1Men Satan trädde upp mot Israel och uppeggade David till att räkna Israel.
1 Gaa no Saytan* tun ka kay ka gaaba nda Israyla ka Dawda zuku a ma Israyla kabu.
2Då sade David till Joab och till folkets andra hövitsman: »Gån åstad och räknen Israel, från Beer-Seba ända till Dan, och given mig besked därom, så att jag får veta huru många de äro.»
2 Kala Dawda ne Yowab da jama jine borey se: «Wa koy ka Israyla kabu za Beyer-Seba gaa ka koy hala Dan gaa, ka kand'ay se baaru hal ay m'i lasaabo bay.»
3Joab svarade: »Må HERREN än vidare föröka sitt folk hundrafalt. Äro de då icke, min herre konung, allasammans min herres tjänare? Varför begär då min herre sådant? Varför skulle man därmed draga skuld över Israel?
3 Yowab mo ne: «Rabbi ma nga jama tonton hala sorro zangu ka bisa sohõ waney cine! Amma, ya koyo ay bonkoono, manti i kulu ay koyo tamyaŋ no? Ifo se no ay koyo ga woodin ceeci? Ifo se no a ga ciya taali beeri sabaabu Israyla se?»
4Likväl blev konungens befallning gällande, trots Joab. Alltså drog Joab ut och for omkring i hela Israel, och kom så hem igen till Jerusalem.
4 Kulu nda yaadin, bonkoono sanno hin Yowab wano. Woodin sabbay se no Yowab dira ka Israyla kulu gana ka ye ka kaa Urusalima.
5Och Joab uppgav för David vilken slutsumma folkräkningen utvisade: i Israel funnos tillsammans elva hundra tusen svärdbeväpnade män, och i Juda funnos fyra hundra sjuttio tusen svärdbeväpnade man.
5 Yowab mo na borey kulu kabuyaŋ lasaabo no Dawda se. Israyla kulu ra i gar alboro zambar hala zambar fo da zambar zangu, kaŋ yaŋ ga waani takuba. Yahuda mo gonda zambar zangu taaci nda wayye kaŋ yaŋ ga waani takuba.
6Men Levi och Benjamin hade han icke räknat jämte de andra, ty konungens befallning var en styggelse för Joab.
6 Amma a mana Lawitey da Benyamin kundey kabu i ra, zama Yowab go ga koyo lordo fanta.
7Vad som hade skett misshagade Gud, och han hemsökte Israel.
7 Haya din mo ga laala no Irikoy diyaŋ gaa, hal a na Israyla kar.
8Då sade David till Gud: »Jag har syndat storligen däri att jag har gjort detta; men tillgiv nu din tjänares missgärning, ty jag har handlat mycket dåraktigt.»
8 Dawda mo ne Irikoy se: «Ay na zunubi te gumo, za kaŋ ay na hayo wo te. Amma sohõ, ay ga ni ŋwaaray, ma ay, ni tamo laala tuusu ka kaa, zama ay na saamotaray te gumo.»
9Men HERREN talade till Gad, Davids siare, och sade:
9 Rabbi mo salaŋ Dawda wane annabo Gad se ka ne:
10»Gå och tala till David och säg: Så säger HERREN: Tre ting lägger jag fram för dig; välj bland dem ut åt dig ett som du vill att jag skall göra dig.»
10 «Ma koy ka salaŋ Dawda se ka ne yaa no Rabbi ci: Ay ga hari hinza salle ni se: kala ni ma afo suuban i ra ni boŋ se, kaŋ ay ga te ni se.»
11Då gick Gad in till David och sade till honom: »Så säger HERREN:
11 Kala Gad kaa Dawda do ka ne a se: «Rabbi ne ni ma suuban ni boŋ se:
12Tag vilketdera du vill: antingen hungersnöd i tre år, eller förödelse i tre månader genom dina ovänners anfall, utan att du kan undkomma dina fienders svärd, eller HERRENS svärd och pest i landet under tre dagar, i det att HERRENS ängel sprider fördärv inom hela Israels område. Eftersinna nu vilket svar jag skall giva honom som har sänt mig.»
12 hala jiiri hinza haray, wala handu hinza kaŋ ni ibarey ga ni gaaray, i takuba mo ma ni to, wala mo Rabbi takuba hala jirbi hinza, sanda balaaw ma laabo ŋwa, Rabbi malayka go ga halaciyaŋ te Israyla laabo me-a-me ra. Sohõ kay, ma fongu ka lasaabu tuyaŋ kaŋ dumi no ay ga ye d'a nga kaŋ n'ay donton din do.»
13David svarade Gad: »Jag är i stor vånda. Men låt mig då falla i HERRENS hand, ty hans barmhärtighet är mycket stor; i människohand vill jag icke falla.»
13 Kala Dawda ne Gad se: «Ay furo kambe da cimi! Ay ga ni ŋwaaray, naŋ ya furo Rabbi kambe ra, zama a suujo ga beeri gumo. Amma ay ma si furo boro kambe ra.»
14Så lät då HERREN pest komma i Israel, så att sjuttio tusen män av Israel föllo.
14 Kala Rabbi na balaaw samba Israyla gaa, Israyla alboro zambar wayye bu mo.
15Och Gud sände en ängel mot Jerusalem till att fördärva det. Men när denne höll på att fördärva, såg HERREN därtill och ångrade det onda, så att han sade till ängeln, Fördärvaren: »Det är nog; drag nu din hand tillbaka.» Och HERRENS ängel stod då vid jebuséen Ornans tröskplats.
15 Irikoy na malayka donton Urusalima mo gaa zama a m'a halaci se. Waato kaŋ a ga ba k'a halaci, kala Rabbi di Urusalima masiiba. A bakaraw n'a bina di mo, hal a ne halaciyaŋ malayka se: «A wasa. Ma ni kamba ye sohõ.» Alwaato din mo Rabbi malayka go ga kay Arawna Yebusanca karayaŋ gangano jarga.
16När nu David lyfte upp sina ögon och fick se HERRENS ängel stående mellan jorden och himmelen med ett blottat svärd i sin hand, uträckt över Jerusalem, då föllo han och de äldste, höljda i sorgdräkt, ned på sina ansikten.
16 Dawda mo na nga boŋ sambu ka guna. Rabbi malayka go ga kay beene nda ganda game ra, takuba foobante go a kambe ra ga salle Urusalima boŋ do. Gaa no Dawda nda arkusey, kaŋ go daabante nda bufu zaarayaŋ, i kaŋ ganda birante.
17Och David sade till Gud: »Det var ju jag som befallde att folket skulle räknas. Det är då jag som har syndat och gjort vad ont är; men dessa, min hjord, vad hava de gjort? HERRE, min Gud, må din hand vända sig mot mig och min faders hus, men icke mot ditt folk, så att det bliver hemsökt.»
17 Kala Dawda ne Irikoy se: «Manti ay no ka ne i ma jama kabu, wala? Oho, cimi no, ay no ka zunubi te, ay na laala te mo gumo. Amma feejey wo, ifo no i te? Ya Rabbi ay Irikoyo, ay ga ni ŋwaaray no, naŋ ni kamba ma in d'ay baaba windo kar, day manti ni jama wo, hala balaawo m'i ŋwa!»
18Men HERRENS ängel befallde Gad att säga till David att David skulle gå åstad och resa ett altare åt HERREN på jebuséen Ornans tröskplats.
18 Gaa no Rabbi malayka ne Gad se a ma ci Dawda se ka ne Dawda ma ziji ka koy ka sargay feema cina Rabbi se Arawna Yebusanca karayaŋ gangano ra.
19Och David gick åstad på grund av det ord som Gad hade talat i HERRENS namn.
19 Kala Dawda ziji nd'a Gad sanno boŋ kaŋ a salaŋ Rabbi maa ra din boŋ.
20Då Ornan nu vände sig om, fick han se ängeln; och hans fyra söner som voro med honom, gömde sig. Men Ornan höll på att tröska vete.
20 Arawna binde zagu ka di malayka. A ize aru taaca kaŋ go a banda mo na ngey boŋ tugu. Arawna go alkama safayaŋ gaa.
21Och David kom till Ornan; när då Ornan såg upp och fick se David, gick han fram ifrån tröskplatsen och föll ned till jorden på sitt ansikte för David.
21 Kaŋ Dawda go ga kaa Arawna do, Arawna guna kal a di Dawda. A fun mo karayaŋ gangano ra ka koy ka sombu Dawda jine, a moyduma to hala ganda laabo gaa.
22Och David sade till Ornan: »Giv mig den plats där du tröskar din säd, så att jag där kan bygga ett altare åt HERREN; giv mig den för full betalning; och må så hemsökelsen upphöra bland folket.»
22 Dawda mo ne Arawna se: «M'ay no karayaŋ gangano wo zama ay ma sargay feema cina Rabbi se a ra. A nooro timmanta me no ni g'a no ay se, zama i ma balaawo gaay k'a bare a ma fun jama banda.»
23Då sade Ornan till David: »Tag den, och må sedan min herre konungen göra vad honom täckes. Se, här giver jag dig fäkreaturen till brännoffer och tröskvagnarna till ved och vetet till spisoffer; alltsammans giver jag.»
23 Kala Arawna ne Dawda se: «Soobay k'a sambu ni boŋ se. Koyo ay bonkoono ma te haŋ kaŋ ga boori ni diyaŋ gaa. Guna, ay ga hawey no i m'i te sargay kaŋ i ga ton, karayaŋ bundey mo ma te tuuri, alkama ma te ŋwaari sarga. Ay g'i kulu no yaamo.»
24Men konung David svarade Ornan: »Nej, jag vill köpa det för full betalning; ty jag vill icke taga åt HERREN det som är ditt, och offra brännoffer som jag har fått för intet.»
24 Amma Bonkoono Dawda ne Arawna se: «Abada. Zama daahir ay g'a day a nooro timmanta me, zama ay si ni haya sarga Rabbi se, ay si sargay kaŋ i ga ton salle da hay fo kaŋ ay du yaamo.»
25Och David gav åt Ornan för platsen sex hundra siklar guld, i full vikt.
25 Dawda binde na wura sekel* zangu iddu (danga kilo iyye cine) neesi ka no Arawna se ka du nango.
26Och David byggde där ett altare åt HERREN och offrade brännoffer och tackoffer. Han ropade till HERREN, och han svarade honom med eld från himmelen på brännoffersaltaret.
26 Dawda mo na sargay feema cina noodin Rabbi se ka sargay kaŋ i ga ton yaŋ da saabuyaŋ sargayyaŋ salle a ra. A hẽ Rabbi gaa. Nga mo tu a se da danji kaŋ fun beene ka kaŋ ganda feema ra ka sargay kaŋ i ga ton ŋwa.
27Och på HERRENS befallning stack ängeln sitt svärd tillbaka i skidan.
27 Rabbi mo salaŋ malayka se, nga mo na nga takuba yeti nyaŋo ra.
28Då, när David förnam att HERREN hade bönhört honom på jebuséen Ornans tröskplats, offrade han där.
28 Saaya din ra, kaŋ Dawda di kaŋ Rabbi tu nga se Arawna Yebusanca karayaŋ gangano ra, kal a soobay ka sargayyaŋ salle noodin.
29Men HERRENS tabernakel, som Mose hade låtit göra i öknen, stod jämte brännoffersaltaret, vid den tiden på offerhöjden i Gibeon.
29 Zama waato din Rabbi hukumo kaŋ Musa te saajo ra, nga nda sargay kaŋ i ga ton feema, i go Jibeyon tudo boŋ sududuyaŋ nango ra.
30Dock vågade David icke komma inför Guds ansikte för att söka honom; så förskräckt var han för HERRENS ängels svärd.
30 Amma Dawda mana du ka koy noodin ka hã Irikoy gaa, zama Rabbi malayka takuba n'a humburandi gumo.