänare detta goda,

²⁶ Sohõ mo, ya Rabbi, ni ga ti Irikoy. Ni na alkawli hanno wo sambu ay, ni tamo se.

²⁷så må du nu ock värdigas välsigna din tjänares hus, så att det förbliver evinnerligen inför dig. Ty vad du, HERRE, välsignar, det är välsignat evinnerligen.»

²⁷ Sohõ mo a kaan ni se ni ma ay, ni tamo dumo albarkandi hal a ma goro ni jine duumi, zama nin, ya Rabbi, nin no ka albarka daŋ. Oho, a go mo albarkante hal abada.»