¹Och HERRENS ord kom till Jehu, Hananis son, mot Baesa; han sade:

¹ Kala Rabbi sanno kaa Yehu, Hanani izo do Baasa boŋ ka ne:

²»Se, jag har lyft dig upp ur stoftet och satt dig till furste över mitt folk Israel. Men du har vandrat på Jerobeams väg och kommit mitt folk Israel att synda, så att de hava förtörnat mig genom sina synder.

² «Za kaŋ ay na ni beerandi ka ni kaa bulungu ra, ay na ni daŋ ay jama Israyla jine boro, ni na Yerobowam fonda gana mo, ni n'ay jama Israyla daŋ i ma zunubi te, k'ay bine zuku hal ay ma dukur i zunubey sabbay se,

³Därför vill jag bortsopa Baesa och hans hus; ja, jag vill göra med ditt hus såsom jag gjorde med Jerobeams, Nebats sons, hus.

³ guna, ay ga Baasa nda nga dumo tuusu parkatak, ay ma ni dumo ciya sanda Yerobowam Nebat izo wano cine.

⁴Den av Baesas hus, som dör i staden, skola hundarna äta upp, och den av hans hus, som dör ute på marken, skola himmelens fåglar äta upp.»

⁴ Baasa dumo kaŋ ga bu kwaara ra, hansiyaŋ g'a ŋwa, a wane kaŋ bu saajo ra mo, beene curey g'a ŋwa.»

⁵Vad nu mer är att säga om Baesa, om vad han gjorde och om hans bedrifter, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

⁵ Baasa goy cindey da haŋ kaŋ a te, d'a hino, manti i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra bo?

⁶Och Baesa gick till vila hos sina fäder och blev begraven i Tirsa. Och hans son Ela blev konung efter honom.

⁶ Baasa mo kani nga kaayey banda. I n'a fiji Tirza kwaara ra. A ize Ela te bonkooni a nango ra.

⁷Men genom profeten Jehu, Hananis son, hade HERRENS ord kommit till Baesa och hans hus, icke allenast för allt det onda som han hade gjort i HERRENS ögon, då han förtörnade honom genom sina händers verk, så att det måste gå honom såsom det gick Jerobeams hus, utan ock därför att han hade förgjort detta.

⁷ Hala hõ koyne Rabbi sanno ye ka kaa Yehu, Hanani ize me ra Baasa boŋ d'a dumo boŋ mo, laala kulu boŋ kaŋ a te Rabbi jine, kaŋ a n'a bine zuku hal a dukur. Zama a kambe goyey se kaŋ a te sanda Yerobowam windo cine, woodin se no Rabbi n'a kar.

⁸I Asas, Juda konungs, tjugusjätte regeringsår blev Ela, Baesas son, konung över Israel i Tirsa och regerade i två år.

⁸ Yahuda bonkoono Asa mayra jiiri waranka cindi iddanta ra no Bassa izo Ela sintin ka may Israyla boŋ Tirza ra. A may mo jiiri hinka.

⁹Men hans tjänare Simri, som var hövitsman för den ena hälften av stridsvagnarna, anstiftade en sammansvärjning mot honom. Och en gång, då han i Tirsa hade druckit sig drucken i Arsas hus, överhovmästarens i Tirsa,

⁹ Kala a tam fo Zimri, a torkey jara jine boro na zamba soola te a se, murteyaŋ wane. Ela mo go Tirza, a goono ga haŋ ka bugu Arza windo ra (kaŋ ga ti Tirza din bonkooni windo.)

¹⁰kom Simri dit och slog honom till döds -- det var i Asas, Juda konungs, tjugusjunde regeringsår -- och han själv blev så konung i hans ställe.

¹⁰ Zimri mo furo k'a kar ka wi, Yahuda bonkoono Asa mayra jiiri waranka cindi iyyanta ra no. Zimri may a nango ra.

¹¹Och när han hade blivit konung och intagit sin tron, förgjorde han hela Baesas hus, utan att låta någon av mankön bliva kvar, varken hans blodsförvanter eller hans vänner.

¹¹ A ciya mo, waato kaŋ a furo koytaray, a karga boŋ goranta ra, kal a na Baasa dumo kulu kar. A mana ize alboro naŋ a se, baa afolloŋ, wala baa a dumey do haray wane, wala a corey do haray wane.

¹²Så utrotade Simri hela Baesas hus, i enlighet med det ord som HERREN hade talat till Baesa genom profeten Jehu --

¹² Yaadin cine no Zimri na Baasa dumo kulu halaci nd'a, Rabbi sanno kaŋ a ci Baasa boŋ annabi Yehu me ra.

¹³detta för alla de synders skull som Baesa och hans son Ela hade begått, och genom vilka de hade kommit Israel att synda, så att de förtörnade HERREN, Israels Gud, med de fåfängliga avgudar som de dyrkade.

¹³ I bu Baasa zunubey kulu sabbay se, d'a ize Ela waney se mo, kaŋ i te, da mate kaŋ i na Israyla daŋ i ma zunubi te, zama i ma Rabbi Irikoy, Israyla wano, bine zuku se, a ma dukur i goy yaamey sabbay se.

¹⁴Vad nu mer är att säga om Ela och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

¹⁴ Ela goy cindey binde da hay kulu kaŋ a te, manti i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra bo?

¹⁵I Asas, Juda konungs, tjugusjunde regeringsår blev Simri konung och regerade i sju dagar, i Tirsa. Folket höll då på att belägra Gibbeton, som tillhörde filistéerna.

¹⁵ Yahuda bonkoono Asa mayra jiiri waranka cindi iyyanta ra, Zimri te jirbi iyye a goono ga may Tirza ra. Jama mo go margante wongu se Jibbeton windante kaŋ go Filistancey mayray ra.

¹⁶Medan nu folket höll på med belägringen, fingo de höra sägas »Simri har anstiftat en sammansvärjning; han har ock dräpt konungen.» Då gjorde hela Israel samma dag Omri, den israelitiske härhövitsmannen, till konung, i lägret.

¹⁶ Jama kaŋ go wongu marga do maa kaŋ i goono ga ne Zimri na zamba soola, hal a na bonkoono wi. Israyla kulu binde na wongu marga wonkoyo Omri sambu. I n'a didiji bonkooni Israyla boŋ han din hane wongu marga ra.

¹⁷Därefter drog Omri med hela Israel upp från Gibbeton, och de angrepo Tirsa.

¹⁷ Omri mo ziji noodin ka fun Jibbeton, nga nda Israyla kulu nga banda. I na Tirza windi nda wongu.

¹⁸Men när Simri såg att staden var intagen, gick han in i konungshusets palatsbyggnad och brände upp konungshuset jämte sig själv i eld och omkom så --

¹⁸ A ciya mo, waato kaŋ Zimri di i na kwaara ŋwa, a furo bonkoono windo faada ra ka danji daŋ bonkoono windo gaa nga boŋ ka bu

¹⁹detta för de synders skull som han hade begått, i det att han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och vandrade på Jerobeams väg och i den synd som denne hade gjort, och genom vilken han hade kommit Israel att synda.

¹⁹ nga zunubey kaŋ a te se, kaŋ a goono ga goy laalo te Rabbi diyaŋ gaa, ka Yerobowam fonda gana, da zunubo kaŋ a te ka Israyla daŋ i ma zunubi te.

²⁰Vad nu mer är att säga om Simri och om den sammansvärjning som han anstiftade, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

²⁰ Zimri goy cindey binde, nda murteyaŋ kaŋ a te, manti i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra bo?

²¹Nu delade sig Israels folk i två hälfter; den ena hälften av folket höll sig till Tibni, Ginats son, och ville göra honom till konung, och den andra hälften höll sig till Omri.

²¹ Saaya din no Israyla jama fay ihinka. Boro jarey na Tibni Jinat izo gana zama i n'a didiji bonkooni, boro jarey mo na Omri gana.

²²Men den del av folket som höll sig till Omri, fick överhanden över den del som höll sig till Tibni, Ginats son. Och när Tibni var död, blev Omri konung.

²² Amma borey kaŋ yaŋ na Omri gana hin ngey kaŋ yaŋ na Tibni Jinat izo gana. Tibni binde bu, Omri te bonkooni.

²³I Asas, Juda konungs, trettioförsta regeringsår blev Omri konung över Israel och regerade i tolv år; i Tirsa regerade han i sex år.

²³ Asa mayra jiiri waranza cindi fo Yahuda, gaa no Omri sintin ka Israyla may. A te jiiri way cindi hinka a goono ga may. I ra a goono ga may Tirza ra jiiri iddu.

²⁴Han köpte berget Samaria av Semer för två talenter silver; och han bebyggde berget och kallade staden som han byggde där Samaria, efter Semer, den man som hade varit bergets ägare.

²⁴ A na Samariya tondo mo day Semer gaa k'a bana nzarfu danga kilo wayga cine. A na kwaara mo cina tondo boŋ. A na kwaara kaŋ a cina maa daŋ Samariya, Semer maa boŋ, kaŋ ga ti noodin tondo koyo doŋ.

²⁵Men Omri gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han gjorde mer ont än någon av dem som hade varit före honom.

²⁵ Omri mo na goy laalo te Rabbi jine ka hari laalo yaŋ te ka bisa boro kulu kaŋ n'a jin.

²⁶Han vandrade i allt på Jerobeams, Nebats sons, väg och i de synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda, så att de förtörnade HERREN, Israels Gud, med de fåfängliga avgudar de dyrkade.

²⁶ Zama a na Yerobowam Nebat ize fondey kulu gana, d'a zunubey kulu, naŋ kaŋ a na Israyla daŋ i ma zunubi te, i ma Rabbi Israyla Irikoyo bina zuku a ma dukur i goy yaamey se.

²⁷Vad nu mer är att säga om Omri, om vad han gjorde och om de bedrifter han utförde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

²⁷ Omri goy cindey kaŋ a te binde, da hino kaŋ a cabe, manti i n'i hantum Israyla bonkooney baaru tira ra bo?

²⁸Och Omri gick till vila hos sina fäder och blev begraven i Samaria. Och hans son Ahab blev konung efter honom.

²⁸ Omri mo kani nga kaayey banda. I n'a fiji Samariya ra. A izo Ahab te bonkooni a nango ra.

²⁹Ahab, Omris son, blev konung över Israel i Asas, Juda konungs, trettioåttonde regeringsår; sedan regerade Ahab, Omris son, i tjugutvå år över Israel i Samaria.

²⁹ Yahuda bonkoono Asa mayra jiiri waranza cindi ahakkanta ra no Ahab, Omri izo sintin ka Israyla may. Omri ize Ahab mo na Israyla may Samariya ra jiiri waranka cindi hinka.

³⁰Men Ahab, Omris son, gjorde vad ont var i HERRENS ögon, mer än någon av dem som hade varit före honom.

³⁰ Omri izo Ahab na goy laalo te Rabbi jine ka bisa boro kulu kaŋ n'a jin.

³¹Det var honom icke nog att vandra i Jerobeams, Nebats sons, synder; han tog ock till hustru Isebel, dotter till Etbaal, sidoniernas konung, och gick så åstad och tjänade Baal och tillbad honom.

³¹ A ciya binde, danga day hay fo doogono no a ma dira Nebat izo Yerobowam zunubey ra, hala mo a na Zidonancey bonkooni Et-Baal ize wayo Yezabel hiiji. A koy mo ka may Baal* se ka sududu a se.

³²Och han reste ett altare åt Baal i Baalstemplet som han hade byggt i Samaria.

³² A na sargay feema cina mo Baal se, Baal windo ra kaŋ a cina Samariya ra.

³³Därtill lät Ahab göra Aseran. Så gjorde Ahab mer till att förtörna HERREN, Israels Gud, än någon av de Israels konungar som hade varit före honom.

³³ Ahab na wayboro himandi bundu tooru mo te. A na Rabbi Israyla Irikoyo bine zukuyaŋ goy tonton, hal a jaase Israyla bonkooney kulu kaŋ yaŋ n'a jin.

³⁴Under hans tid byggde beteliten Hiel åter upp Jeriko. Men när han lade dess grund, kostade det honom hans äldste son Abiram, och när han satte upp dess portar, kostade det honom hans yngste son Segib -- i enlighet med det ord som HERREN hade talat genom Josua, Nuns son.

³⁴ A zamana ra mo Hiyel, Betel bora na Yeriko kwaara cina. A ize hay jine Abiram mursay ra no a n'a daba sinji. A n'a meyey mo daŋ da nga ize koda Segub mursay, Rabbi sanno kaŋ a ci Yasuwa Nun ize me ra din boŋ.