¹Och David församlade till Jerusalem alla Israels hövdingar, stamhövdingarna och häravdelningarnas hövitsmän, dem som voro i konungens tjänst, och över- och underhövitsmännen och uppsyningsmännen över alla konungens och hans söners ägodelar och boskap, så ock hovmännen och hjältarna och alla tappra stridsmän.

¹ Kala Dawda na Israyla koy kayney kulu margu, danga kundey jine borey, da wongu marga satey koyey kaŋ yaŋ ga goy bonkoono se, da zambarey da zangey koyey, da borey kulu kaŋ yaŋ ga haggoy da bonkoono arzakey d'a almaney, d'a izey waney, da goy jine borey, da soojey -- danga alboro timmantey kulu nooya. A ne i ma kaa Urusalima.

²Och konung David stod upp från sin plats och sade: »Hören mig, mina bröder och mitt folk. Jag hade själv i sinnet att bygga ett hus till vilostad för HERRENS förbundsark och för vår Guds fotapall, och jag hade skaffat förråd till byggnadsverket.

² Gaa no bonkoono Dawda tun ka kay ka ne: «Ya ay nya-izey d'ay jama, wa maa ay se: A go ay bina ra ay ma fulanzamyaŋ do cina Rabbi sappa sundurko se, d'iri Irikoyo ce dakeyaŋ tita mo se, kal ay na soola te ay m'a cina.

³Men Gud sade till mig: 'Du skall icke bygga ett hus åt mitt namn, ty du är en krigsman och har utgjutit blod.'

³ Amma Irikoy ne ay se: ‹Nin wo, ni si windi cina ay maa sabbay se, zama ni ciya wongu boro, ni na kuri mun mo.›

⁴Dock utvalde HERREN, Israels Gud mig ur hela min faders hus till att vara konung över Israel evärdligen. Ty Juda utvalde han till furste, och i Juda hus min faders hus, och bland min faders söner hade han behag till mig, så att han gjorde mig till konung över hela Israel.

⁴ Kulu nda yaadin, Rabbi, Israyla Irikoyo n'ay suuban ay baaba windo kulu ra ay ma ciya bonkooni Israyla kulu boŋ hal abada. Zama a na Yahuda suuban a ma ciya jine boro. Yahuda kunda ra mo a n'ay baaba windo suuban. Ay baaba izey ra mo, a maa ay kaani hal a n'ay ciya bonkooni Israyla kulu boŋ.

⁵Och bland alla mina söner -- ty HERREN har givit mig många söner -- utvalde han min son Salomo till att sitta på HERRENS konungatron och härska över Israel.

⁵ Ay ize arey kulu ra mo, (zama Rabbi n'ay no ize aru boobo) a n'ay izo Suleymanu suuban a ma goro karga boŋ ka may da Rabbi koytara Israyla boŋ mayra.

⁶Och han sade till mig: 'Din son Salomo är den som skall bygga mitt hus och mina förgårdar; ty honom har jag utvalt till min son, och jag skall vara hans fader.

⁶ A ne ay se mo: ‹Ni izo Suleymanu no g'ay fuwo d'ay windo cina, zama ay n'a suuban no a ma ciya ay se ize, ay mo ma ciya a se baaba.

⁷Och jag skall befästa hans konungamakt för evigt, om han är ståndaktig i att göra efter mina bud och rätter, såsom han nu gör.'

⁷ Ay g'a koytara tabbatandi mo hal abada, da day a ga haggoy k'ay lordey d'ay farilley te, mate kaŋ i go ga te hunkuna.›

⁸Och nu säger jag inför hela Israel, HERRENS församling, och inför vår Gud, som hör det: Hållen och akten på alla HERRENS, eder Guds, bud, så att I fån besitta det goda landet och lämna det såsom arv åt edra barn efter eder till evärdlig tid.

⁸ Woodin sabbay se no sohõ, Israyla kulu jine, sanda Rabbi jama nooya, da mo Irikoy hanga ra, ay g'araŋ yaamar araŋ ma haggoy. Araŋ ma Rabbi araŋ Irikoyo lordey ceeci, zama araŋ ma du laabu hanno wo mayra, araŋ m'a no a ma ciya tubu araŋ izey se araŋ banda hal abada.

⁹Och du, min son Salomo, må lära känna din faders Gud och tjäna honom med hängivet hjärta och med villig själ; ty HERREN rannsakar alla hjärtan och förstår alla uppsåt och tankar. Om du söker honom, så låter han sig finnas av dig, men om du övergiver honom, då förkastar han dig evinnerligen.

⁹ Nin mo, ay izo Suleymanu, ni ma ni baaba Irikoyo bay. Ni ma may a se da bine folloŋ da laakal kaŋ ga yadda mo, zama Rabbi ga biney kulu neesi, a ga faham da fonguyaŋ kulu miila mo. Da ni n'a ceeci, a ga naŋ ni ma du nga, amma da ni n'a furu ka kamba, nga mo ga ni furu hal abada.

¹⁰Så se nu till; ty HERREN har utvalt dig att bygga ett hus till helgedomen. Var frimodig och gå till verket.»

¹⁰ Ma te laakal sohõ, zama Rabbi na ni suuban ni ma fu cina, a nangoray hananta nooya. Ma te bine-gaabi ka goy.»

¹¹Och David gav åt sin son Salomo en mönsterbild av förhuset och tempelbyggnaderna, och av förrådskamrarna, de övre salarna och de inre rummen, och av nådastolens boning;

¹¹ Gaa no Dawda na nga izo Suleymanu no fu beero meyo gaa batama deedando jeeriyaŋ, d'a cinarey wane, d'a jisiri fuwey wane, d'a soorey wane, d'a ra fuwo wane, da fuwo kaŋ ra i ga sasabandiyaŋo do daŋ wane.

¹²vidare en mönsterbild av allt som han hade tänkt ut i sitt sinne rörande förgårdarna till HERRENS hus, och rörande alla kamrarna runt omkring för Guds hus' skatter och för de förråd som utgjordes av vad som hade blivit helgat åt HERREN;

¹² Danga a na hay kulu kaŋ _Irikoy|_ Biya daŋ a bina ra deedando cabe -- Rabbi windo batamey, da fu-izey kaŋ yaŋ g'i windi kulu, da Irikoy windo jisirey, da sarti boŋ nooyaŋ jisirey.

¹³vidare föreskrifter rörande prästernas och leviternas avdelningar och alla sysslor som skulle förekomma vid tjänstgöringen i HERRENS hus, och rörande alla kärl som skulle användas vid tjänstgöringen i HERRENS hus,

¹³ A na alfagey da Lawitey sata-satey, da Rabbi windo muraadu goyey kulu mo cabe. A n'a no mo Rabbi windo ra goy jinay kulu deedando,

¹⁴och rörande guldet, med uppgift på den vikt i guld, som kom på vart särskilt kärl till tjänstgöringen, och rörande alla kärl av silver, med uppgift på den vikt som kom på vart särskilt kärl till tjänstgöringen.

¹⁴ wura jinay se wura tiŋay kaŋ i ga jinayey kulu te d'a, goy dumi kulu ra, da nzarfu jinay se, nzarfu tiŋay kaŋ i ga jinayey kulu te d'a, goy dumi kulu ra;

¹⁵Och han angav vikten på de gyllene ljusstakarna med tillhörande lampor av guld, med uppgift på vikten i var särskild ljusstake med dess lampor, så ock rörande silverljusstakarna, med uppgift på vikten i var ljusstake med dess lampor, alltefter beskaffenheten av den tjänstförrättning vid vilken ljusstaken skulle användas;

¹⁵ da wura tiŋay kaŋ i ga wura fitilla suntuley da ngey deeney te d'a, kaŋ ga cabe fitilla suntulo kulu tiŋay da nga deeney; da mo nzarfu tiŋay nzarfu fitilla suntuley se, kaŋ ga cabe fitilla suntulu kulu tiŋay da ngey deeney, mate kaŋ i ga goy d'a ka fitilla kulu te.

¹⁶likaledes rörande vikten på guldet till skådebrödsborden, vart bord för sig, och rörande silvret till silverborden.

¹⁶ A n'a cabe mo wura tiŋay jisiyaŋ buuru taabaley se, taabal fo kulu se, da nzarfu mo nzarfu taabaley se.

¹⁷Och han gav honom föreskrifter rörande gafflarna och skålarna och kannorna av rent guld, och rörande de gyllene bägarna, med uppgift på vikten i var särskild bägare, och rörande silverbägarna, med uppgift på vikten i var särskild bägare;

¹⁷ A n'a cabe mo ham gotey, da taasey, da sintiley, wura hanno waney; da wura taasa guusey, i afo kulu tiŋay boŋ, da nzarfu taasa guusey, i afo kulu tiŋay boŋ.

¹⁸likaså rörande rökelsealtaret av rent guld, med uppgift på vikten; så ock en mönsterbild av vagnen, de gyllene keruberna, som skulle breda ut sina vingar och övertäcka HERRENS förbundsark.

¹⁸ A n'a cabe mo wura hanno tiŋay kaŋ i ga dugu tonyaŋ feema te d'a, da mo wura kaŋ i ga torko te d'a, d'a deedandi, danga ciiti malaykey nooya kaŋ yaŋ ga ngey fatey salle ka Rabbi sappa sundurko daabu nd'ey.

¹⁹»Om alltsammans», sade han, »har HERREN undervisat mig genom en skrift av sin hand, om allt som skall utföras enligt mönsterbilden.»

¹⁹ Dawda ne: «Woodin yaŋ kulu Rabbi naŋ ay ma faham d'ey k'i hantum, zama a kambe go ay gaa, danga deedando jeeriyaŋ goyey kulu nooya.»

²⁰Och David sade till sin son Salomo: »Var frimodig och oförfärad och gå till verket; frukta icke och var icke försagd. Ty HERREN Gud, min Gud, skall vara med dig. Han skall icke lämna dig och icke övergiva dig, till dess att allt som skall utföras för tjänstgöringen i HERRENS hus har blivit fullbordat.

²⁰ Gaa no Dawda ne nga izo Suleymanu se: «Ma te gaabi da bine-gaabi ka goy. Ma si humburu, ni bina ma si pati mo, zama Rabbi Irikoy, kaŋ ga ti ay Irikoyo, a go ni banda. A si ni naŋ, a si ni furu mo kala ni ma Rabbi windo ra muraadey goy kulu te ka ban.

²¹Och se, här äro prästernas och leviternas avdelningar, som skola förrätta allt slags tjänst i Guds hus. Och till allt som skall utföras har du hos dig allahanda villigt folk, utrustat med vishet till allt slags arbete; därjämte äro hövdingarna och allt folket redo till allt vad du befaller.»

²¹ Guna mo, sohõ alfagey da Lawitey sata-satey go no Irikoy windo goy kulu sabbay se. Boro kulu mo kaŋ a bina ga yadda, kaŋ gonda gonitaray dumi-dumi, i ga goy ni banda goyo kulu ra, muraadey kulu se. Jine borey da jama kulu ni wane yaŋ no, i ga ni lordey gana hay kulu ra.»