¹Vad nu angår det I haven skrivit om, så svarar jag detta: En man gör visserligen väl i att icke komma vid någon kvinna;

¹ Sohõ day, hayey din kaŋ araŋ hantum ay se ciine ra, ngey neeya: A ga boori alboro se a ma si lamba wayboro gaa.

²men för att undgå otuktssynder må var man hava sin egen hustru, och var kvinna sin egen man.

² Amma, zama i ma si zina, wa naŋ alboro kulu ma bara nda nga boŋ wande, wayboro kulu mo ma bara nda nga boŋ kurnye.

³Mannen give sin hustru vad han är henne pliktig, sammalunda ock hustrun sin man.

³ Kurnye ma nga wando no haŋ kaŋ hagu a se, wande mo yaadin nga kurnyo se.

⁴Hustrun råder icke själv över sin kropp, utan mannen; sammalunda råder ej heller mannen över sin kropp, utan hustrun.

⁴ Wando sinda nga boŋ gaahamo dabari, kala day kurnyo. Yaadin mo no kurnyo sinda nga boŋ gaahamo dabari, kala day wando.

⁵Dragen eder icke undan från varandra, om icke möjligen, med bådas samtycke, till en tid, för att I skolen hava ledighet till bönen. Kommen sedan åter tillsammans, så att Satan icke frestar eder, då I nu icke kunnen leva återhållsamt.

⁵ Araŋ ma si wangu care se, kala day d'araŋ yadda araŋ ma te alwaatiyaŋ zama araŋ ma du ka mo ye adduwa gaa. Amma woodin banda araŋ ma ye ka margu, hala Saytan* ma si araŋ si zama araŋ jaŋ boŋ hiniyaŋ.

⁶Detta säger jag likväl såsom en tillstädjelse, icke såsom en befallning.

⁶ Amma woodin ay goono ga ci no yadda boŋ, manti lordi* boŋ no.

⁷Jag skulle dock vilja att alla människor vore såsom jag. Men var och en har fått sin särskilda nådegåva från Gud, den ene så, den andre så.

⁷ Kulu nda yaadin, ay diyaŋo gaa a ga bisa boro kulu ma bara sanda ay cine. Amma boro kulu gonda nga boŋ nooyaŋ kaŋ Irikoy n'a no. Boro fo woone cine, boro fo mo yaadin cine.

⁸Till de ogifta åter och till änkorna säger jag att de göra väl, om de förbliva i samma ställning som jag.

⁸ Amma borey kaŋ sinda wande nda wayborey kaŋ kurnye bu se, ay ga ne woone: a ga boori i se d'i ga goro sanda ay cine.

⁹Men kunna de icke leva återhållsamt, så må de gifta sig; ty det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.

⁹ Amma d'i si du ka hin ngey boŋ, kal i ma hiiji, zama i ma hiiji ga bisa i ma ton.

¹⁰Men dem som äro gifta bjuder jag -- dock icke jag, utan Herren; En hustru må icke skilja sig från sin man

¹⁰ Amma borey kaŋ go hiijay ra se ay ga lordi no -- manti ay boŋ wane no bo, amma Rabbi wane no -- wande ma si nga kurnye fay.

¹¹(om hon likväl skulle skilja sig, så förblive hon ogift eller förlike sig åter med mannen), ej heller må en man förskjuta sin hustru.

¹¹ (Amma d'a fay, a ma goro yaadin, kurnye si, wala a ma ye ka saba nda nga kurnyo.) Kurnye mo ma si nga wande fay.

¹²Till de andra åter säger jag själv, icke Herren: Om någon som hör till bröderna har en hustru som icke är troende, och denna är villig att leva tillsammans med honom, så må han icke förskjuta henne.

¹² Amma cindey se ay no go ga salaŋ, manti Rabbi no. Ay ne: da Almasihu ganako fo go no kaŋ wando mana cimandi, wando mo yadda nga ma goro a banda, ganakwa ma s'a fay.

¹³Likaså, om en hustru har en man som icke är troende, och denne är villig att leva tillsammans med henne, så må hon icke förskjuta mannen.

¹³ Wande mo kaŋ kurnyo mana cimandi, kurnyo mo yadda nga ma goro a banda, wando ma s'a fay.

¹⁴Ty den icke troende mannen är helgad i och genom sin hustru, och den icke troende hustrun är helgad i och genom sin man, då han är en broder; annars vore ju edra barn orena, men nu äro de heliga. --

¹⁴ Zama kurnye kaŋ mana cimandi, a hanan wando do, wande mo kaŋ mana cimandi, a hanan kurnye kaŋ ga ti ganakwa do. Da manti yaadin no doŋ araŋ izey si hanan. Amma sohõ hananteyaŋ no.

¹⁵Om däremot den icke troende vill skiljas, så må han få skiljas. En broder eller syster är i sådana fall intet tvång underkastad, och Gud har kallat oss till att leva i frid.

¹⁵ Amma da boro kaŋ mana cimandi ga nga boŋ fay, a ma nga boŋ fay. Ganako alboro wala wayboro kaŋ go yaadin si tamtaray ra. Amma Irikoy n'araŋ ce araŋ ma goro nda laakal kanay.

¹⁶Ty huru kan du veta, du hustru, om du skall frälsa din man? Eller du man, huru vet du om du skall frälsa din hustru?

¹⁶ Zama nin, wande, mate ni ga te ka bay hala nin no ga ni kurnyo faaba? Ni mo, kurnye, mate ni ga te ka bay hala nin no ga ni wando faaba?

¹⁷Må allenast var och en vandra den väg fram, som Herren har bestämt åt honom, var och en i den ställning vari Gud har kallat honom. Den ordningen stadgar jag för alla församlingar.

¹⁷ Kala day boro kulu ma nga goray te mate kaŋ Rabbi n'a no, mate kaŋ a go d'a waato kaŋ Irikoy n'a ce. Yaadin no ay go ga lordi ka ne Almasihu margey kulu ra.

¹⁸Har någon blivit kallad såsom omskuren, så göre han sig icke åter lik de oomskurna; har någon blivit kallad såsom oomskuren, så låte han icke omskära sig.

¹⁸ Irikoy na boro fo ce kaŋ jin ka du dambanguyaŋ* no? A ma si dambanguyaŋo kaa. Irikoy na afo mo ce kaŋ mana dambangu no? A ma s'a ceeci.

¹⁹Det kommer icke an på om någon är omskuren eller oomskuren; allt beror på huruvida han håller Guds bud.

¹⁹ Dambanguyaŋ manti hay fo no, dambanguyaŋ-jaŋay mo manti hay fo no, amma day Irikoy lordey ganayaŋ no ga ti hay kulu.

²⁰Var och en förblive i den kallelse vari han var, när han blev kallad.

²⁰ Goray kaŋ ra Irikoy na boro ce, boro kulu ma goro yaadin.

²¹Har du blivit kallad såsom träl, så låt detta icke gå dig till sinnes; dock, om du kan bliva fri, så begagna dig hellre därav.

²¹ Irikoy na ni ce waato kaŋ ni go bannya no? Woodin ma si ni kankam. Amma da ni gonda daama ka du fansayaŋ, dambe ni ma nafa nd'a.

²²Ty den träl som har blivit kallad till att vara i Herren, han är en Herrens frigivne; sammalunda är ock den frie, som har blivit kallad, en Kristi livegne.

²² Zama boro kaŋ Rabbi n'a ce, a go bannya, bora din te Rabbi burcini. Yaadin mo no, boro kaŋ Rabbi n'a ce a go burcini, a te Almasihu bannya.

²³I ären köpta, och betalningen är given; bliven icke människors trälar.

²³ Irikoy n'araŋ day da hay bambata, wa si ciya Adam-izey se bannyayaŋ.

²⁴Ja, mina bröder, var och en förblive inför Gud i den ställning vari han har blivit kallad.

²⁴ Ay nya-izey, boro kulu ma goro Irikoy banda mate kaŋ a go waato kaŋ Irikoy n'a ce.

²⁵Vad vidare angår dem som äro jungfrur, så har jag icke att åberopa någon befallning av Herren, utan giver allenast ett råd, såsom en som genom Herrens barmhärtighet har blivit förtroende värd.

²⁵ Wandiyey ciine ra binde, ay sinda lordi kaŋ fun Rabbi do. Amma ay g'ay diyaŋey no, sanda boro kaŋ ciya naanaykoy Rabbi suujo sabbay se.

²⁶Jag menar alltså, med tanke på den nöd som står för dörren, att den människa gör väl, som förbliver såsom hon är.

²⁶ Ay lasaabuyaŋo gaa, sohõ gurzuga sabbay se, a bisa bora se a ma goro mate kaŋ a go.

²⁷Är du bunden vid hustru, så sök icke att bliva lös. Är du utan hustru, så sök icke att få hustru.

²⁷ Ni gonda wande? Ma si ceeci ni m'a fay. Ni na ni wando fay no? To, ma si wande ceeci.

²⁸Om du likväl skulle gifta dig, så syndar du icke därmed; ej heller syndar en jungfru, om hon gifter sig. Dock komma de som så göra att draga över sig lekamliga vedermödor; och jag skulle gärna vilja skona eder.

²⁸ Amma baa da ni hiiji, ni mana zunubi te. Da wandiyo mo hiiji, a mana zunubi te. Amma borey din ga taabi haŋ ndunnya goray ra. Ay mo ga ba ay m'araŋ waa da taabi.

²⁹Men det säger jag, mina bröder: Tiden är kort; därför må härefter de som hava hustrur vara såsom hade de inga,

²⁹ Haŋ kaŋ ay ga ci neeya, nya-izey: alwaati boobo mana cindi. Zama hunkuna banda, baa borey kaŋ yaŋ gonda wande, i ga te danga ngey sinda.

³⁰och de som gråta såsom gräte de icke, och de som glädja sig såsom gladde de sig icke, och de som köpa något såsom finge de icke behålla det,

³⁰ Borey kaŋ yaŋ go ga hẽ mo, sanda i si ga hẽ. Borey kaŋ yaŋ go ga farhã mo, sanda i si ga farhã. Daykoy mo, sanda boroyaŋ kaŋ sinda hay kulu.

³¹och de som bruka denna världen såsom gjorde de icke något bruk av den. Ty den nuvarande världsordningen går mot sitt slut;

³¹ Borey kaŋ yaŋ go ga goy da ndunnya harey mo, i ga te sanda ngey na saalay kaa i gaa. Zama ndunnya wo alhaalo go ga bisa.

³²och jag skulle gärna vilja att I voren fria ifrån omsorger. Den man som icke är gift ägnar nämligen sin omsorg åt vad som hör Herren till, huru han skall behaga Herren;

³² Amma ay ga ba araŋ ma si goro nda karhã. Boro kaŋ si hiijay ra ga laakal da Rabbi muraadey, mate kaŋ a ga te ka kaanu Rabbi se.

³³men den gifte mannen ägnar sin omsorg åt vad som hör världen till, huru han skall behaga sin hustru,

³³ Amma boro kaŋ go hiijay ra ga laakal da ndunnya muraadey, mate kaŋ a ga te ka kaan nga wando se, a laakalo ciya fayante mo.

³⁴och så är hans hjärta delat. Likaså ägnar den kvinna, som icke längre är gift eller som är jungfru, sin omsorg åt vad som hör Herren till, att hon må vara helig till både kropp och ande; men den gifta kvinnan ägnar sin omsorg åt vad som hör världen till, huru hon skall behaga sin man.

³⁴ Wayboro kaŋ sinda kurnye nda wandiyo mo ga laakal nda Rabbi muraadey, hal ngey ma goro ihanno gaaham nda biya ra. Amma wayboro kaŋ hiiji ga laakal da ndunnya muraadey, mate kaŋ a ga te ka kaan nga kurnyo se.

³⁵Detta säger jag till eder egen nytta, och icke för att lägga något band på eder, utan för att I skolen föra en hövisk vandel och stadigt förbliva vid Herren.

³⁵ Woodin ay go ga ci araŋ nafa se. Manti sanda ay ma korfo zorti araŋ gaa se no ay go ga woodin ci bo, amma day haŋ kaŋ ga hagu araŋ se, zama araŋ goyo kaŋ araŋ ga te Rabbi se ma si te da laakal fayante mo.

³⁶Men om någon menar sig handla otillbörligt mot sin ogifta dotter därmed att hon får bliva överårig, då må han göra såsom han vill, om det nu måste så vara; han begår därmed ingen synd. Må hon få gifta sig.

³⁶ Amma da boro fo di kaŋ a mana hagu nga ize wandiyo ma bisa hiijay alwaato gaa, d'a ga miila nga m'a hiijandi, a ma te haŋ kaŋ a ga ba, a mana zunubi te. Wa naŋ i ma hiiji.

³⁷Om däremot någon är fast i sitt sinne och icke bindes av något nödtvång, utan kan följa sin egen vilja, och så i sitt sinne är besluten att låta sin ogifta dotter förbliva såsom hon är, då gör denne väl.

³⁷ Amma boro kaŋ na sanka sambu nga bina saaware gaa, woodin mana tilas a gaa, amma a gonda dabari nga bumbo miila boŋ, a jin ka suuban mo nga bina ra kaŋ nga ize wandiya si hiiji, bora din te haŋ kaŋ ga boori.

³⁸Alltså: den som gifter bort sin dotter, han gör väl; och den som icke gifter bort henne, han gör ännu bättre.

³⁸ Yaadin mo no boro kaŋ na nga ize wandiya hiijandi te ihanno, amma boro kaŋ man'a hiijandi bis'a.

³⁹En hustru är bunden så länge hennes man lever; men när hennes man är avsomnad, står det henne fritt att gifta sig med vem hon vill, blott det sker i Herren.

³⁹ Hiijay ga wande haw hala nga kurnyo fundo me. Amma da kurnyo bu, hiija n'a taŋ, a ma hiiji nda boro kaŋ a ga ba, kala day Rabbi ra.

⁴⁰Men lyckligare är hon, om hon förbliver såsom hon är. Så är min mening, och jag tror att också jag har Guds Ande.

⁴⁰ Amma, ay diyaŋ gaa, a ga farhã ka bisa d'a goro yaadin. Ay ga tammahã mo ay gonda Irikoy Biya.