1Men David drog upp därifrån och uppehöll sig sedan på En-Gedis bergfästen.
1 Dawda mo tun noodin ka goro En-Gedi wongu fuwey ra.
2Och när Saul kom tillbaka från tåget mot filistéerna, omtalade man för honom att David var i En-Gedis öken.
2 Saaya din ra, waato kaŋ Sawulu kaa ka fun Filistancey banda, i ne a se: «Dawda neeya En-Gedi saajo ra.»
3Då tog Saul tre tusen män, utvalda ur hela Israel, och drog åstad för att söka efter David och hans män på Stenbocksklipporna.
3 Waato din Sawulu na boro zambar hinza sambu, suubananteyaŋ Israyla kulu ra, ka koy ka Dawda ceeci, nga nda nga borey, ganji hinciney tudey boŋ.
4Och när han kom till boskapsgårdarna vid vägen, fanns där en grotta; då gick han ditin för något avsides bestyr. Men David och hans män sutto längst inne i grottan.
4 A kaa feeji kalo do kaŋ go fonda boŋ, naŋ kaŋ tondi guusu fo go. Sawulu furo a ra zama nga ma kwaara banda. Dawda mo, nga nda nga alborey go guuso ra jina haray ga goro.
5Då sade Davids män till honom: »Se, detta är den dag om vilken HERREN har sagt till dig: Jag vill nu giva din fiende i din hand, så att du far göra med honom vad du finner för gott.» Då stod David upp och skar oförmärkt av en flik på Sauls mantel.
5 Dawda borey ne a se: «Guna, zaaro neeya kaŋ Rabbi ci ni se: ‹Guna, ay ga ni ibara daŋ ni kambe ra, zama ni ma te a se haŋ kaŋ ga kaan ni se.› » Saaya din Dawda tun ka Sawulu kwaayo saafo dumbu tuguyaŋ ra.
6Men därefter slog Davids samvete honom, därför att han hade skurit av fliken på Sauls mantel.
6 A ciya binde kokor banda, Dawda bina sara, zama a na Sawulu kwaayo saafo dumbu se.
7Och han sade till sina män: »HERREN låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle göra detta mot min herre, mot HERRENS smorde, att jag skulle uträcka min hand mot honom; han är ju HERRENS Smorde.»
7 A binde ne nga borey se: «Rabbi m'ay hallasi ay ma si woone te ay koyo se, zama Rabbi wane suubananta no, hala nda ay ma kambe salle a boŋ, za kaŋ nga ya Rabbi wane suubananta no.»
8Och David höll sina män tillbaka med stränga ord och tillstadde dem icke att överfalla Saul. Men när Saul hade stått upp och gått ut ur grottan och fortsatt sin färd,
8 Sanni woodin yaŋ no Dawda te ka nga borey gaay d'a. A mana fay d'ey i ma tun ka Sawulu kar. Sawulu binde tun ka fun tondi guuso ra, ka nga fonda gana.
9då stod ock David upp och gick ut ur grottan och ropade efter Saul: »Min herre konung!» När då Saul såg sig tillbaka, böjde David sig ned, med ansiktet mot jorden, och bugade sig.
9 A banda Dawda mo fun guuso ra ka Sawulu gana nda ceeyaŋ ka ne: «Ya ay koyo, bonkoono!» Waato kaŋ Sawulu zagu, kala Dawda gurfa. A konda nga moyduma hala ganda ka sombu.
10Och David sade till Saul: »Varför hör du på sådana människors ord, som säga att David söker din ofärd?
10 Dawda ne Sawulu se koyne: «Ifo se no ni ga maa borey sanni kaŋ yaŋ ga ne: ‹A go, Dawda goono ga ceeci nga ma hasaraw te ni se?›
11Du har ju i dag med egna ögon sett hurusom jag skonade dig, när HERREN i dag hade givit dig i min hand i grottan Och man uppmanade mig att dräpa dig; jag tänkte: 'Jag vill icke uträcka min hand mot min herre; han är ju HERRENS Smorde.
11 To, ma guna ka di. Hunkuna Rabbi na ni daŋ ay kambe ra tondi guuso ra. Boro fooyaŋ ne mo ay ma ni wi, amma ay bakar ni se. Ay ne mo: Ay s'ay kambe salle ay koyo boŋ, za kaŋ Rabbi wane suubananta no.
12Se själv, min fader, ja, se här fliken av din mantel i min hand. Ty därav att jag skar av fliken på din mantel, men icke dräpte dig, må du märka och se att jag icke har velat göra något ont eller begå någon förbrytelse, och att jag icke har försyndat mig mot dig, fastän du traktar efter att taga mitt liv.
12 Ma guna mo, ya ay baaba, oho, guna ni kwaayo saafo neeya ay kambe ra, zama za ay na ni kwaayo saafo dumbu, ay mana ni wi mo, ma faham ka bay mo kaŋ laala wala taali si ay do. Ay mana zunubi te ni se bo, baa kaŋ ni goono g'ay fundo koli ka ceeci ni m'a di.
13HERREN skall döma mellan mig och dig, och HERREN skall hämnas mig på dig, men min hand skall icke röra dig.
13 Rabbi ma ciiti in da nin game ra. Rabbi ma bana ay se mo ni gaa, amma ay kambe ya kay si ni ham bo.
14Det är såsom det gamla ordspråket säger: 'Från de ogudaktiga kommer vad ogudaktigt är'; därför skall hand icke röra dig.»
14 Sanda waato borey yaasayo kaŋ i ne: ‹Boro laaley do haray no goy laalo ga fun.› Amma ay kambe ya kay si lamba ni gaa bo.
15Efter vem har Israels konung dragit ut? Efter vem är det du jagar? Efter en död hund, efter en enda liten loppa!
15 May ganayaŋ se no Israyla bonkoono fatta? May ce kondo no ni goono ga ŋwa? Hansi buuko no, wala kuma?
16Så vare då HERREN domare och döme mellan mig och dig; må han se härtill och utföra min sak, ja, må han döma mig fri ifrån din hand.»
16 Rabbi binde ma ciya ciitiko, a ma ciiti dumbu in da nin game ra. A ma guna ka faasa ay se, k'ay faaba ni kambe ra.»
17När David hade talat dessa ord till Saul, sade Saul: »De är ju din röst, min son David.» Och Saul brast ut i gråt.
17 Waato kaŋ Dawda na sanney din kulu ci Sawulu se ka ban, kala Sawulu ne: «Ya ay izo Dawda, ni jinde no woone?» Sawulu mo na nga jinda sambu ka soobay ka hẽ.
18Och han sade till David: »Du är rättfärdigare än jag, ty du har bevisat mig gott, under det jag har bevisat dig ont.
18 A ne Dawda se: «Ni bisa ay adilitaray, zama ni n'ay bana nda gomni. Ay wo, goy laalo no ay na ni bana nd'a.
19Du har i dag låtit mig se din godhet mot mig, därigenom att du icke har dräpt mig, fastän HERREN hade överlämnat mig i din hand.
19 Hunkuna mo ni kaa taray kwaaray ay se, mate kaŋ ni na gomni te ay se, zama waato kaŋ Rabbi n'ay daŋ ni kambe ra, ni man'ay wi.
20Ty när någon träffar på sin fiende, plägar han då låta honom gå sin väg i ro? HERREN vedergälle dig med sitt goda för vad du denna dag har gjort mig.
20 Zama da boro du nga ibare, a g'a taŋ a ma koy baani no? Rabbi mo ma gomno bana ni se mate kaŋ cine ni te ay se hunkuna.
21Och nu vet jag väl att du skall bliva konung, och att Israels konungadöme skall förbliva i din hand.
21 Sohõ binde, a go, ay bay kaŋ haciika ni ga ciya bonkooni. Israyla mayra mo ga sinji ni kambe ra.
22Men lova mig nu med ed vid HERREN att du icke utrotar mina avkomlingar efter mig och icke utplånar mitt namn ur min faders hus.»
22 Ma ze ay se sohõ nda Rabbi maa, hala ni si ay banda halaci, wala mo ni s'ay maa darandi ay baaba dumo ra.»
23Då svor David Saul denna ed. Därefter drog Saul hem; men David och hans män drogo upp till borgen.
23 Dawda mo ze Sawulu se. Sawulu mo koy fu, amma Dawda nda nga borey ziji ka koy tondi boŋ wongu fuwo do.