1Vid den tiden blev Abia, Jerobeams son, sjuk.
1 Alwaati woodin ra Abiya, Yerobowam ize fo zaŋey.
2Då sade Jerobeam till sin hustru: »Stå upp och förkläd dig, så att ingen kan märka att du är Jerobeams hustru, och gå till Silo, ty där bor profeten Ahia, han som förkunnade om mig att jag skulle bliva konung över detta folk.
2 Yerobowam ne nga wande se: «Ay ga ni ŋwaaray, ma tun ka ni boŋ bare mate kaŋ i si ni bay hala nin no Yerobowam wande, ka koy Silo. Guna, noodin no annabi Ahiya go, nga kaŋ n'ay ciine te ka ne ay ga ciya bonkooni dumo wo boŋ.
3Och tag med dig tio bröd, därtill smått bakverk och en kruka honung, och gå in till honom; han skall då förkunna för dig huru det skall gå med gossen.»
3 Ma buuru kunkuni way sambu mo, da maasa fooyaŋ da yu kulba, ka koy a do. A ga ci ni se haŋ kaŋ ga du arwaso.»
4Jerobeams hustru gjorde så; hon stod upp och gick till Silo och kom till Ahias hus. Och Ahia kunde icke se, ty hans ögon voro starrblinda av ålderdom.
4 Yerobowam wande binde te yaadin. A tun ka koy Silo ka to Ahiya kwaara. Day, Ahiya si di, zama a moy te kubay a zeena se.
5Men HERREN hade sagt till Ahia: »Just nu kommer Jerobeams hustru för att förfråga sig hos dig om sin son, ty han är sjuk; så och så skall du tala till henne. Men när hon kommer, skall hon ställa sig främmande.
5 Rabbi ne Ahiya se: «Guna, Yerobowam wande goono ga kaa ni do, zama nga ma ni hã nga ize sanni, zama a goono ga zaŋay. Ya nda ya no ni ga ci a se, zama a ga ciya, waato kaŋ waybora furo, a ga nga boŋ te sanda wayboro fo no.»
6Då nu Ahia hörde ljudet av hennes steg, när hon kom i dörren, sade han: »Kom in, du Jerobeams hustru. Varför ställer du dig främmande? Jag har ju fått uppdrag att giva dig ett hårt budskap.
6 A ciya binde, waato kaŋ Ahiya maa waybora cey yooje kaŋ a ga ba ka furo fu meyo gaa, kala Ahiya ne: «Ma furo, nin Yerobowam wande. Ifo se no ni ga alhaali barmay sanda wayboro fo no kaŋ i si bay? Zama Rabbi n'ay donton ni gaa nda baaru kaŋ ga tin.
7Gå och säg Jerobeam: Så säger HERREN, Israels Gud: Se, jag har upphöjt dig ur folket och satt dig till furste över mitt folk Israel
7 Ma koy ka ci Yerobowam se: Haŋ kaŋ Rabbi Israyla Irikoyo ci neeya: Baa kaŋ ay na ni beerandi jama ra, ay na ni ciya ay jama Israyla jine boro,
8och har ryckt riket från Davids hus och givit det åt dig. Men du har icke varit sådan som min tjänare David, som höll mina bud och följde efter mig av allt sitt hjärta, så att han gjorde allenast vad rätt var i mina ögon;
8 ay na mayra kom mo Dawda dumo gaa, k'a no ni se, kulu nda yaadin ni mana te sanda ay tamo Dawda cine. Nga wo n'ay lordey haggoy k'ay gana nda nga bina kulu, zama nga ma te hay kulu kaŋ ga saba ay diyaŋ gaa hinne.
9utan du har gjort mer ont än alla som hava varit före dig och har gått bort och gjort dig andra gudar, nämligen gjutna beläten, för att förtörna mig, och har kastat mig bakom din rygg.
9 Amma ni na laala goy te ka bisa borey kulu kaŋ yaŋ na ni jin, hala ni koy ka tooruyaŋ te ni boŋ se, himandi-himandi, sooguyaŋ wane yaŋ. Ni n'ay bina zuku, hal ay ma te bine, ni n'ay furu mo ni banda.
10Därför skall jag låta olycka komma över Jerobeams hus och utrota allt mankön av Jerobeams hus, både små och stora i Israel; och jag skall bortsopa Jerobeams hus, såsom man sopar bort orenlighet, till dess det bliver en ände därpå.
10 A go binde, ay ga masiiba candi ka kande Yerobowam dumo boŋ. Ay ga ize alboro kulu alandaaba mo Yerobowam se, nga kaŋ go daabante, da nga kaŋ go taŋante Israyla ra. Ay ma Yerobowam dumi kulu haabu ka darandi parkatak, sanda mate kaŋ cine boro ga wuri haabu hal a kulu ma ban.
11Den av Jerobeams hus, som dör i staden, skola hundarna äta upp, och den som dör ute på marken, skola himmelens fåglar äta upp. Ty så har HERREN talat.
11 Boro kaŋ bu Yerobowam do haray kwaara ra, hansiyaŋ g'a ŋwa. Boro kaŋ bu saaji ra mo, beene curey g'a ŋwa, zama Rabbi no ka woodin ci.
12Så stå du nu upp och gå hem igen. När din fot träder in i staden, skall barnet dö.
12 Ni binde waybora, ni ma tun ka koy ni kwaara. Waato kaŋ ni ce taamo furo kwaara ra, arwaso ga bu.
13Och hela Israel skall hålla dödsklagan efter honom, och man skall begrava honom; ty av Jerobeams hus skall allenast han komma i en grav, därför att i Jerobeams hus dock hos honom blev funnet något som var gott inför HERREN, Israels Gud.
13 Israyla kulu mo ga bu baray te a se, k'a fiji, zama nga hinne no Yerobowam dumo ra ga furo saaray ra, zama Rabbi Israyla Irikoyo na miila hanno gar a do, Yerobowam dumo ra.
14Men HERREN skall låta en konung över Israel uppstå åt sig, en konung som skall utrota Jerobeams hus. Detta är den dagen; och vad skall icke nu ske!
14 Rabbi mo ga bonkooni fo tunandi Israyla boŋ kaŋ ga Yerobowam dumo tuusu han din hane. Baa sohõ binde, ifo nooya?
15HERREN skall slå Israel, så att det bliver likt vassen, som vaggar hit och dit i vattnet. Och han skall rycka upp Israel ur detta goda land, som han har givit åt deras fäder, och skall förströ dem på andra sidan floden, därför att de hava gjort sig Aseror och därmed förtörnat HERREN.
15 Zama Rabbi ga Israyla kar, sanda mate kaŋ cine kwaari ga zinji hari ra. A ga Israyla dagu laabu hanno wo kaŋ a no i kaayey se din ra. A g'i kar ka say-say hala ka koy Isa Beero daranta, zama i na wayboro himandi bundu tooruyaŋ te ngey boŋ se, hal i ma Rabbi zokoti a ma te bine.
16Och han skall prisgiva Israel för de synders skull som Jerobeam har begått, och genom vilka han har kommit Israel att synda.»
16 A ga Israyla furu Yerobowam zunubey kaŋ yaŋ a te sabbay se, da mo nango kaŋ a na Israyla daŋ i ma zunubi te.»
17Då stod Jerobeams hustru upp och gick sin väg och kom till Tirsa; och just som hon beträdde husets tröskel, gav gossen upp andan.
17 Yerobowam wando binde tun ka dira ka kaa Tirza. Kaŋ a to fuwo kutijo gaa, kala arwaso bu.
18Och man begrov honom, och hela Israel höll dödsklagan efter honom, i enlighet med det ord som HERREN hade talat genom sin tjänare, profeten Ahia.
18 Israyla kulu binde n'a fiji ka bu baray te a se, Rabbi sanno kaŋ a te nga tamo annabi Ahiya me ra din boŋ.
19Vad nu mer är att säga om Jerobeam, om hans krig och om hans regering, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
19 Yerobowam goy cindey binde, da mate kaŋ a na wongu te d'a, da mate kaŋ a na mayray te d'a, guna i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra.
20Den tid Jerobeam regerade var tjugutvå år. Så gick han till vila hos sina fäder; och hans son Nadab blev konung efter honom.
20 Jiirey kaŋ Yerobowam na mayray te, jiiri waranka cindi hinka no. A kani nga kaayey banda. A ize Nadab mo te bonkooni a nango ra.
21Men Rehabeam, Salomos son, var konung i Juda. Fyrtioett år gammal var Rehabeam, när han blev konung, och han regerade sjutton år i Jerusalem, den stad som HERREN hade utvalt ur alla Israels stammar, till att där fästa sitt namn. Hans moder hette Naama, ammonitiskan.
21 Suleymanu ize Rehobowam may Yahuda ra. Rehobowam gonda jiiri waytaaci cindi fo kaŋ a na nga mayra sintin. A may mo jiiri way cindi iyye Urusalima ra. Birno nooya kaŋ Rabbi suuban Israyla kundey kulu ra, naŋ kaŋ a ga nga maa sinji. Bonkoono nyaŋo ti Naama, Amon wayboro no.
22Och Juda gjorde vad ont var i HERRENS ögon; med de synder som de begingo retade de honom långt mer, än deras fäder hade gjort.
22 Yahuda mo na goy laalo te Rabbi diyaŋ gaa, k'a bine zuku hal a ma canse ka bisa hay kulu kaŋ i kaayey te i zunubey kaŋ i te sabbay se.
23Ty också de byggde sig offerhöjder och reste stoder och Aseror på alla höga kullar och under alla gröna träd;
23 Zama i na tudey boŋ sududuyaŋ nangey cina ngey boŋ se. I na tondiyaŋ jabu ka te tooru himandi ka wayboro himandi bundu tooruyaŋ te tudu kulu kaŋ ga ku boŋ da tuuri-nya kulu kaŋ gonda bi cire.
24ja, också tempelbolare funnos i landet. De gjorde efter alla styggelser hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.
24 Arkuuruyaŋ mo go no laabo ra. Dumey mo kaŋ Rabbi gaaray Israyla izey jine waato, i te i fanta hari teerey kulu boŋ.
25Men i konung Rehabeams femte regeringsår drog Sosak, konungen i Egypten, upp mot Jerusalem.
25 A ciya binde, Rehobowam koytara jiiri guwanta ra, kala Misira bonkoono Sisak kande wongu Urusalima gaa.
26Och han tog skatterna i HERRENS hus och skatterna i konungshuset; alltsammans tog han. Han tog ock alla de gyllene sköldar som Salomo hade låtit göra.
26 Rabbi windo jinayyaŋ kaŋ gonda darza, da bonkoono windo ra jinayyaŋ kaŋ gonda darza, da wura korayey kaŋ Suleymanu te, a n'i ku ka dira nda ikulu.
27I deras ställe lät konung Rehabeam göra sköldar av koppar, och dessa lämnade han i förvar åt hövitsmännen för drabanterna som höllo vakt vid ingången till konungshuset.
27 I nango ra Bonkoono Rehobowam na korayyaŋ te da guuru-say k'i daŋ batukoy jine borey kambe ra, ngey kaŋ yaŋ goono ga bonkoono windo me batu.
28Och så ofta konungen gick till HERRENS hus, buro drabanterna dem; sedan förde de dem tillbaka till drabantsalen.
28 A ciya binde, waati kaŋ bonkoono ga furo Rabbi windo ra, batukoy g'i sambu ka kond'ey. D'a ye ka kaa, i ga ye ka kand'ey batukoy fuwo ra.
29Vad nu mer är att säga om Rehabeam och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
29 Rehobowam goy cindo, da hay kulu kaŋ a te, manti i n'i hantum Yahuda bonkooney baaru tirey ra bo?
30Men Rehabeam och Jerobeam lågo i krig med varandra, så länge de levde.
30 Wongu go no mo Rehobowam nda Yerobowam game ra, kaŋ mana ye da banda.
31Och Rehabeam gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i Davids stad. Hans moder hette Naama, ammonitiskan. Och hans son Abiam blev konung efter honom.
31 Kala Rehobowam kani nga kaayey banda. I n'a fiji mo nga kaayey banda Dawda birno ra. A nya maa Naama, Amon wayboro no. A ize Abiyam te bonkooni a nango ra.