1Men i det sjunde året tog Jojada mod till sig och förband sig med underhövitsmännen Asarja, Jerohams son, Ismael, Johanans son, Asarja, Obeds son, Maaseja, Adajas son, och Elisafat, Sikris son.
1 Jiiri iyyanta ra Yehoyda na nga boŋ gaabandi ka sappe te da zangu-zangu jine borey. Ngey neeya: Azariya Yeroham izo, da Isumeyla Yehohanan izo, da Azariya Obed izo, da Maaseya Adaya izo, da Elisafat Zikri izo.
2Dessa foro därefter omkring i Juda och församlade leviterna ur alla Juda städer, så ock huvudmännen för Israels familjer. Och när de kommo till Jerusalem,
2 I soobay ka gana Yahuda laabo kulu ra ka Lawi borey margu Yahuda galley kulu ra, da Israyla kaayey windi arkusey. I kaa Urusalima.
3Slöt hela församlingen i Guds hus ett förbund med konungen. Och Jojada sade till dem: »Konungens son skall nu vara konung, såsom HERREN har talat angående Davids söner.
3 Jama kulu binde na sappe te da bonkoono noodin Irikoy windo ra. Yehoyda ne i se: «Wa guna, bonkoono ize neeya. A ga mayray te sanda mate kaŋ cine Rabbi ci Dawda izey boŋ.
4Detta är alltså vad I skolen göra: en tredjedel av eder, nämligen de präster och leviter som hava att inträda i vakthållningen på sabbaten, skall stå på vakt vid trösklarna
4 Haŋ kaŋ araŋ ga te neeya: araŋ boro jare hinzanta kaŋ yaŋ ga furo asibti hane, alfagey da Lawi borey ra, i ma ciya windi me batukoyaŋ.
5och en tredjedel vid konungshuset och en tredjedel vid Jesodporten; och allt folket skall vara på förgårdarna till HERRENS hus.
5 Jare fo ma kay bonkoono windo do haray, jare fo mo Ganda Tiksa meyo do haray. Jama kulu mo ma kay Rabbi windo batama ra.
6Dock må ingen annan än prästerna och de tjänstgörande leviterna gå in i HERRENS hus; dessa må gå in, ty de äro heliga. Men allt det övriga folket skall iakttaga vad HERREN har bjudit dem iakttaga.
6 Amma araŋ ma si naŋ boro kulu ma furo Rabbi fuwo ra, kala alfagey hinne, da Lawi borey mo kaŋ yaŋ ga goy. Ngey no ga furo, zama ngey wo hananteyaŋ no. Amma borey kulu kaŋ cindi ga batu no Rabbi sanno boŋ.
7Och leviterna skola ställa sig runt omkring konungen, var och en med sina vapen i handen; och om någon vill tränga sig in i huset, skall han dödas. Och I skolen följa konungen, vare sig han går in eller ut.»
7 Lawi borey mo ga bonkoono windi, boro kulu nda nga wongu jinay nga kambe ra. Boro kulu kaŋ furo fuwo ra, kala i m'a wi. Amma araŋ wo araŋ ma goro bonkoono banda waati kaŋ a ga furo nda waati kaŋ a ga fatta.»
8Leviterna och hela Juda gjorde allt vad prästen Jojada hade bjudit dem, var och en av dem tog sina män, både de som skulle inträda i vakthållningen på sabbaten och de som skulle avgå därifrån på sabbaten, ty prästen Jojada lät ingen avdelning vara fri ifrån tjänstgöring.
8 Lawi borey da Yahuda borey kulu binde goy da mate kaŋ cine Alfa Yehoyda lordi kulu. Boro kulu na nga borey margu, sanda borey kaŋ yaŋ ga furo asibti hane, da borey kaŋ yaŋ ga zumbu asibti hane, zama Yehoyda mana satey sallama jina.
9Och prästen Jojada gav åt underhövitsmännen de spjut och de sköldar av olika slag, som hade tillhört konung David, och som funnos i Guds hus.
9 Bonkoono Dawda yaajey da koray kayney da koray beerey kulu kaŋ yaŋ go Irikoy windo ra, Alfa Yehoyda n'i no zangu-zangu jine borey se.
10Och han ställde upp allt folket, var och en med sitt vapen i handen, från husets södra sida till husets norra sida, mot altaret och mot huset, runt omkring konungen.
10 A naŋ jama kulu ma bonkoono windi k'a daŋ game, boro kulu nda nga wongu jinay nga kambe ra, za windo kambe ŋwaaro gaa kal a ma koy windo kambe wow gaa, da sargay feema da windo meyo gaa.
11Därefter förde de ut konungasonen och satte på honom kronan och gåvo honom vittnesbördet och gjorde honom till konung; och Jojada och hans söner smorde honom och ropade: »Leve konungen!»
11 Waato din gaa no i fatta nda bonkoono izo. I na koytaray fuula daŋ a gaa k'a no seeda, _kaŋ ga ti Tawretu tira,|_ k'a ciya bonkooni. Yehoyda nda ngey izey na ji soogu a boŋo boŋ ka ne: «Bonkoono aloomaro ma candi!»
12När Atalja nu hörde folkets rop, då de skyndade fram och hyllade konungen, gick hon in i HERRENS hus till folket.
12 Waato kaŋ Ataliya maa jama kosongo, i goono ga zuru ga bonkoono zamu, kal a kaa borey do Rabbi windo ra.
13Där fick hon då se konungen stå vid sin pelare, nära ingången, och hövitsmännen och trumpetblåsarna bredvid konungen, och fick höra huru hela folkmängden jublade och stötte i trumpeterna, och huru sångarna med sina instrumenter ledde hyllningssången. Då rev Atalja sönder sina kläder och ropade: »Sammansvärjning! Sammansvärjning!»
13 A guna, kal a di bonkoono go ga kay nga cinari kuuko do haray, furoyaŋo do. Jine borey da hilli karkoy go bonkoono jarga, laabo borey kulu mo go ga farhã. I go ga hilley kar, doonkoy mo go ga kar da ngey jinayey, i goono ga sifa dooni te. Saaya din Ataliya na nga bankaarayey tooru-tooru ka ne: «Amaana ŋwaari! Amaana ŋwaari!»
14Men prästen Jojada lät underhövitsmännen som anförde skaran träda fram, och han sade till dem: »Fören henne ut mellan leden, och om någon följer henne, så må han dödas med svärd.» Prästen förbjöd dem nämligen att döda henne i HERRENS hus.
14 Yehoyda binde na zangu-zangu jine borey fattandi, ngey kaŋ yaŋ i daŋ wongu boŋ ka ne i se: «Wa waybora kaa taray soojey sasara ra. Boro kulu kaŋ n'a gana mo, i m'a koy wi da takuba!» (Zama alfaga ne i ma s'a wi Rabbi windo ra.)
15Alltså grepo de henne, och när hon hade kommit fram dit där Hästporten för in i konungshuset, dödade de henne där.
15 Woodin se no i n'a di. Waato kaŋ a to Bariyey Furoyaŋo Meyo do, kaŋ go bonkoono kwaara haray, noodin no i n'a wi.
16Och Jojada slöt ett förbund mellan sig och allt folket och konungen, att de skulle vara ett HERRENS folk.
16 Yehoyda binde na sappa te nga bumbo da jama kulu nda bonkoono game ra, hal i ma ciya Rabbi wane jama.
17Och allt folket begav sig till Baals tempel och rev ned det och slog sönder dess altaren och bilder; och Mattan, Baals präst, dräpte de framför altarna.
17 Jama kulu binde koy Baal* diina windo do k'a zeeri. I n'a feemey d'a toorey bagu-bagu. I na Baal alfaga Mattan wi mo feemey jine.
18Därefter ställde Jojada ut vakter vid HERRENS hus och betrodde detta värv åt de levitiska prästerna, dem som David hade indelat i klasser för tjänstgöringen i HERRENS hus, till att offra brännoffer åt HERREN, såsom det var föreskrivet i Moses lag, med jubel och sång, efter Davids anordning.
18 Yehoyda na Rabbi windo goyey kulu dumi-dumi daŋ alfagey kaŋ ti Lawi borey kambe ra, ngey kaŋ yaŋ Dawda fay-fay Rabbi windo ra. I goyo ga ti i ma Rabbi wane sargayey kaŋ i ga ton salle, sanda mate kaŋ cine i hantum Musa asariya tira ra. I m'a te da farhã da baytu teeyaŋ care banda, Dawda lordo boŋ.
19Och han ställde dörrvaktarna vid portarna till HERRENS hus, för att ingen skulle komma in, som på något sätt var oren.
19 A na batukoyaŋ daŋ Rabbi windo meyey gaa, zama borey kaŋ yaŋ sinda hananyaŋ hay kulu gaa, i ma si furo windo ra.
20Och han tog med sig underhövitsmännen och de förnämsta och mäktigaste bland folket och hela folkmängden och förde konungen ned från HERRENS hus, och de gingo in i konungshuset genom Övre porten; och de satte konungen på konungatronen.
20 Zangu-zangu jine borey, da boro beerey, da jama maykoy, da laabo jama kulu, a n'i sambu ka bonkoono zumandi a ma fun Rabbi windo ra. I gana meyo kaŋ go beene din gaa kala bonkoono kwaara. I na bonkoono dake koytaray karga boŋ.
21Och hela folkmängden gladde sig, och staden förblev lugn. Men Atalja hade de dödat med svärd.
21 Laabo jama kulu binde farhã, gallo mo du laakal kanay zama i na Ataliya wi da takuba.