1Faren efter kärleken, men varen ock ivriga att undfå de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva.
1 Araŋ ma anniya haw ka baakasinay di a ma boori. Amma araŋ ma beeje nda Biya Hanno nooyaŋey mo, sanku fa annabitaray teeyaŋ.
2Ty den som talar tungomål, han talar icke för människor, utan för Gud; ingen förstår honom ju, han talar i andehänryckning hemlighetsfulla ord.
2 Zama boro kaŋ ga salaŋ da ciine waani, Irikoy se no a go ga salaŋ, manti borey se, za kaŋ boro kulu si faham d'a, day Biya _Hanno|_ do a go ga gunduyaŋ salaŋ.
3Men den som profeterar, han talar för människor, dem till uppbyggelse och förmaning och tröst.
3 Amma boro kaŋ go ga annabitaray te ga jina-koyyaŋ, da bakaraw, da bine gaabandiyaŋ sanni salaŋ borey se.
4Den som talar tungomål uppbygger allenast sig själv, men den som profeterar, han uppbygger en hel församling.
4 Boro kaŋ go ga salaŋ nda ciine waani, nga boŋ se no a ga jina-koyyaŋ te, amma boro kaŋ go ga annabitaray te, Almasihu marga se no a ga jina-koyyaŋ te.
5Jag skulle väl vilja att I alla taladen tungomål, men ännu hellre ville jag att I profeteraden. Den som profeterar är förmer än den som talar tungomål, om nämligen den senare icke därjämte uttyder sitt tal, så att församlingen får någon uppbyggelse.
5 Ay ga ba araŋ boro kulu ma salaŋ nda ciine waani-waani yaŋ, sanku fa annabitaray teeyaŋ. Zama boro kaŋ go ga annabitaray te, a bisa boro kaŋ go ga salaŋ nda ciine waani-waani yaŋ, da manti a g'a feeri no hala marga ma du ka koy jina.
6Ja, mina bröder, om jag komme till eder och talade tungomål, vad gagn gjorde jag eder därmed, såframt jag icke därjämte genom mitt tal meddelade eder antingen någon uppenbarelse eller någon kunskap eller någon profetia eller någon undervisning?
6 Sohõ binde, nya-izey, d'ay kaa araŋ do ka salaŋ da ciine waani-waani yaŋ, ifo no ay ga hanse araŋ se, da manti ay ga salaŋ araŋ se da bangandiyaŋ fo, wala bayray, wala annabitaray, wala dondonandiyaŋ?
7Gäller det icke jämväl om livlösa ting som giva ljud ifrån sig, det må nu vara en flöjt eller en harpa, att vad som spelas på dem icke kan uppfattas, om de icke giva ifrån sig toner som kunna skiljas från varandra?
7 Baa hayey kaŋ sinda fundi kaŋ boro g'i kar, da seese no wala moolo no, d'i s'a jinda fayanka, mate boro ga te ka bay haŋ kaŋ seesa wala moola ga ba ka ci?
8Likaså, om den signal som basunen giver är otydlig, vem gör sig då redo till strid?
8 Zama d'i na hilli kar kaŋ jinda mana kay ka boori, mate no boro ga te ka soola wongu se?
9Detsamma gäller nu för eder; om I icke med edra tungor frambringen begripliga ord, huru skall man då kunna förstå vad I talen? Då bliver det ju ett tal i vädret.
9 Yaadin mo no araŋ bumbey, d'araŋ deeney si sanni kaŋ i ga tara ka faham d'a salaŋ, mate no i ga te ka bay haŋ kaŋ araŋ goono ga ci? Zama araŋ goono ga salaŋ hawo ra.
10Det finnes här i världen olika språk, vem vet huru många, och bland dem finnes intet vars ljud äro utan mening.
10 Baa kaŋ jinde waani-waani boobo go ndunnya ra, i afo kulu si jaŋ haŋ kaŋ ga fahamandi.
11Men om jag nu icke förstår språket, så bliver jag en främling för den som talar, och den som talar bliver en främling för mig.
11 Amma d'ay si faham d'a jinda, ay go sanda mebaraw cine bora kaŋ salaŋ se. Nga mo kaŋ go ga salaŋ ga hima ay se mebaraw.
12Detta gäller ock för eder; när I ären ivriga att undfå andliga gåvor, så må eder strävan efter att dessa hos eder skola överflöda hava församlingens uppbyggelse till mål.
12 Yaadin gaa araŋ wo, za kaŋ araŋ gonda anniya araŋ ma du Biya Hanno nooyaŋey, kala araŋ ma ceeci nda baayaŋ wo kaŋ yaŋ ga naŋ Almasihu marga ma koy da jina.
13Därför må den som talar tungomål bedja om att han ock må kunna uttyda.
13 Woodin se no boro kaŋ go ga salaŋ nda ciine waani, a ma Irikoy ŋwaaray hala nga ma du k'a feeri.
14Ty om jag talar tungomål, när jag beder, så beder visserligen min ande, men mitt förstånd kommer ingen frukt åstad.
14 Zama d'ay te adduwa ciine waani ra, ay biya go ga salaŋ amma ay fahama mana du albarka.
15Vad följer då härav? Jo, jag skall väl bedja med anden, men jag skall ock bedja med förståndet; jag skall väl lovsjunga med anden, men jag skall ock lovsjunga med förståndet.
15 Mate no? Ay ga adduwa te da biya, ay ga adduwa te da fahamay mo. Ay ga baytu te da biya, ay ga baytu te da fahamay mo.
16Eljest, om du lovar Gud med anden, huru skola de som sitta på de olärdas plats då kunna säga sitt »amen» till din tacksägelse? De förstå ju icke vad du säger.
16 Da manti yaadin, da ni go ga saabu nda biya, mate no boro kaŋ si waani ga te ka ne: «Amin!» ni saabuyaŋo banda, za kaŋ a si bay haŋ kaŋ no ni go ga ci?
17Om än din tacksägelse är god, så bliva de andra dock icke uppbyggda därav. --
17 Zama nin wo, daahir ni go ga saabu ihanna dumo, amma bora din mana du jina-koyyaŋ.
18Gud vare tack, jag talar tungomål mer än I alla;
18 Ay ga Irikoy saabu kaŋ ay ga salaŋ da ciine waani-waani yaŋ ka bisa araŋ kulu.
19och dock vill jag hellre i församlingen tala fem ord med mitt förstånd, till undervisning jämväl för andra, än tio tusen ord i tungomål.
19 Kulu nda yaadin, Almasihu marga ra a ga bisa ay se ay ma sann'ize gu ci d'ay fahama, ya du ka cindey dondonandi, ka bisa ay ma sann'ize zambar way te da ciine waani.
20Mina bröder, varen icke barn till förståndet; nej varen barn i ondskan, men varen fullmogna till förståndet.
20 Nya-izey, fahamay ra araŋ ma si ciya zankayaŋ. Amma laala do haray araŋ ma ciya zanka kaynayaŋ, fahamay do haray mo araŋ ma te albeeriyaŋ.
21Det är skrivet i lagen: »Genom människor med främmande tungomål och genom främlingars läppar skall jag tala till detta folk, men icke ens så skola de höra på mig, säger Herren.»
21 Tawretu* ra i n'a hantum kaŋ Rabbi ne: «Ay ga salaŋ dumo wo se da ciine waani-waaney, da mebarawey meyey, amma kulu nda yaadin i ga wangu ka maa.»
22Alltså äro »tungomålen» ett tecken, ej för dem som tro, utan för dem som icke tro; profetian däremot är ett tecken, ej för dem som icke tro, utan för dem som tro.
22 Yaadin gaa, ciine waani-waaney ga ciya alaama borey kaŋ yaŋ mana cimandi se, manti cimandikoy se. Amma annabitaray ga ciya alaama cimandikoy se, manti borey kaŋ yaŋ mana cimandi se.
23Om nu hela församlingen komme tillhopa till gemensamt möte, och alla där talade tungomål, och så några som vore olärda komme ditin, eller några som icke trodde, skulle då icke dessa säga att I voren ifrån edra sinnen?
23 Da Almasihu marga kulu margu care banda, nga no boro kulu ga salaŋ da ciine waani-waani mo, da boro fooyaŋ furo mo kaŋ mana caw, wala kaŋ mana cimandi, manti i ga ne araŋ follo no?
24Om åter alla profeterade, och så någon som icke trodde, eller som vore olärd komme ditin, då skulle denne känna sig avslöjad av alla och av alla utrannsakad.
24 Amma d'araŋ kulu go ga annabitaray te, nga no boro fo furo mo kaŋ mana cimandi wala kaŋ mana caw, annabitaray sanney kulu g'a zeeri, ikulu g'a neesi,
25Vad som vore fördolt i hans hjärta bleve då uppenbart, och så skulle han falla ned på sitt ansikte och tillbedja Gud och betyga att »Gud verkligen är i eder».
25 a bina gundey mo ga bangay. Nga mo, kal a ma kaŋ ganda birante ka sududu Irikoy se ka seeda kaŋ daahir Irikoy go araŋ game ra.
26Vad följer då härav, mina bröder? Jo, när I kommen tillsammans, så har var och en något särskilt att meddela: den ene har en psalm, den andre något till undervisning, en annan åter någon uppenbarelse, en talar tungomål, en annan uttyder; allt detta må nu ske så, att det länder till uppbyggelse.
26 Yaadin gaa, mate no a ga bara nd'a, nya-izey? Waati kaŋ araŋ ga margu care banda, boro fo kulu gonda zabura fo, wala dondonandiyaŋ fo, wala bangandiyaŋ fo, wala ciine waani fo, wala a feeriji fo. Wa naŋ hay kulu ma te jina-koyyaŋ se.
27Vill man tala tungomål, så må för var gång två eller högst tre få tala, och av dessa en i sänder, och en må uttyda det.
27 Da boro ga salaŋ da ciine waani, kala ngey boro hinka, wala a ma si bisa ihinza. I ma salaŋ afo-fo, boro fo mo ma feeri.
28Är ingen uttydare tillstädes, så må de tiga i församlingen och tala allenast för sig själva och för Gud.
28 Amma da sanni feeriko si no, kala bora ma dangay Almasihu marga ra, a ma salaŋ nga boŋ se da Irikoy se mo.
29Av dem som vilja profetera må två eller tre få tala, och de andra må döma om det som talas.
29 Annabey mo ma salaŋ, ngey boro hinka wala ihinza, cindey mo ma sanney neesi.
30Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse, då må den förste tiga.
30 Amma da boro fo kaŋ go ga goro noodin du bangandiyaŋ, bora kaŋ go ga salaŋ ma dangay.
31Ty I kunnen alla få profetera, den ene efter den andre, så att alla bliva undervisade och alla förmanade;
31 Zama araŋ kulu ga du ka annabitaray te afo-fo, hala boro kulu ma dondon, ikulu ma du yaamaryaŋ mo.
32och profeters andar äro profeterna underdåniga.
32 Annabi kulu biya mo go nga bumbo dabaro ra,
33Gud är ju icke oordningens Gud, utan fridens.
33 zama Irikoy ya manti kosongu wane no, amma laakal kanay wane no. Mate kaŋ a bara hanantey margey kulu ra,
34Såsom kvinnorna tiga i alla andra de heligas församlingar, så må de ock tiga i edra församlingar. Det är dem icke tillstatt att tala, utan de böra underordna sig, såsom lagen bjuder.
34 wa naŋ wayborey ma dangay Almasihu margey ra, zama i mana yadda i se i ma salaŋ, amma i ma ngey boŋ ye ganda, mate kaŋ cine Tawreto* ci.
35Vilja de hava upplysning om något, så må de hemma fråga sina män; ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen. --
35 D'i ga ba ngey ma du boŋ-feeray mo, kal i ma ngey kurnyey hã fu, zama haawi hari no wayborey ma salaŋ Almasihu marga ra.
36Eller är det från eder som Guds ord har utgått? Eller har det kommit allenast till eder?
36 Mate no? Araŋ do no Irikoy sanno fun? Wala araŋ do hinne no a kaa?
37Om någon menar sig vara en profet eller en man med andegåva, så må han ock inse att vad jag skriver till eder är Herrens bud.
37 Da boro fo ga miila nga ya annabi no, wala boro kaŋ gonda Biya Hanno nooyaŋ, kal a ma woone bay: hayo kaŋ ay go ga hantum araŋ se ya Irikoy lordo no.
38Men vill någon icke inse detta, så vare det hans egen sak.
38 Amma da boro fo baa si nd'a, i ma saalay kaa bora din gaa.
39Alltså, mina bröder, varen ivriga att undfå profetians gåva och förmenen ej heller någon att tala tungomål.
39 Yaadin gaa, ay nya-izey, wa beeje nda annabitaray teeyaŋ, wa si wangu mo borey ma salaŋ da ciine waani-waani yaŋ.
40Men låten allt tillgå på höviskt sätt och med ordning.
40 Amma hay kulu ma te da laakal, i m'a te nga fonda boŋ mo.