¹Vad nu angår dem som hava andliga gåvor, så vill jag säga eder, mina bröder, huru med dem förhåller sig.

¹ Sohõ, nya-izey, Biya Hanno _nooyaŋey|_ ciine ra, ngey neeya: Ay si ba araŋ ma jaŋ ka bay i gaa.

²I veten att I, medan I voren hedningar, läten eder blindvis föras bort till de stumma avgudarna.

² Araŋ bay kaŋ waato kaŋ araŋ goro dumi cindey boroyaŋ, i n'araŋ darandi tooru beebey do, sanda mate kaŋ i n'araŋ candi nd'a.

³Därför vill jag nu förklara för eder, att likasom ingen som talar i Guds Ande säger: »Förbannad vare Jesus», så kan ej heller någon säga: »Jesus är Herre» annat än i den helige Ande.

³ Woodin sabbay se no ay g'araŋ fahamandi nda woone: boro kulu si no kaŋ ga salaŋ Irikoy Biya do ka ne: «Yesu ya laalante no!» Boro kulu si no mo kaŋ ga hin ka ne: «Yesu ya Rabbi no!» kala day Biya Hanno do.

⁴Nådegåvorna äro mångahanda, men Anden är en och densamme.

⁴ Nooyaŋ waani-waani yaŋ go no, amma Biya _Hanno|_ follonka no.

⁵Tjänsterna äro mångahanda, men Herren är en och densamme.

⁵ Saajawyaŋ waani-waani yaŋ mo go no, amma Rabbi follonka no.

⁶Kraftverkningarna äro mångahanda, men Gud är en och densamme, han som verkar allt i alla.

⁶ Goy dumi waani-waani yaŋ mo go no, amma Irikoy follonka no, nga kaŋ ga hay kulu goy boro kulu ra.

⁷Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta.

⁷ Amma boro fo kulu se Biya _Hanno|_ na nooyaŋ kaŋ ga nga bangandi no boro kulu nafa se.

⁸Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord, åt en annan att efter samme Ande tala kunskapens ord,

⁸ Zama boro fo du laakal sanni Biya _Hanno|_ do, afo mo du bayray sanni Biya _Hanno|_ follonka din do.

⁹åt en annan gives tro i samme Ande, åt en annan givas helbrägdagörelsens gåvor i samme ene Ande,

⁹ Boro fo mo koyne du cimbeeri Biya _Hanno|_ follonka do, afo mo du baani nooyaŋ dabari Biya _Hanno|_ follonka din do.

¹⁰åt en annan gives gåvan att utföra kraftgärningar, åt en annan att profetera, åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan att tala tungomål på olika sätt, åt en annan att uttyda, när någon talar tungomål.

¹⁰ Afo mo du dabari goy teeyaŋ hin, afo mo annabitaray teeyaŋ, afo mo biyey fayankayaŋ, afo mo ciine waani-waani yaŋ, afo mo koyne ciine feeriyaŋ.

¹¹Men allt detta verkar densamme ene Anden, i det han, alltefter sin vilja, tilldelar åt var och en någon särskild gåva.

¹¹ Amma hayey din kulu, Biya _Hanno|_ follonka din no g'i te, a g'i fay ka zaban boro fo kulu se, mate kaŋ a ga ba.

¹²Ty likasom kroppen är en och likväl har många lemmar, och likasom kroppens alla lemmar, fastän de äro många, likväl utgöra en enda kropp, likaså är det med Kristus.

¹² Zama mate kaŋ cine gaaham folloŋ gonda jare boobo, amma gaaham jarey kulu, kaŋ ga ti iboobo, i ga te gaaham folloŋ, yaadin mo no Almasihu go.

¹³Ty i en och samme Ande äro vi alla döpta till att utgöra en och samma kropp, vare sig vi äro judar eller greker, vare sig vi äro trälar eller fria; och alla hava vi fått en och samme Ande utgjuten över oss.

¹³ Zama Biya _Hanno|_ folloŋ do no i na baptisma te iri kulu se gaaham folloŋ ra, da Yahudancey no wala Garekey no, da bannyey no wala burciney no, i n'iri kulu haŋandi mo da Biya _Hanno|_ folloŋ.

¹⁴Kroppen utgöres ju icke heller av en enda lem, utan av många.

¹⁴ Zama gaahamo bumbo manti jare folloŋ no, amma iboobo no.

¹⁵Om foten ville säga: »Jag är icke hand, därför hör jag icke till kroppen», så skulle den icke dess mindre höra till kroppen.

¹⁵ Da ce ne: «Za kaŋ ay wo manti kambe, yaadin gaa ay manti gaahamo wane» -- woodin si naŋ a ma si ciya gaahamo wane.

¹⁶Och om örat ville säga: »Jag är icke öga, därför hör jag icke till kroppen», så skulle det icke dess mindre höra till kroppen.

¹⁶ Da hanga mo ne: «Za kaŋ ay wo manti mo, yaadin gaa ay manti gaahamo wane» -- woodin si naŋ a ma si ciya gaahamo wane.

¹⁷Om hela kroppen vore öga, var funnes då hörseln? Och om den hel och hållen vore öra, var funnes då lukten?

¹⁷ Da gaaham kulu ga ti mo, man hanga maayaŋ? D'a kulu ga ti maayaŋ, man niine maniyaŋ?

¹⁸Men nu har Gud insatt lemmarna i kroppen, var och en av dem på det sätt som han har velat.

¹⁸ Amma sohõ Irikoy na jare fo kulu daŋ gaahamo ra mate kaŋ a ga ba.

¹⁹Om åter allasammans utgjorde en enda lem, var funnes då själva kroppen?

¹⁹ D'i kulu jare folloŋ no, man gaahamo?

²⁰Men nu är det så, att lemmarna äro många, och att kroppen dock är en enda.

²⁰ Day sohõ jare boobo go no, amma gaaham folloŋ no.

²¹Ögat kan icke säga till handen: »Jag behöver dig icke», ej heller huvudet till fötterna: »Jag behöver eder icke.»

²¹ Yaadin gaa, mo si du ka ne kambe se: «Ay sinda ni muraadu,» wala boŋ ma ne cey se: «Ay sinda araŋ muraadu.»

²²Nej, just de kroppens lemmar som tyckas vara svagast äro som mest nödvändiga.

²² Sanku fa gaaham jarey kaŋ go sanda i jaŋ gaabi, i ga tilas no.

²³Och de delar av kroppen, som tyckas oss vara mindre hedersamma, dem bekläda vi med så mycket större heder; och dem som vi blygas för, dem skyla vi med så mycket större blygsamhet,

²³ Woodin banda, wo kaŋ yaŋ iri ga guna sanda i sinda beeray, iri g'i beerandi ka tonton. Iri gaaham jarey mo kaŋ gunayaŋ si boori, iri g'i sutura ka tonton,

²⁴under det att de andra icke behöva något sådant. Men när Gud sammanfogade kroppen av olika delar och därvid lät den ringare delen få en så mycket större heder,

²⁴ amma wo kaŋ yaŋ ga boori si laami nda hay kulu. Amma Irikoy na gaahamo margu care banda ka beeray tonton jara kaŋ sinda gaa,

²⁵så skedde detta, för att söndring icke skulle uppstå i kroppen, utan alla lemmar endräktigt hava omsorg om varandra.

²⁵ hala fay-fayyaŋ ma si bara gaahamo ra, amma jarey kulu ma haggoy da care sabayaŋ ra.

²⁶Om nu en lem lider, så lida alla de andra lemmarna med den; om åter en lem äras, så glädja sig alla de andra lemmarna med den.

²⁶ Da jare fo go taabi ra, jarey kulu go ga maa taabi a banda. Da jare fo du darza mo, jarey kulu ga farhã a banda.

²⁷Men nu ären I Kristi kropp och hans lemmar, var och en i sin mån.

²⁷ Araŋ binde, araŋ ga ti Almasihu gaahamo, araŋ boro fo kulu mo te jare fo a ra.

²⁸Och Gud har i församlingen satt först och främst några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare några till att utföra kraftgärningar, ytterligare några till att hava helbrägdagörelsens gåvor, eller till att taga sig an de hjälplösa, eller till att vara styresmän, eller till att på olika sätt tala tungomål.

²⁸ Irikoy mo na boro fooyaŋ daŋ Almasihu marga ra: sintina, diyey; ihinkanta, annabey*; ihinzanta, dondonandikoy. Woodin banda, dabari goyey, gaa baani nooyaŋey hina, da gaakasinayey, da mayrayey, da ciine waani-waani yaŋ.

²⁹Icke äro väl alla apostlar? Icke äro väl alla profeter? Icke äro väl alla lärare? Icke utföra väl alla kraftgärningar?

²⁹ Ikulu diyayaŋ no, wala? Wala ikulu annabiyaŋ no? Wala ikulu dondonandikoyaŋ no? Wala ikulu ga dabari goy te no?

³⁰Icke hava väl alla helbrägdagörelsens gåvor? Icke tala väl alla tungomål? Icke kunna väl alla uttyda?

³⁰ Wala ikulu gonda baani nooyaŋ hina no? Wala ikulu ga salaŋ da ciine waani-waani yaŋ no? Wala ikulu ga ciine waani-waani yaŋ bare no?

³¹Men varen ivriga att undfå de nådegåvor som äro de största. Och nu vill jag ytterligare visa eder en väg, en övermåttan härlig väg.

³¹ Amma araŋ ma nooyaŋey kaŋ ga boori nda ikulu bini. Day sohõ ay ga fondo cabe araŋ se kaŋ ga bisa ikulu.