1Vid den tiden församlade filistéerna sina krigshärar för att strida mot Israel. Och Akis sade till David: »Du må veta att du med dina män nu måste draga ut med mig i härnad.»
1 Jirbey din ra, Filistancey na ngey wongu kunda margu wongu se, zama ngey ma karba nda Israyla. Acis mo ne Dawda se: «Ma bay sikka si kaŋ ni ga koy ay banda wongu marga ra, nin da ni jama.»
2David svarade Akis: »Välan, då skall du ock få märka vad din tjänare kan uträtta.» Akis sade till David »Välan, jag sätter dig alltså till väktare över mitt huvud för beständigt.»
2 Dawda mo ne Acis se: «Ni bay mo haŋ kaŋ ay, ni bannya ga te.» Acis ne Dawda se: «Ay ga ni ciya ay doogaro hal abada.»
3Samuel var nu död, och hela Israel hade hållit dödsklagan efter honom; och de hade begravit honom i hans stad, i Rama. Och Saul hade utdrivit andebesvärjare och spåmän ur landet.
3 Samuwila jin ka bu. Israyla kulu mo na bu baray te a se k'a fiji Rama ra, a kwaara ra nooya. Sawulu jin ka borey kaŋ yaŋ gonda ganakoyaŋ da ziimey kulu gaaray ka kaa laabo ra.
4Så församlade sig nu filistéerna och kommo och lägrade sig vid Sunem. Då församlade ock Saul hela Israel, och de lägrade sig vid Gilboa.
4 Filistancey mo margu. I kaa ka gata sinji Sunem ra. Sawulu mo na Israyla kulu margu. I na gata sinji Jilbowa tondo boŋ.
5Men när Saul såg filistéernas läger, fruktade han och förskräcktes högeligen i sitt hjärta.
5 Waati kaŋ Sawulu di Filistancey wongu marga, a humburu gumo, a bina mo pati nda cimi.
6Och Saul frågade HERREN, men HERREN svarade honom icke, varken genom drömmar eller genom urim eller genom profeter.
6 Amma waato kaŋ Sawulu hã Rabbi gaa, Rabbi mana tu a se, baa hindiri ra, wala Urim* do, wala annabey do.
7Då sade Saul till sina tjänare: »Söken upp åt mig någon andebesvärjerska, så vill jag gå till henne och fråga henne.» Hans tjänare svarade honom: »I En-Dor finnes en andebesvärjerska.»
7 Gaa no Sawulu ne nga bannyey se: «Wa ceeci ay se wayboro fo kaŋ gonda ganakoyaŋ zama ay ma koy a do ka ceeci a gaa.» A bannyey binde ne a se: «Guna, wayboro fo go no En-Dor ra kaŋ gonda ganakoyaŋ.»
8Då gjorde Saul sig oigenkännlig och tog på sig andra kläder och gick åstad med två män; och de kommo till kvinnan om natten. Och han sade: »Spå åt mig genom anden, och mana upp åt mig den jag säger dig.»
8 Sawulu binde na nga boŋ barmay ka bankaaray fooyaŋ daŋ ka koy, nga nda boro hinka fooyaŋ nga banda. I kaa waybora do cin. Sawulu ne: «Ay ga ni ŋwaaray, ma guna ay se ganakoy biya gaakasinay do, ma tunandi ay se boro fo kaŋ ay ga ci ni se.»
9Men kvinnan svarade honom: »Du vet ju själv vad Saul har gjort, huru han har utrotat andebesvärjare och spåmän ur landet. Varför lägger du då ut en snara för mitt liv och vill döda mig?»
9 Waybora ne a se: «Guna, ni bay haŋ kaŋ Sawulu te, kaŋ a na borey kaŋ gonda ganakoyaŋ da ziimey alandaaba laabo ra. Ifo se no ni ga hirrimi te ay se i m'ay fundo ŋwa, i m'ay to buuyaŋ gaa?»
10Då svor Saul henne en ed vid HERREN och sade: »Så sant HERREN lever, i denna sak skall intet tillräknas dig såsom missgärning.»
10 Sawulu ze waybora se da Rabbi ka ne: «Ay ze da Rabbi fundikoono, ciiti kulu si du nin woone sabbay se.»
11Kvinnan frågade: »Vem skall jag då mana upp åt dig?» Han svarade: »Mana upp Samuel åt mig.»
11 Saaya din waybora ne: «May no ni ga ba ya tunandi ni se?» Sawulu ne: «Ma Samuwila tunandi ay se.»
12Men när kvinnan fick se Samuel, gav hon till ett högt rop. Och kvinnan sade till Saul: »Varför har du bedragit mig? Du är ju Saul.»
12 Waato kaŋ waybora di Samuwila, waybora kuuwa nda jinde beeri. Nga din, waybora binde salaŋ Sawulu se ka ne: «Ifo se no ni n'ay fafagu? zama nin no Sawulu.»
13Konungen sade till henne: »Frukta icke. Vad är det då du ser?» Kvinnan svarade Saul: »Jag ser ett gudaväsen komma upp ur jorden.»
13 Bonkoono ne a se: «Ma si humburu. Amma ifo no ni go ga di?» Waybora ne Sawulu se: «Ay di hin fo kaŋ goono ga ziji ka fun laabo ra.»
14Han frågade henne: »Huru ser han ut?» Hon svarade: »Det är en gammal man som kommer upp, höljd i en kåpa.» Då förstod Saul att det var Samuel, och böjde sig ned med ansiktet mot jorden och bugade sig.
14 Sawulu ne a se: «Himandi fo dumi no ka bara a gaa?» Waybora ne: «Alboro zeeno fo goono ga tun beene. A go mo ga bangum ka daabu nda alkuba.» Sawulu binde faham kaŋ Samuwila no. A binde gurfa ka konda nga moyduma hala ganda ka sombu.
15Och Samuel sade till Saul: »Varför har du stört min ro och manat mig upp?» Saul svarade: »Jag är i stor nöd: filistéerna hava begynt krig mot mig, och Gud har vikit ifrån mig och svarar mig icke mer, varken genom profeter eller genom drömmar. Därför har jag kallat dig upp, på det att du må låta mig veta vad jag skall göra.»
15 Samuwila mo ne Sawulu se: «Ifo se no ni g'ay tunandi, kaŋ ni g'ay zijandi?» Sawulu tu ka ne: «Ay wo, ay di kayna day no gumo, zama Filistancey kand'ay gaa wongu. Irikoy mo fay da ay. A mana ye ka tu ay se koyne annabey do wala hindirey ra. Woodin se no ay na ni ce, zama ni m'ay bayrandi nda haŋ kaŋ no ay ga te.»
16Men Samuel svarade: »Varför frågar du mig, då nu HERREN har vikit ifrån dig och blivit din fiende?
16 Samuwila ne: «Ifo se binde kaŋ ni g'ay hã, za kaŋ Rabbi fay da nin, a ciya ni yanjekaari mo?
17HERREN har efter sitt behag gjort vad han hade sagt genom mig: HERREN har ryckt riket ur din hand och givit det åt en annan, åt David.
17 Rabbi goy mo ni se sanda mate kaŋ cine a ci din ay me ra: Rabbi na mayra kortu ka kaa ni kambe ra, k'a no ni gorokasino se, kaŋ ga ti Dawda.
18Eftersom du icke hörde HERRENS röst och icke lät Amalek känna hans vredes glöd, därför har HERREN nu gjort dig detta.
18 Zama ni mana Rabbi sanno haggoy, ni man'a futay goyo kaŋ ga koroŋ te mo Amalek boŋ. Woodin se no Rabbi na woone te ni se hunkuna.
19HERREN skall giva både dig och Israel i filistéernas hand, och i morgon skall du med dina söner vara hos mig; ja, också Israels läger skall HERREN giva i filistéernas hand.»
19 Woodin baa si mo, Rabbi ga nin da Israyla daŋ Filistancey kambe ra care banda. Suba nin da ni izey kulu ga bara ay banda. Rabbi ga Israyla kunda daŋ Filistancey kambe ra.»
20Då föll Saul strax raklång till jorden; så förfärad blev han över Samuels ord. Också voro hans krafter uttömda, ty på ett helt dygn hade han ingenting ätit.
20 Sawulu to ka maa woodin, kal a kaŋ ganda sahãadin, ganda birante. A go ga humburu gumo Samuwila sanno se. Gaabi kulu mana cindi a gaahamo ra, zama a mana ŋwaari ŋwa zaaro me-a-me hala nda cino kulu mo.
21Men kvinnan gick fram till Saul, och när hon såg huru högeligen förskräckt han var, sade hon till honom: »Se, din tjänarinna lyssnade till din begäran; Jag tog min själ i min hand och hörsammade den önskan du uttalade till mig.
21 Kala waybora kaa Sawulu do. A faham ka bay mo kaŋ a kankam gumo, ka ne Sawulu se: «Guna ay, ni koŋŋa maa ni sanney. Ay n'ay fundo daŋ kataru ra, ay na hanga jeeri ni sanno kaŋ ni ci ay se gaa mo.
22Så lyssna nu också du till dina tjänarinnas ord och låt mig sätta fram litet mat för dig, och ät, så att du hämtar krafter, innan du går dina färde.»
22 Sohõ binde, ay ga ni ŋwaaray, ni mo ma maa ay, ni koŋŋa sanney. Naŋ ya kande ni se ŋwaari kayna, ni ma ŋwa, zama ni ma du gaabi hala ni ga koy.»
23Men han vägrade och sade: »Jag vill icke äta.» Då bådo honom hans tjänare jämte kvinnan så enträget, att han lyssnade till deras ord; han stod upp från jorden och satte sig på vilobädden.
23 Amma a wangu. A ne: «Ay si ŋwa.» Amma a bannyey da waybora soobay k'a faali ka hin a. Nga mo maa i sanno. A binde tun ganda laabo ra, ka goro dima boŋ.
24Och kvinnan hade en gödd kalv i huset; den slaktade hon nu i hast. Därpå tog hon mjöl och knådade det och bakade därav osyrat bröd.
24 Nga din, waybora gonda handayze kaŋ i goono ga kuru a kwaara. Kal a waasu k'a wi. A na hamni mo sambu k'a diibi ka te buuru kaŋ sinda dalbu da hamno.
25Sedan satte hon fram det för Saul: och hans tjänare, och de åto. Därefter stodo de upp och gingo samma natt sina färde.
25 A kande ŋwaaro ka daŋ Sawulu nda nga bannyey jine. I ŋwa, woodin banda i tun cino din ra ka ngey diraw te.