1Så gjorde nu den unge Samuel tjänst inför HERREN under Eli. Och HERRENS ord var sällsynt på den tiden, profetsyner voro icke vanliga.
1 Arwaso Samuwila goono ga goy Rabbi se Eli jine. Rabbi sanno mo ga sandi jirbey din ra, bangandi kulu si no taray kwaaray.
2Då nu en gång Eli, vilkens ögon hade begynt att bliva skumma, så att han icke kunde se, låg och sov på sin plats,
2 A ciya mo jirbey din, waato kaŋ Eli jin ka kani nga nango ra, a moy jin ka sintin ka te kubay-kubay hal a si hin ka di,
3innan ännu Guds lampa hade slocknat, och medan också Samuel låg och sov, då hände sig i HERRENS tempel, där Guds ark stod,
3 Irikoy fitilla mo mana bu jina, kala Samuwila kani ka jirbi Rabbi windo ra, nango kaŋ Irikoy sundurko go.
4att HERREN ropade på Samuel Denne svarade: »Här är jag.»
4 Kala Rabbi na Samuwila ce. Nga mo ne: «Ay neeya!»
5Därefter skyndade han till Eli och sade: »Här är jag; du ropade ju på mig.» Men han svarade: »Jag har icke ropat; gå tillbaka och lägg dig.» Och han gick och lade sig.
5 Kal a zuru ka koy Eli do ka ne: «Ay neeya, zama ni n'ay ce.» Eli ne: «Yana ni ce. Ye ka koy kani.» A ye ka kani koyne.
6Men HERREN ropade ännu en gång på Samuel; och Samuel stod upp och gick till Eli och sade: »Här är jag; du ropade ju på mig.» Men han svarade: »Jag har icke ropat, min son; gå tillbaka och lägg dig.»
6 Rabbi ye k'a ce koyne: «Samuwila!» Samuwila tun ka koy Eli do. A ne a se: «Ay neeya, zama ni n'ay ce.» A tu ka ne: «Ya ay izo, yana ni ce. Ye ka koy kani.»
7Samuel hade nämligen ännu icke lärt att känna igen HERREN, och ännu hade icke något HERRENS ord blivit uppenbarat för honom.
7 Samuwila wo mana Rabbi bay jina, Rabbi mana nga sanno mo cabe a se jina.
8Men HERREN ropade åter på Samuel, för tredje gången; och han stod upp och gick till Eli och sade: »Här är jag; du ropade ju på mig. Då förstod Eli att det var HERREN som ropade på ynglingen.
8 Rabbi ye ka Samuwila ce koyne, ceeyaŋ hinzanta. Kal a tun ka koy Eli do ka ne: «Ay neeya, zama daahir no ni n'ay ce.» Gaa no Eli faham kaŋ Rabbi no goono ga arwaso ce.
9Därför sade Eli till Samuel: »Gå och lägg dig; och om han vidare ropar på dig, så säg: 'Tala, HERRE; din tjänare hör.» Och Samuel gick och lade sig på sin plats.
9 Eli binde ne Samuwila se: «Ma koy ka kani. A ga ciya mo, d'a na ni ce, ni ma ne: ‹Ya Rabbi, salaŋ, zama ni tamo goono ga maa.› » Samuwila binde koy ka kani nga nango ra.
10Då kom HERREN och ställde sig där och ropade såsom de förra gångerna: »Samuel! Samuel!» Samuel svarade: »Tala, din tjänare hör.»
10 Rabbi kaa mo ka kay k'a ce sanda doŋ wano cine: «Ya Samuwila, Samuwila!» Waato din gaa no Samuwila mo ne: «Salaŋ, zama ni tamo goono ga maa.»
11Då sade HERREN till Samuel: »Se, jag skall i Israel göra något som kommer att genljuda i båda öronen på var och en som får höra det.
11 Rabbi ne Samuwila se: «A go, ay ga ba ka hari te Israyla ra, a maayanta mo maakoy kulu hangey ga hẽ.
12På den dagen skall jag låta komma över Eli allt vad jag har uttalat över hans hus, det första till det sista.
12 Han din hane ay ga hay kulu kaŋ ay ci a dumo sanni boŋ din toonandi Eli boŋ, za sintina ka kaa hala bananta.
13Ty jag har förkunnat för honom att jag skall vara domare över hans hus till evig tid, därför att han har syndat, i det han visste huru hans söner drogo förbannelse över sig och dock icke höll dem tillbaka.
13 Zama ay ci a se ka ne ay ga ciiti a dumo se hal abada, laala kaŋ gaa a bay sabbay se. Zama a izey na laaliyaŋ candi ka kande ngey boŋ. Nga mo mana kaseeti i gaa.
14Därför har jag ock med ed betygat om Elis hus: Sannerligen, Elis hus' missgärning skall icke någonsin kunna försonas, vare sig med slaktoffer eller med någon annat offergåva.»
14 Woodin se no ay ze Eli dumo boŋ ka ne: Eli windi taalo, i s'a tuusu nda sargay wala nda nooyaŋ hal abada.»
15Och Samuel låg kvar ända tills morgonen, då han öppnade dörrarna till HERRENS hus. Och Samuel fruktade för att omtala synen for Eli.
15 Samuwila binde kani kala susubay. A na Rabbi windo meyey fiti. Samuwila binde humburu nga ma bangando ci Eli se.
16Men Eli ropade på Samuel och sade: »Samuel, min son! Denne svarade: »Här är jag.»
16 Gaa no Eli na Samuwila ce ka ne: «Ya ay izo, Samuwila.» Nga mo ne: «Ay neeya.»
17Han sade: »Vad var det han ta lade till dig? Dölj det icke för mig. Gud straffe dig nu och framgent, om du döljer for mig något enda ord av det han talade till dig.»
17 Eli ne: «Ifo no Rabbi ci ni se? Ay ga ni ŋwaaray, ma s'a tugu ay se. Irikoy ma ni laali da ni tugu ay se hay kulu kaŋ a ci ni se ra.»
18Då omtalade Samuel för honom alltsammans och dolde intet för honom. Och han sade: »Han är HERREN; han göre vad honom täckes.
18 Samuwila binde na haya kulu ci a se. A mana hay kulu tugu a se. Eli ne: «Rabbi no. A ma te haŋ kaŋ a di ga boori.»
19Men Samuel växte upp, och HERREN var med honom och lät intet av allt vad han hade talat falla till jorden.
19 Samuwila binde beeri, Rabbi go a banda mo. A mana naŋ mo a sanney ma kaŋ ganda, baa afolloŋ.
20Och hela Israel, från Dan ända till Beer-Seba, förstod att Samuel var betrodd att vara HERRENS profet.
20 Israyla kulu mo, za Dan kal a ma koy Beyer-Seba bay kaŋ tabbat no Samuwila ya Rabbi annabi* no.
21Och HERREN fortfor att låta se sig i Silo; ty HERREN uppenbarade sig för Samuel i Silo genom HERRENS ord.
21 Rabbi ye ka bangay a se Silo ra, zama Silo ra no Rabbi na nga boŋ bangandi Samuwila se Rabbi sanno do.
22Och Samuels ord kom till hela Israel.