1Manasse var tolv år gammal, när han blev konung, och han regerade femtiofem år i Jerusalem.
1 Manasse gonda jiiri way cindi hinka waato kaŋ a sintin ka may. A may jiiri waygu cindi gu Urusalima ra.
2Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.
2 A na goy laalo te Rabbi diyaŋ gaa. A goono ga dumi cindey fanta harey gana, dumey kaŋ Rabbi gaaray Israyla izey jine.
3Han byggde åter upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade brutit ned, och reste altaren åt Baalerna och gjorde Aseror, och tillbad och tjänade himmelens hela härskara.
3 Zama a ye ka tudey boŋ sududuyaŋ nangey kaŋ a baabo Hezeciya zeeri yaŋ cina koyne. A na feemayaŋ cina Baaley se, a na wayboro himandi bundu tooruyaŋ te. A sombu mo beene kundey kulu se ka may i se.
4Ja, han byggde altaren i HERRENS hus, det om vilket HERREN hade sagt: »I Jerusalem skall mitt namn vara till evig tid.»
4 A na feemayaŋ cina mo Rabbi windo ra, windo kaŋ ciine ra Rabbi ne: «Urusalima ra no ay maa ga goro hal abada.»
5Han byggde altaren åt himmelens hela härskara på de båda förgårdarna till HERRENS hus.
5 A na sargay feemayaŋ cina beene kundey kulu se Rabbi windo batama hinka ra.
6Han lät ock sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal och övade teckentyderi, svartkonst och trolldom och skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i HERRENS ögon, så att han förtörnade honom.
6 A na nga izey mo daŋ danji ra Hinnom izo gooro ra. A na gunayaŋ, da safariyaŋ, da ziimataray goy te. A gonda muraadu da borey kaŋ yaŋ gonda ganakoyaŋ, da ziimey. A na goy laalo boobo te Rabbi diyaŋ gaa zama nga m'a zokoti se.
7Och avgudabelätet som han hade låtit göra satte han i Guds hus, om vilket Gud hade sagt till David och till hans son Salomo: »Vid detta hus och vid Jerusalem, som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid.
7 A na jabuyaŋ himandi tooro kaŋ a te sinji Irikoy windo ra, windo kaŋ ciine ra Irikoy ne Dawda nda nga izo Suleymanu se: «Windo wo ra da Urusalima kaŋ ay suuban Israyla kundey kulu ra, noodin no ay g'ay maa daŋ hal abada.
8Och jag skall icke mer låta Israel vandra bort ifrån det land som jag har bestämt åt edra fäder, om de allenast hålla och göra allt vad jag har bjudit dem, alldeles efter den lag, de stadgar och rätter som de hava fått genom Mose.»
8 Ay si ye ka Israyla ce hibandi ka kaa laabo kaŋ ay suuban araŋ kaayey se din ra, hala day i goono ga haggoy ka te hay kulu kaŋ ay n'i lordi, danga asariya, da hin sanney, da farilley kulu kaŋ yaŋ ay daŋ Musa kambe ra.»
9Men Manasse förförde Juda och Jerusalems invånare, så att de gjorde mer ont än de folk som HERREN hade förgjort för Israels barn.
9 Manasse na Yahuda da Urusalima borey darandi k'i daŋ goy laalo teeyaŋ ra kaŋ jaase mebarawey wane, ngey kaŋ yaŋ Rabbi halaci Israyla izey jine.
10Och HERREN talade till Manasse och hans folk, men de aktade icke därpå.
10 Rabbi salaŋ Manasse da nga jama se mo, amma i mana hangan.
11Då lät HERREN den assyriske konungens härhövitsmän komma över dem; de slogo Manasse i bojor och fängslade honom med kopparfjättrar och förde honom till Babel.
11 Woodin se no Rabbi kande i se jine boroyaŋ, Assiriya bonkoono wongu marga wane yaŋ. I na Manasse di mo ka korbay daŋ a se niina gaa. I n'a haw da guuru-say sisiriyaŋ ka kond'a Babila.
12Men när han nu var i nöd, bön föll han inför HERREN, sin Gud, och ödmjukade sig storligen för sina fäders Gud.
12 Waato kaŋ cine a go kankamo ra, a na Rabbi nga Irikoyo ŋwaaray. A na nga boŋ kaynandi mo da cimi Rabbi nga kaayey Irikoyo jine.
13Och när han så bad till honom, lät han beveka sig och hörde hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem såsom konung. Och då besinnade Manasse att HERREN är Gud.
13 Waato kaŋ a na adduwa te a gaa mo, nga mo n'a ŋwaara saal ka tu a adduwa se. A ye ka kand'a Urusalima nga mayray nango ra. Saaya din gaa no Manasse bay kaŋ Rabbi no ga ti Irikoy.
14Därefter byggde han en yttre mur till Davids stad västerut mot Gihon i dalen, intill Fiskporten, och runt omkring Ofel, och gjorde den mycket hög. Och han insatte krigshövitsmän i alla befästa städer i Juda.
14 Woodin banda a na birni cinari fo cina taray haray ka Dawda birno windi nd'a, Jihon wayna kaŋay gooro ra, hal a koy ka to Hari Ham Meyo gaa. A na Ofel mo windi nd'a k'a kuuyaŋo tonton da cimi. A na soojeyaŋ daŋ Yahuda galley kulu ra kaŋ yaŋ gonda wongu jidan bisa.
15Och han skaffade bort de främmande gudarna och avgudabelätet ur HERRENS hus, så ock alla de altaren som han hade byggt på det berg där HERRENS hus stod och i Jerusalem, och kastade dem utanför staden.
15 A na de-koy yawey kaa, ngey da tooro kaŋ go Rabbi windo ra, da feemey kulu kaŋ a cina Rabbi windo tudo boŋ, da Urusalima ra. A n'i gusam birno banda.
16Och han upprättade HERRENS altare och offrade tackoffer och lovoffer därpå, och uppmanade Juda att tjäna HERREN, Israels Gud.
16 A ye ka Rabbi feema sinji. A boŋ mo no a na laakal kanay da saabuyaŋ sargay ton. A na Yahuda lordi mo ka ne i ma may Rabbi, Israyla Irikoyo se.
17Men folket offrade ännu på höjderna, dock allenast åt HERREN, sin Gud.
17 Kulu nda yaadin borey mana fay da sargayey teeyaŋ tudey boŋ sududuyaŋ nangey ra, amma kala Rabbi ngey Irikoyo hinne se.
18Vad nu mer är att säga om Manasse och om hans bön till sin Gud och om de ord som siarna talade till honom i HERRENS, Israels Guds, namn, det står i Israels konungars krönika.
18 Manasse goy cindey mo, d'a adduwa kaŋ a te nga Irikoyo gaa, da borey kaŋ yaŋ ga fonnay sanney kaŋ yaŋ i salaŋ a se Rabbi, Israyla Irikoyo maa gaa, ngey neeya, i go Israyla bonkooney baaru tira ra.
19Och om hans bön och huru han blev bönhörd, och om all hans synd och otrohet, och om de platser på vilka han byggde offerhöjder och ställde upp sina Aseror och beläten, innan han ödmjukade sig, härom är skrivet i Hosais krönika.
19 A adduwa kaŋ a te din, da mate kaŋ Rabbi tu a se d'a, d'a zunubo d'a amaana ŋwaaray kulu, da tudey boŋ sududuyaŋ nangey kaŋ a cina, da bundu tooro kaŋ a sinji, da jabuyaŋ himandey kaŋ jine a na nga boŋ kaynandi, a go, i n'i hantum Fonnaykoy tira ra.
20Och Manasse gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom där han bodde. Och hans son Amon blev konung efter honom.
20 Manasse mo kani nga kaayey banda. I n'a fiji nga bumbo windo ra. A ize Amon te bonkooni a nango ra.
21Amon var tjugutvå år gammal, när han blev konung, och han regerade två år i Jerusalem.
21 Amon gonda jiiri waranka cindi hinka waato kaŋ a sintin ka may. A may jiiri hinka Urusalima ra.
22Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, såsom hans fader Manasse hade gjort; åt alla de beläten som hans fader Manasse hade låtit göra offrade Amon, och han tjänade dem.
22 A na goy laalo te Rabbi diyaŋ gaa, sanda mate kaŋ cine a baabo Manasse te. Amon na sargayyaŋ salle himandi jabantey kulu kaŋ nga baabo Manasse te yaŋ din se, a may i se mo.
23Men han ödmjukade sig icke för HERREN, såsom hans fader Manasse hade gjort, utan denne Amon hopade skuld på skuld.
23 Amma a mana nga boŋ kaynandi Rabbi jine, sanda mate kaŋ cine a baabo Manasse na nga boŋ kaynandi. Amma Amon wo soobay ka taali te ka tonton.
24Och hans tjänare sammansvuro sig mot honom och dödade honom hemma i hans hus.
24 A bannyey mo na me haw a boŋ k'a wi nga windo ra.
25Men folket i landet dräpte alla som hade sammansvurit sig mot konung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till konung efter honom.
25 Amma laabo borey na borey kaŋ na me-hawyaŋo te Bonkoono Amon boŋ din kulu wi. Laabo borey n'a izo Yosiya didiji bonkooni mo a nango ra.